De senaste Ärens demokratidebatt har ofta handlat om passiva ungdomar som inte lÀngre vÀljer att anvÀnda sig av de traditionella politiska och demokratiska uttrycksformerna. Hur framstÀlls denna bild i forskningen? Det finns en tydlig motsÀttning i hur man inom forskarkÄren Äterger ungdomsgruppens politiska deltagande och hur detta har förÀndrats över tid. Det politiska deltagandet pÄstÄs bÄde ha ökat och minskat, alltihop pÄ samma gÄng. Genom att redogöra för statliga demokratiutredningar och doktorsavhandlingar vill vi ge en översikt av de övergripande aspekterna utav ungas politiska deltagande.

I februari 2014 valde VÀrldsnaturfonden (WWF) att ge NordhavsrÀkan rött ljus med motiveringen att det i första hand görs dÄliga bestÄndsuppskattningar. Beslutet har skapat heta debatter inom svenskt rÀkfiske dÀr mÄnga intressenter Àr involverade med olika Äsikter och synpunkter. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur storskaliga yrkesfiskare ser pÄ fisket som verksamhet men Àven deras uppfattning om den nuvarande förvaltningen i Skagerrak och Kattegatt. I studien intervjuades totalt fem svenska och danska storskaliga yrkesfiskare som bottentrÄlar i Skagerrak och Kattegatt. I studien presenteras rÀkfisket i fyra teman; ideologiska positioner, förvaltning, glappet mellan teoretisk och praktisk kunskap samt synen pÄ naturen.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kÀrnÀmne som alla gymnasieelever lÀser. Kursen har olika inriktningar sÄ som bild, dans, drama, slöjd, musik och Àmnar till att utveckla elevernas kÀnslor och tankar i kreativ form. Arbetet Àr begrÀnsat till att se hur bildÀmnet, inom estetisk verksamhet, kan pÄverka elevernas sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla, och hur Àmnet kan Àmnet kan utrusta dem till att bli de kreativa mÀnniskor som arbetslivet sÄ ofta efterfrÄgar. Vidare undersöker uppsatsen hur Àmnet kan anvÀndas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhÀllsmedlemmar. Forskningen Àr fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i Äldrarna 40-60 Är.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

IS- och IT-strategier Àr ett koncept som idag Àr av stor betydelse för verksamheter, bÄde inom den privata och offentliga sektorn. ProblemstÀllningen i detta arbete syftar till att undersöka vad som bör ingÄ i en IS/IT-strategi för att den ska vara ett bra styrdokument för en offentlig verksamhet. Informationen frÄn studien syftar Àven till att finna ett tillvÀgagÄngssÀtt som Àr lÀmpligt vid utvecklandet av en IS/IT-strategi.De slutsatser som drogs frÄn studien pÄvisar att IS/IT-strategier bör vara heltÀckande för verksamheter och att strategin har tydliga kopplingar till verksamhetens övriga mÄl. En IS/IT-strategi bör vara ett mÄldokument dÀr detaljrikedomen Àr lÄng och verksamhetstiden Àr mellan 3 och 5 Är.Studien pÄvisar Àven att det kan fungera bra att utveckla en IS/IT-strategi internt inom kommuner, men att ett bra resultat Àven kan uppnÄs med extern hjÀlp. En viktig faktor för att skapa en framgÄngsrik strategi Àr att ha delaktighet vid utvecklandet.

Detta Àr ett examensarbete frÄn Bild och visuellt lÀrande pÄ Malmö Högskolas lÀrarutbildning. Arbetet Àr en sammanstÀllning av diskursanalyser av nio olika texter frÄn den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt Àmne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande tvÄ frÄgor stÀlldes: Vilka diskursordningar rÄder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer gÄr att uttyda ur texterna om vilken typ av samhÀllsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 dÀr Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rÄdde huvudsakligen tvÄ diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

MÀn som utsatts för sexuellt vÄld Àr ett Àmne som erhÄller lite uppmÀrksamhet bÄde inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framstÀllning av sexuellt vÄldsutsatta mÀn har sÄ vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primÀra syfte var att undersöka hur mÀn som utsatts för sexuellt vÄld framstÀlls i skriven media. Jag ville se huruvida media bekrÀftar eller förkastar de sociala myterna kring Àmnet. Vidare sÄ var mÄlet med studien att ytterligare belysa Àmnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förstÄelsen och kunskapen för Àmnet.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet Àr antagandet om att det enda rÀtta och normala Àr att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen Àr en ledande och övergripande norm i vÄrt samhÀlle. I skolan kan svÄrigheter uppstÄ för de elever som pÄ nÄgot sÀtt avviker frÄn heteronormen. Svenska lÀrarutbildningar berör Àmnet sex och samlevnad i mycket begrÀnsad utstrÀckning vilket kan medföra att lÀrare inte har den kunskap som krÀvs för att undervisa i Àmnet.

BAKGRUND: Ungas psykiska ohĂ€lsa ökar och det finns mĂ„nga hĂ€lsointerventioner som görs inriktade pĂ„ denna mĂ„lgrupp. Det finns mĂ„nga Ă„tgĂ€rder och metoder som Ă€r framtagna för att frĂ€mja ungas hĂ€lsa och mĂ„nga av de studier som Ă€r gjorda innefattar interventioner med dessa Ă„tgĂ€rder och metoder och utvĂ€rderingar av desamma. Mindre, eller inget fokus har lagts pĂ„ det lĂ€rande som sker i hĂ€lsointerventionerna och med utgĂ„ngspunkt i det och ur ett hĂ€lsopedagogiskt perspektiv tar sig denna uppsats sin utgĂ„ngspunkt frĂ„n lĂ€randet som sker i vad som kan ses som en hĂ€lsointervention, SjĂ€lvledarskapslĂ€gret DNG 360°.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var frĂ€mst att skapa förstĂ„else kring det lĂ€rande som konstitueras genom deltagande och interaktion i organiserade aktiviteter inom ramen för ett sjĂ€lvledarskapslĂ€ger ur ett sociokulturellt perspektiv. Samt att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar, 1) Vad för kunskaper konstitueras i de studerade aktiviteterna? 2) Vad för stöd anvĂ€nder sig deltagarna av i sitt aktörskap för att möjliggöra lĂ€rande?METOD:Studien var kvalitativ med fĂ€ltforskning som utgĂ„ngspunkt och genomfördes som en observationsstudie med deltagande observationer pĂ„ SjĂ€lvledarskapslĂ€gret DNG 360°.RESULTAT: Studien visade att kunskaper som konstituerades pĂ„ lĂ€gret var sociala kompetenser, problemlösningskunskaper samt att skratt kan ses som en rekonstruktion av strategier för att hantera kĂ€nslor.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] Àr ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrÄn balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrÄn metodiken i balanserad styrning grundar sig företrÀdesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillrÀcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförstÄelse och insikt, vilket innebÀr att den vetenskapliga inriktningen pÄ arbetet Àr hermeneutiskt. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr baserad pÄ individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har anvÀnt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskaper om hur elever med svenska som andrasprÄk förhÄller sig till slöjden som  ett kommunikationsÀmne. Syftet Àr Àven att fÄ mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra sprÄk. UtgÄngspunk tas med hjÀlp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan mÀnniskor. Samtal mellan mÀnniskor gynnar sprÄk och kunskapsutvecklingen.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Enlig SCB (2010) sÄ var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent Är 2008 vilket Àr en ökning med 6 procentenheter pÄ sju Är Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill dÀremot förflytta fokus frÄn kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte Àr att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berÀttelser om vad de anser har lett till deras framgÄng i karriÀren. En kvalitativ metod anvÀndes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjÀlp av tematiskanalys. Fyra stycken teman Äterfanns i materialet och de representerar de framgÄngsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.