Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.

Forskning visar att sexuellt vÄld Àr sÀrskilt svÄrt för bÄde utsatta och behandlare att nÀrma sig och de flesta fÄr ingen professionell hjÀlp för sin utsatthet. SÀrskild brist pÄ kunskap verkar prÀgla omrÄdet sexuellt vÄld i parrelationer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur behandlares kÀnslomÀssiga upplevelser i arbetet med sexuellt vÄld pÄverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat vÄld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med vÄld i nÀra relationer, och dÀrmed kan antas möta mÄnga som bÄde utsÀtts för och utövar sexuellt vÄld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svÄrigheter som arbetet med sexuellt vÄld kan föra med sig.Studien visar att sexuellt vÄld Àr ett omrÄde som kan vÀcka negativa kÀnslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar nÄgot mer om psykisk smÀrta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nÀmns av de som arbetar med förövarna.

Abstract Title: ?Vi lever ocks? i samh?llet? ? En kvalitativ studie om ungas uppfattning av deras representation i traditionella medier och hur det p?verkar deras samh?llsengagemang Authors: Ella Gustafsson, Elin Gustavsson och Julia Stjernberg Level: Bachelor thesis in Journalism Term: HT 2024 Supervisor: Bengt Johansson Aim of thesis: The main purpose of this study is to investigate how upper secondary school students perceive their representation in traditional news media and how they perceive that this representation affects their civic engagement. Theoretical framework: To answer the questions of the study we have used three different theories. These theories are Iris Marion Young?s view of the deliberative theory of democracy, the theory of diversity by Denis McQuail, and Axel Honneth?s theory of recognition. Method: The method chosen for the study was qualitative conversational interviews with upper secondary school students from different study programs in Sweden. In the study, five conversational interviews with a total of 16 students were conducted.

HjÀrtinfarkt Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige. NÀstan 37 000 personer insjuknade i akut hjÀrtinfarkt Är 2006. Livet efter en hjÀrtinfarkt kan innebÀra stora förÀndringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgÄngen hjÀrtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förÀndras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats.

Denna uppsats behandlar det relativt nya begreppet sexuellt sjÀlvskadebeteende. I studien presenteras tidigare forskning som relaterar till bl.a. sjÀlvskadebeteende generellt och riskbeteende hos unga. Sex intervjuer har utförts med dels specialister inom sexologisk problematik samt med kuratorer. Studien Àmnade tittade nÀrmare pÄ definitioner av sexuellt sjÀlvskadebeteende, samt vilka vÀrderingar kring kön och god respektive destruktiv sexualitet de förmedlar.

En jÀmförelse av hur tvÄ skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera faktorer som Àr av betydelse nÀr skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick frÄn föjande frÄgor: PÄ vilket sÀtt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan tvÄ skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer, tvÄ klasslÀrare, en specialpedagog och en speciallÀrare för att ta reda pÄ hur de pÄ olika organisationsnivÄer ser pÄ den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka pÄ nÄgra skillnader i hur de bÄda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

VÄrt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande frÄn familj, vÀnner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som Àr uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrÄn tidigare forskning samt vÄra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar pÄ samtliga nivÄer och Àven pÄ bemötande av HBTQ-personer. FrÄn familj och slÀkt har vÄra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer dÄ de har valt att inte vara öppna med sin sexuella lÀggning.

Denna studie handlar om hur pedagoger tÀnker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhÄlls pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med fokus pÄ matematik. Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas synsÀtt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet Àr Àven att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgÄr frÄn intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhÄllningssÀtt kring matematik i förskolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen Àr gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktÀr, vilket innebÀr att elevernas utsagor jÀmförs i analysen med resultat frÄn en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger pÄ sju semi-strukturerade intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio. Intervjumaterialet Àr transkriberat och kategoriserat utifrÄn den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys Àr gjord utifrÄn elevernas och lÀrare frÄn en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jÀmförelse med bl.a.

Syftet med mitt examensarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för förÀldrars syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fokusgruppsamtal anvÀnts. Under en vardags kvÀll trÀffade jag och min handledare en grupp förÀldrar och samtalade om hur de tÀnkte om hÄllbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hÄllbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gÄnger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att förÀldrarna menade att hÄllbar utveckling handlar om miljömÀssig hÄllbarhet och hÄllbara konsumtionsmönster. De poÀngterade att det Àr en komplex och stor frÄga.

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig frÄn den Àldre generationen. Tidigare forskning visar pÄ att tillfredstÀllelse i relation till olika variabler, bland annat Älder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och Àldre i deras sÀtt att resonera kring vilka faktorer som Àr viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar Àven att samhÀllet och arbetsmarknaden prÀglas allt mer av de postmaterialistiska vÀrderingarna dÀr unga i större utstrÀckning prioriterar faktorer sÄsom sjÀlvutveckling och livskvalitet medan de Àldre lÀgger större vikt vid anstÀllningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hÀnger samman med de förÀndringar som sker pÄ arbetsmarknaden, det vill sÀga att man gÄr mot en mer postmaterialistiskt marknad dÀr arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. UtifrÄn Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, Àr vÄrt syfte med denna studie att fÄ en uppfattning och förstÄelse av hur nÄgra unga upplever sin arbetstillfredsstÀllelse och prestation i arbetet.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser pÄverka ungdomars psykiska ohÀlsa. VÄr ambitition Àr att visa pÄ faktorer som kan tÀnkas ha pÄverkande betydelse för ungdomars psykiska ohÀlsa utifrÄn deras förÀndrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att fÄ ökad kunskap om problematiken ifrÄga. Följande frÄgestÀllningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka Àr de centrala samhÀllsfaktorer som pÄverkar ungdomars psykiska ohÀlsa?? Vilka effekter har dessa pÄ ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.

Syftet Àr att undersöka huruvida prestationsmÀtningar har inverkan pÄ lÀrande, samt hur prestationsmÀtningar nyttjas för att uppnÄ lÀrande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet Àr en djupgÄende fallstudie av en asylprövningsenhet pÄ Migrationsverket i Malmö..

Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primÀra behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln mÄste opereras bort via sÄ kallad mastektomi. Tidigare forskning har ÄskÄdliggjort att förlusten av ett bröst kan pÄverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgÄtt mastektomi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.