Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolanDetta Àr en C-uppsats inom pedagogik ifrÄn Högskolan i GÀvle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fÄtt information och diskuterat frÄgor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar nÀr det gÀller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina förÀldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i Är 9, pÄ en skola i Södermanlands lÀn, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under Är 7 ? 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lÀrarens undervisningsteknik, sina pÄverkansmöjligheter samt i vilka Àmnen undervisningen förekom.

The purpose of this study was to illustrate how children of the "digital generation" used their computers in their everyday practice. The important in the study was children's perspective on computers interactions and communications in a digital arena.An essential item about understanding children's way to think about computers was to let children themselves speak by taking part in the study, because children's voices are seldom heard in public. The empirical material used was interviews with sex children between 13 and 15 years old. My method was qualitative.The main results showed that social relations are very important for children. The Internet gives children access to an arena where they are able to make new contacts with others as well as transcend their biological as their physical identity.An important accepts for the children in the study was the option to be anonymous.

Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svÄrigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt Àldre och gÄr inte i pension vid samma Älder somden övriga befolkningen. DÀrför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varitatt undersöka vad förÀldrar har för kunskaper om deras barns anvÀndning av Internetoch om fenomenet nÀtmobbning. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuermed nio informanter. Urvalet har varit förÀldrar till barn i Äldrarna 13-18 Är. Föranalysen har symbolisk interaktionism anvÀnts. Resultatet visade att flera avförÀldrarna hade bristande vetskap om deras barns anvÀndande av Internet.

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva vÄra erfarenheter av denna process som vi sjÀlva deltar i. Metod Detta Àr ett projektarbete som bygger pÄ ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom nÀringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkÀt och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Vi omges i vÄr vardag stÀndigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvÀrlden men ocksÄ hur vi ser pÄ oss sjÀlva. Idag Àr det enklare Àn nÄgonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vÄr egen identitet.Mitt arbete stÀller frÄgan om hur profilbilden pÄ Facebook Àr en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara pÄ frÄgan utifrÄn hur man ser pÄ sitt eget anvÀndande av profilbilden och vad man som anvÀndare kan lÀsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pÄgÄende debatt om ungas anvÀndning av sociala medier och bilder pÄ sig sjÀlva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och Àldre anvÀndares anvÀndande bilder av sig sjÀlva pÄ nÀtet.FrÄgan om ungas identitetsarbete har styrt bÄde uppsatsen och den konstnÀrliga gestaltningen.

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje Är i Sverige. Trippeldiagnostik som bestÄr av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning Àr en metod som hjÀlper att tidigt upptÀcka cancern. Vanligaste behandlingsformen Àr kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försÀmrat vÀlbefinnande respektive försÀmrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förÀndras efter genomgÄngen mastektomi vilket lÀmnar en pÄminnelse om sjukdomen i form av ett permanent Àrr.

Hur en verksamhet skall förbÀttrar sin interna styrning genom anvÀndning av kundinformation Àr ett omdiskuterat Àmne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillÀmpar anvÀndningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nÄ sin vision. Detta möjliggjordes genom att frÄga ett antal verksamheter, hur de ser pÄ vikten av anvÀndandet av IT ? relaterade verktyg.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..