Det har sedan lĂ€nge funnits en problematik kring att sĂ€kerstĂ€lla barn och ungas vĂ€lmĂ„ende och rĂ€ttssĂ€kerhet i den sociala barnavĂ„rden. År 2005 gjordes en dokumentĂ€r som fick namnet Stulen barndom. DokumentĂ€ren belyste hur vanvĂ„rden i svenska barnhem sett ut historiskt samt hur det fortfarande kan se ut i dagens samhĂ€lle. Denna dokumentĂ€r kombinerat med olika utredningar och rapporter resulterade i att Socialstyrelsen Ă„r 2012 tillsatte nya riktlinjer för den sociala barnavĂ„rden, med förhoppning att uppnĂ„ högre sĂ€kerhet för barn och ungdomar som Ă€r placerade i HVB (hem för vĂ„rd eller boende).Syftet med studien Ă€r att undersöka i vilken omfattning de nya riktlinjerna implementerats i tre HVB-verksamheter inom VĂ€sterbottens lĂ€n. Studien belyser hur förestĂ„ndare och personal upplever att det Ă€r att arbeta i en verksamhet efter de nya riktlinjernas tillkomst.

Bakgrund: Omkring 25000 individer i Sverige lever idag med en stomi. Stomin kan ha en pÄverkan pÄ den sexuella hÀlsan dÄ den kan orsaka problem vid sexuella aktiviteter. Den kan ocksÄ hota vuxenrollen pÄ grund av förlusten av att inte kunna konrollera tarmen. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge vÀgledning, utbildning och information om sjukdomsförloppet och den sexuella hÀlsan. Att prata om sexualitet inom sjukvÄrden kan dock vara problematiskt dÄ det Àr ett kÀnsligt Àmne för bÄde patient och sjuksköterska.Syfte: Att beskriva individers upplevelser av sexualitet i samband med stomi.Metod: Litteraturöversikten baserades pÄ tio vÄrdvetenskapliga artiklar som hÀmtats frÄn databaserna CINAHL Complete, PubMed, Medline, Academic Search Complete och DOAJ.

Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som föresprÄkar barn och ungas rÀttighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förstÄelse för vilka förutsÀttningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser stÄr inför i frÄgan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstÄ dagens förutsÀttningar sÄ mÄste man förstÄ de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhÀllet har pÄ barn som medborgare och aktörer i vÄr fysiska planering. Genom en djupgÄende litteraturstudie lÀggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna nÀr det gÀller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring Àmnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och pÄverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och frÀmst med fokus pÄ ratificeringen av FN:s barnkonvention som föresprÄkar barn som egna individer kapabla att agera i frÄgor som berör dem och dess nÀrmiljö.

Denna uppsats undersöker hur uppfattningar om pedofili artikuleras och omformas under perioden 1950?1980. TvÄ delundersökningar genomförs. Den ena studerar uppfattningar och förhÄllningssÀtt kring barns sexualitet, sexuella avvikelser och sexualupplysning bland nÄgra av de professioner som verkade inom omrÄdena, som exempelvis psykiatriker, pedagoger och lÀkare. Den andra delundersökningen fokuserar pÄ nÄgra av de radikala idéströmningar som artikuleras inom den sexuella frigörelserörelse som vÀxer fram under 1960- och 1970- talen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka sexuella relationer och mötet mellan man och kvinna i Charles Bukowskis författarskap med fokus pÄ den sjÀlvbiografiske protagonisten Henry Chinaski i romanerna Postverket och Kvinnor. I analysen undersöker uppsatsen tre aspekter av mötet mellan man och kvinna: Det initierande mötet, det fysiska mötet och vad vi kallar kÀrlek. Uppsatsen utgÄr frÀmst frÄn Yvonne Hirdmans genusteorier och diskuterar tabun om sÀrhÄllandet mellan manligt och kvinnligt. Genom att undersöka den manliga normen samt manlig och kvinnlig sexualitet appliceras dessa sedan genom nÀrlÀsning av de bÀgge verken.Trots att protagonisten stÀndigt bekrÀftar den manliga normen dras slutsatsen att Bukowski i sitt författarskap utmanar det sexuella maktsystemet. Han visar pÄ kvinnliga karaktÀrer som tar för sig och initierar till sexuella relationer i en tid dÀr deras sexualitet fortfarande var tabubelagd..

Bakgrund: Omkring 25000 individer i Sverige lever idag med en stomi. Stomin kan ha en pÄverkan pÄ den sexuella hÀlsan dÄ den kan orsaka problem vid sexuella aktiviteter. Den kan ocksÄ hota vuxenrollen pÄ grund av förlusten av att inte kunna konrollera tarmen. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge vÀgledning, utbildning och information om sjukdomsförloppet och den sexuella hÀlsan. Att prata om sexualitet inom sjukvÄrden kan dock vara problematiskt dÄ det Àr ett kÀnsligt Àmne för bÄde patient och sjuksköterska.Syfte: Att beskriva individers upplevelser av sexualitet i samband med stomi.Metod: Litteraturöversikten baserades pÄ tio vÄrdvetenskapliga artiklar som hÀmtats frÄn databaserna CINAHL Complete, PubMed, Medline, Academic Search Complete och DOAJ.

