Titel: Innovationsprogrammets betydelse för dess studenter - Värdefulla kriterier för en innovationsutbildning utifrån ett näringslivsperspektivFörfattare: Kristina Gern och Jesper ModighHandledare: Peter Selegård, Mälardalens HögskolaÄmne: InnovationsteknikNyckelord: Innovation, utbildning, entreprenörskap, kreativitetProblem:Innovationsprogrammet har ett problem med att många studenter är osäkra på om deras program är en bra grund för att söka jobb inom det aktuella segmentet i framtiden. Detta grundar sig i samtal med innovationsstudenter och författarnas egna erfarenheter.Syfte:Syftet med denna uppsats är att klargöra innovationsprogrammets värde för dess studenter när de ska ut på arbetsmarknaden. Lärare och programansvariga skall även få ett lättare sätt att förklara innovationsprogrammet och dess mål och de framtidsutsikter som finns för innovationsstudenterna. Genom detta hoppas författarna att innovationsstudenternas oro för framtiden minskar. Metod:De metoder som används i denna uppsats är dels en kvalitativ intervju men även kvantitativa enkätundersökningar bland studenter och från arbetsmarknaden.Slutsats:Innovationsprogrammets studenters osäkerhet ligger i att det inte finns en tydlig bild av vad de kan tänkas jobba med i framtiden.

Detta examensarbete handlar om lärarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstås och vilken betydelse de kan tänkas ha. Syftet är att visa och analysera de bilder av lärare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frågeställningar är följande: Vad är det för bilder av lärare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmärkande egenskaper och karaktärsdrag har de lärare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärarna? Hur påverkas skildringarna av den tid som återspeglas? För att besvara dessa frågor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar på en socialkonstruktivistisk teori och därtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten.

Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp.

Trafikolyckor är ett globalt folkhälsoproblem som leder till svåra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 år och framförallt män är en särskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro på sin egen körförmåga, kör ofta över hastighetsgränserna och är överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att råka ut för trafikolyckor. Ungdomar med låg utbildning samt barn från lägre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, är överrepresenterade i motorfordonsolyckor.

Unga vuxna som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS) löper ökad risk för negativa neuropsykologiska, fysiska och psykologiska sena effekter. Låg självkänsla är en riskfaktor för psykisk ohälsa men tidigare forskning om hur barncancer i CNS och dess behandling påverkar självkänsla är begränsad. Med självrapporteringsformuäret Self Esteem Questionnaire (SEQ-42) undersöktes självkänsla hos en populationsbaserad rikstäckande kohort med 528 unga vuxna överlevare jämfört med 995 personer i en stratifierad kontrollgrupp. Patientgruppen hade signifikant lägre självkänsla än kontroller i fem av sex dimensioner i SEQ-42 (p <0,0001). Bland patienterna var den sammanfattande globala självkänslan positiv (skalvärde > 2,5) hos en majoritet, 78,2%, men risken för negativ självkänsla var i flera dimensioner dubbelt så stor för patientgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29.

Syftet med studien är att kartlägga förstaårsstudenter och magisterstudenters inställning till att driva eget företag samt att se vad som driver eller hämmar deras vilja att göra detta. Vidare syftar vi till att ta reda på om inställningen skiljer sig mellan dessa studenter och vad detta beror på. Vi vill även jämföra detta med den sysselsättning som tidigare studenter har idag. Sekundärdata består utav tidigare forskning, teorier och studier. Empiri är insamlad genom observation, intervjuer, frågeformulär och enkäter..

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen..

Bostadsbristen för studenter, särskilt i större städer, har under en längre tid varit ett frekvent diskuterat ämne i Sverige. Stockholm har ett brett och starkt utbud av högre utbildning och regionen expanderar kontinuerligt. Regionen har idag cirka 80,000 studenter som slåss om färre än 13 000 studentbostäder. Detta medför en risk att studenter väljer bort Stockholm som studentstad.Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för studentbostadsmarknaden att utvecklas. Med ett kvalitativt tillvägagångsätt via intervjuer med fastighetsutvecklare och lärosäten identifierades fem problemområden som ligger till grund för detta examensarbete.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Titel Hållbar stadsutveckling för delaktighet och invånardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mångkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos målgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet är också att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), Hjällbo (3), Storås (1), Rannebergen (1) och Gårdsten (1)Huvudresultat Vårt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mål och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero på brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utsträckning använder sig av mun-till-mun-metoden gällande informationsspridningoch att utländska medier dominerar över svenska i hemmet. Tidningsläsandet är hyfsat omfattande, men få prenumererar på någon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det råder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att några större förändringar kommer att bli märkbara är svagt.Vårt resultat visar också att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frågor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanställda och förtroendevalda..

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda på hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frågor som rör framtiden. För att ta reda på detta genomförde vi en enkätundersökning på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under våren 2006. Vi valde ut en specifik åldersgrupp, mellan 19 och 29 år, som representerar vår målgrupp unga vuxna, som läser på högskola. De frågor vi ville ha svar på var: Hur ser unga vuxna, som studerar på högskola, på sin framtid? Hur upplever de sitt hälsotillstånd? Vilka tankar har de när det gäller utbildning och arbete? Vilken inställning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkät som främst bestod av frågor som gav svar på ovanstående, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund.