AbstractTitle: ?My social extension? ? Twelve girls on the relationship with the mobile phone (?Min socialaanknytning? ? Tolv tjejer om relationen till mobiltelefonen)Number of pages: 42 (43 including enclosure)Author: Mattias KöhlmarkTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring semester 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala University.Purpose/Aim: To investigate the emotional aspect of mobile phones and the source of thoseemotions.Material/Method: The data presented stems from three unstructured focus groups with participantsat the age of 16-19 years.Main results: The key findings largely supports Vincents theories that the emotional languageguided towards mobile phones comes from the friends it allows us connect with. Also emancipationcan be seen as a driving force behind these emotions.Keywords: mobile phone, mobility, absent present others, emancipation, cell phone, emotion,emotional language,.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet.

Undersökningen syftar till att undersöka hur en hälsoinformationskampanj argumenterar för att övertyga målgruppen om att vaccinera sig mot ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur målgruppen uppfattar kampanjen och om den har någon effekt på den. Målgruppen för hälsoinformationskampanjen är Unga tjejer något som är ganska ovanligt för hälsokampanjer.Uppsatsen bygger på både en retorisk analys och en receptionsanalys med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Teoretiska utgångspunkter är teorier kring kampanjer. Teorier om risk och skräck, avsändares roll, utvärderingar av kampanjer samt internets roll i hälsokampanjer.Resultaten visar på att målgruppen reagerar på kampanjens argument och uppfattar en risk att drabbas av livmoderhalscancer. Att vaccinationen är kostnadsfri är ett användbart argument och har effekt.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av morgontidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö.Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.

Det råder idag en rad jämställdhetsproblem i den svenska skolan, trots att denna ska arbeta för jämställdhet. Ett flertal studier visar att förväntningarna på tjejer och killar skiljer sig åt samt att tonårstjejers psykiska hälsa och välmående blir allt sämre. Det har skrivits mycket om psykisk ohälsa gällande ungdomar, men fokus har sällan legat på de högpresterande tjejerna i skolan. Denna uppsats syftade därför till att undersöka i vilken omfattning ett ?duktighetsfenomen? råder bland tjejer som går sista året i den svenska gymnasieskolan samt att ur ett genusperspektiv analysera detta fenomen.För att uppnå syftet valdes en tvärsnittsdesign innefattade två metoder; enkäter samt semistrukturerade intervjuer, vilket ansågs nödvändigt eftersom uppsatsens frågeställningar var av både kvantitativ och kvalitativ art.

Tidigare har målteorier, föräldrastöd och karriärutveckling studerats men hur upplever unga vuxna sin anställningsbarhet i relation till sitt sociala arv från föräldrarna? Detta är studiens syfte att undersöka. Intervjuer genomfördes med 15 deltagare från två klasser på en gymnasiefriskola. En kvalitativ innehållsanalys för kategorisering och tematisering utfördes. Det uppkom tre teman: handling, medvetet betydelsefullt och teoretiskt betydelsefullt.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt föreställningar och fördomar kopplade till våldtäkt. Syftet var att synliggöra våldtäktsmyter som finns i samhället och undersöka hur dessa kan komma att påverka tjejer som själva varit utsatta för våldtäkt. Studiens frågeställningar är: ?Hur påverkar våldtäktsmyter hur den utsatte ser på sig själv och händelsen efteråt?? samt ?Hur påverkar våldtäktsmyter det bemötande den utsatte får efteråt, både från professionella och från närstående/anhöriga??. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med våldtäktsutsatta tjejer.

Vi har valt att skriva om hur Vit makt-miljön i Västra Götaland rekryterar unga till organisationer och vad det är som lockar unga. Vi valde ämnet på grund av att vi båda kommer från delar av Västra Götaland som har problem med dessa främlingsfientliga organisationer och vi är intresserade att ta reda på varför ungdomar dras till dessa organisationer i ?vårt? område. Syftet med arbetet är att utröna vad det är som lockar nya personer till dessa organisationer som så många vänder ryggen och som är illa omtyckt av den stora allmänheten. Vi har även tagit reda på hur dessa organisationer går till väga för att locka unga nya medlemmar till dem.

Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt.

Syfte: Undersökningens utgångspunkt är ett intresse för dataspelet Counter Strike sett utifrån ett genusperspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att granska varför inga tjejer nått toppen inom Counter Strike. Metod: Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det hermeneutiska perspektivet. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie bestående av flertalet intervjuer med mestadels kvinnliga dataspelare av spelet Counter Strike. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att den sociala biten är den främsta orsaken till att kvinnor spelar Counter Strike.

I Nicaragua utsätts varannan kvinna för fysiskt våld av en partner vid minst ett tillfälle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning är under 17 år och vart fjärde nyfött barn föds av en mamma som är under 18 år. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det våld de har utsatts för av en partner och hur våld i nära relationer påverkar unga kvinnors möjligheter att bestämma över sin sexualitet och användningen av preventivmedel. Syftet var också att undersöka vad som finns skrivet om detta ämne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgående intervjuer med unga kvinnor som upplevt våld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat våld, men om man belyser hedersproblematiken utifrån ett annat perspektiv kan man öka förståelsen för en kultur vars traditioner och seder inte överensstämmer med det västerländska samhället. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och kulturen hos fem unga kvinnor med rötter från mellanöstern samt huruvida dessa aspekter påverkar eventuella frihetsbegränsningar i kvinnornas vardagsliv. Metoden för att undersöka detta har varit genom kvalitativa intervjuer där de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt berätta om sina liv.Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig också påverka deras förhållningssätt till specifika regler och normer. Frihetsbegränsningarna var omfattande hos de unga kvinnorna i jämförelse med svenska kvinnor. Det är dock viktigt att understryka att dem inte upplevde sig själva som förtryckta utan snarare som en medmänniska i en kultur som skiljer sig åt från andra kulturer..

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter.Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen? I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.  Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen.

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett språkperspektiv undersöka hur bronies identitet konstrueras i relation till andra grupper i några artiklar om dem. Teoretiska perspektiv som underbygger studien är att normbrytare synliggör normer och att maskulinitetsnormer kan kopplas till de hegemoniska maskulina ideal som män positioneras kring. För att uppnå syftet studeras åtta tidningsartiklar med analysmetoden membership categorization analysis (MCA). Resultatet blev att bronies identitet konstruerades i relation till grupperna vuxna och unga män, nördar, föräldrar, näthatare, bögar och tjejer. Bronies relateras till dessa kategorier med att ibland tillhöra dem, men ibland med att inte tillhöra dem.