Syfte: Syftet var att beskriva Àldre patienters upplevelse av sin sexualitet samt att beskriva utmaningar i kommunikationen mellan omvÄrdnadspersonal och Àldre patienter kring sexuella problem. Metod: Det var en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att sexualiteten enligt den Àldre var mer Àn samlag, bland annat nÀrhet och beröring var ocksÄ en del av sexualiteten. Sexualiteten gav den Àldre vÀlbefinnande och den finns alltid kvar. Samtidigt kunde den sexuella lusten minska eller försvinna och det var mer hÀlsoproblem Àn Äldern som gjorde att sexualitetens betydelse minskade.

DÄ tidigare forskning visat pÄ motstÄnd och svÄrigheter, hos bÄdepsykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman ipsykoterapi syftade denna studie till att undersöka svÄrigheterna ochhur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeutermed klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt.Resultatet visade att en initial svÄrighet, för bÄde patienter ochpsykoterapeuter, var att anvÀnda sexuella termer. Det upplevdes intefinnas motstÄnd hos patienterna men vissa svÄrigheter framkom.Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekrÀftande upplevdes varaviktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstÄnd och svÄrighetervisades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdeskunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiskakompetensen hos psykologkÄren möter inte hjÀlpbehovet kring sexuellaproblem i samhÀllet.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhÀllskunskapsundervisningen nÀr det gÀller att leva tillsammans i ett samhÀlle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar ocksÄ till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som anvÀnts Àr en sÄ kallad textstudie, vilket innebÀr att olika texter studeras och jÀmförs för att ge svar pÄ frÄgestÀllningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat frÀmst Àr kurslitteratur i Àmnen historia, religion och samhÀllskunskap för mellanstadiet, Ärskurs 4 till och med 6. Böckerna Àr publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010.

Multipel skleros Àr den mest förekommande kroniska, neurologiska sjukdomen som drabbar unga mÀnniskor och majoriteten av dem kommer nÄgon gÄng att drabbas av sexuell dysfunktion. Sexualitet Àr en viktig del av hela mÀnniskan och dÀrför en integrerad del av hÀlsa, livskvalitet och vÀlmÄende. DÀrför Àr det viktigt att vÄrdpersonal har kunskap om vilken inverkan sjukdomen har pÄ dessa mÀnniskor, deras sexualitet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med multipel skleros. Studien baserades pÄ Ätta kvalitativa studier som analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa diskurser om sexuella förövare i RÀdda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjÀlp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus Àr att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrÄn kön, Älder, etnisk hÀrkomst, social status och funktionalitet.För att klarlÀgga pÄ vilket sÀtt författarna framstÀller de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, anvÀnds Goffmans stigmateori som dÀrmed fungerar som en förlÀngning av intersektionen funktionalitet.Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benÀmns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktÀrerna sÀtts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har ocksÄ kunnat se att deras grad av avvikelse förstÀrks eller försvagas beroende pÄ hur dessa intersektioner framstÀlls som samspelande ? genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tÀnjs ut.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptÀckt, utan socialtjÀnsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekrÀftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn sÄ Àrgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nÄ barnet sker arbetet sÄmycket som möjligt genom förÀldrarna.

Uppsatsen jÀmför rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? i IL 57:4 och ?liknande verksamhet? i IL 62:3. För att jÀmföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? samt ?liknande verksamhet? i uppsatsen anvÀnds juridisk metod, vilket innebÀr att genomgÄng och tolkning av rÀttsfall för att förstÄ hur rÀttspraxis inverkar pÄ de bÄda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ?samma eller likartad verksamhet? och ?liknande verksamhet? har det gemensamt att de Àr kringgÄenderegler.

I denna uppsats utforskar jag hur heterosexuella feministiska kvinnors sexuella praktik förhÄller sig Ä ena sidan till den heterosexuella institutionen och Ä andra sidan till feminismen. I detta syfte har jag intervjuat fyra heterosexuella feministiska kvinnor om deras erfarenheter av sex. Med den teoretiska utgÄngspunkten att det pÄ ett övergripande plan rÄder en konflikt mellan feminismen som ideologi och heterosexualiteten som institution undersöker jag hur denna spÀnning tar sig uttryck i kvinnornas enskilda sexuella praktik.Jag stödjer mig pÄ teoretiker som Stevi Jackson, Sandra Bartky och Michel Foucault.Jag kommer fram till att kvinnorna har ett ambivalent förhÄllningssÀtt till att vara bÄde heterosexuell och feminist. Konflikter uppstÄr i deras sexuella praktik och det sker ett kontinuerligt förhandlande mellan vad jag kallar heteropatriarkala och feministiska imperativ, inom kvinnorna sjÀlva och i deras interaktion med omvÀrlden..

Vem gör vad pÄ de ungas Internet och varför Àr de dÀr? Dessa enkla frÄga har naturligtvis inga enkelt svar. Syftet med denna studie Àr dÀrför inte att finna ett enda revolutionerande svar, utan att utifrÄn en rad olika forskningsfÀlt lÀgga ett pussel och söka mer komplexa och sammanflÀtade orsaker och drivkrafter.Metoden för detta sökande ligger dels i en sÄ kallad litteraturstudie, dÀr de senaste Ärens undersökningar, forskning, debatt i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter och statliga verks skriftproduktion tagits med, dels i form av en enkÀtundersökning som undertecknad genomförde bland ca 450 tonÄringar i Äldrarna 14 ? 17 Är, dÀr de tillfrÄgats om sina internetvanor pÄ fritiden. Denna undersökning bearbetades sedan statistiskt.