Syftet med studien var att beskriva vad unga kvinnor avser med begreppet kroppsbild, hur den egna bilden av kroppen upplevs och hur denna kroppsbild skapats. I denna studie intervjuades tjugo personer och designen var en multipel fallstudie. Informanterna menade att kroppsbild betyder ?en bild av kroppen? och många relaterade till sin egen kropp när de skulle beskriva begreppet. Fyra informanter menade att ansikte/huvud inte ingick i begreppet kroppsbild.

Dagens samhälle skapar tillfällen men samtidigt också nya krav på individen. Individen har idag möjligheten att själv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det är inte alltid så att valen utgörs helt av oss själva. Den här antologin belyser hur Det vi kallar livet? skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmärksammar hur deltagarna i studien ser på olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter.?Det kallas livet?? är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt datamaterial.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och Ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, Ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både Ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med Ungdomars användning av alkohol och droger så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frågor som har varit i fokus är; hur beskrivs och diskuteras Ungdomars alkohol och droganvändning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga Ungdomars användning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för Ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade på ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

In this essay I examine how the norm-critical material ?BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet? is used by Hyresgästföreningen in Stockholm in their education of personnel in the perspective of equalisation. I?ve mostly been interested in how the personnel who takes part in workshops about the material react and reflect in relation to the purpose of the material. How do they discuss about norms and the connection to discrimination and how do they look upon the power and responsibility that comes with power in relation to norms?  Earlier research in norm critical pedagogy and the critic of tolerans pedagogy perspective helps me to analyse how critical pedagogy stands above non-critical pedagogy in many perspectives.By observing workshops and by interviewing personnels taking part in these workshops I?ve examined how they react on both the practical and theoretical parts of the material.To summarise my examination I find the personnel who is educated in working with the material discover new experiences in knowledge and on how norms and discrimination functions.

This thesis highlights the importance of social relationships for high school adolescents? identity in a multicultural school in Stockholm?s suburb. The second purpose of this thesis is to shed light on, if the school sees the students? cultural background as an asset and how teachers can take advantage and implement it to the way they teach .The theories in the study were developed by Urie Bronnfenbrenner; The ecological theory, Pierre Bourdeau; The three forms of capital and George H. Mead; The significant other, The generalized other and "I" and "Me".

The purpose of this study was to explore young people's participation and experience of participation in child protection investigations. The study was conducted using qualitative methodology and is based on interviews with four adolescents aged 13-19 years old who have experience of child protection investigations. Our chosen method has made it possible for us get a deeper understanding of young people's own experiences of participation. In order to analyze the material we have used Shiers (2001) model of children's participation, symbolic interactionism, and some concepts relating to shame and pride.The results show that all adolescents have had the opportunity to be heard during the investigations, but it is different to what degree they feel that someone has listened to them.Two of the young people have been involved in their investigation, been listened to and have had impact on the decisions taken. The results indicate that it does not seem to be the external factors, such as how many meetings they have had, or what quality it was on the information, that matters if the social worker did not manage to convey to the young people that what they told was of any importance.

Barn och Ungdomar har mycket att tjäna genom att vara fysiskt aktiva, ändå väljer en stor andel att sluta med föreningsidrotten. Tidigare forskning kring avbrottsproblematiken har inriktat sig på vad Ungdomar har sagt påverkat dem till att sluta föreningsidrotta. Denna studie har sin utgångspunkt dels i de avbrottsfaktorer som framkommit i forskningen och dels i Self-Determination Theory. Studiens syfte är att få en inblick i hur föreningspersoner inom fotbollen uttrycker sig om de faktorer som nämns i den tidigare forskningen och se hur de arbetar med dessa för att kunna behålla sina Ungdomar. I studien har fem respondenter intervjuats, tre som är insatta i föreningarnas Ungdomsverksamhet och två Ungdomstränare, från tre olika föreningar.

Avsikten med denna undersökning var att studera hur professionella arbetar med kriminella Ungdomar genom att studera två kriminalvårdsenheters program riktade mot denna grupp. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt har vi studerat olika praktiker och diskurser som ingår i enheternas programverksamhet. Studien har en kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer samt befintligt material på det undersökta området. Vi utförde två intervjuer på frivårdsenheten och två intervjuer på Ungdomsanstalten i Luleå med professionella verksamma inom programmen. De undersökta programmen är Brotts-Brytet och ART.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgångsfaktor. Tre frågeställningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna på motivation i skolan, (b) hur ser eleverna på deras framtida väg till framgång samt (c) ser eleverna andra vägar till framgång utöver den väg som skola och utbildning erbjuder och hur påverkar detta deras motivation att prestera i skolan? Då syftet är av en tydlig subjektiv karaktär, har en kvalitativ metod och teknik tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av två teman; motivation och vägar till framgång. Dessa två ämnesområden innehåller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

Studien avser undersöka hur unga Jehovas vittnen håller sin tro övertygande. Frågeställningar har varit hur de hanterar den mångfald av världsuppfattningar, värderingar och normer som inte är förenliga med Jehovas vittnens lära, hur deras tro bekräftas kontinuerligt samt om de upplever sig skilda från den icke-troende världen. Tre unga Jehovas vittnen har intervjuats för denna studie. Deras svar har relaterats till vad tidigare forskning och sociologiska teorier säger om att hålla tro övertygande, att vara ung och religiös samt om att vara ett Jehovas vittne. Frågeställningar och syfte besvaras genom ett flertal faktorer som träder fram i studien: församlingen utgör en starkt normbildande primärgrupp och utgör en stabil plausibilitetsstruktur.

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en Ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av Ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur Ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar på frågor om sitt spelande, och om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur många pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras på tidigare forskning, samt delar av material från Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos Ungdomar, som genomfördes under år 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hälften av Ungdomarna har någon gång spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar på spel.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka behandlingsformer det finns för överviktiga barn och barn med fetma samt vilka effekter de har på kroppsvikten.Metoden som användes var en litteraturstudie av deskriptiv ansats och sökningen av vetenskapliga artiklar skedde via databaserna PubMed och High Wire Press. Det var 19 stycken studier som svarade mot studiens syfte och frågeställning och inkluderades i studien.Av de behandlingsformer som presenterades i studien hade kirurgi- och läkemedelsbehandling den största effekten på barn med fetma. Studien påvisade att de kombinerade behandlingsformerna inriktade på beteende och kostförändringar tillsammans med fysisk aktivitet och som involverade hela eller delar av familjen hade den största effekten på barn med övervikt. Pågick den kombinerade behandlingen mer är ett år kunde man se en positiv viktutveckling med en minskning av BMI på de barn med övervikt som deltog.De övriga behandlingsformerna som presenteras visar var och en av dem en god effekt under behandlingstiden men avtar efter avslutad behandling.Slutsatsen författaren drar av denna studie var att de barn som behandlas tillsammans med familjen under en längre tid och lär sig hur man förhåller sig till kost och fysisk aktivitet, har störst chans att slippa gå in i vuxenvärlden som överviktig..