Precis som samhället utvecklas, måste även familjekonstellationerna följa samma utveckling.Kvinnor och män kan ha 'före detta partner' och 'expartner', men det finns inget barn som kanvara ett 'före detta barn'. Ett barn är ett livslångt åtagande, och därför är det viktigt att integlömma bort barnet när föräldrarna separerar.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna talar om växelvis boende, samthur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade när den unga vuxna boddeväxelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i åldrarnamellan 16-30 år. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsätt, och förklarar hurolika system är uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns gränser som är avbetydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvärlden. Någraav våra informanter har styvföräldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon.

Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga människors upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), samt att beskriva hur sjukdomen påverkar livskvaliteten. Vidare var syftet att beskriva artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar, som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. Sökorden som användes var: Inflammatory bowel disease, Quality of life, Chronic disease, Experience och Adolescents. Sökningarna var begränsade inom publiceringsåren 2009 - 2013.Huvudresultat: De unga människorna upplevde många olika besvärande symtom som sågs som ett hinder till ett ?normalt? liv, och symtomen visade sig ha ett samband med ungdomarnas sömnkvalitet samt ångest och depression.

En beskrivande och problematiserande studie om stödgruppsarbete som metod i socialt arbete. I studien beskrivs fem olika verksamheter som arbetar med barn som har växt upp med missbruk i familjen.I studien beskrivs hur de professionella, stödgruppsledarna ser på och arbetar med den problematik som kan finnas hos barn som växer upp med missbruk. Den handlar om hur stödgruppen hjälper barnen och de unga, hur olika förutsättningar i de intervjuades verksamheter påverkar arbetet samt vilken betydelse ledarnas egen roll har i stödgruppsarbetet. Stödgruppledarnas uppfattningar har kopplats till forskning och teorier om barn som växer upp med missbruk, teorier för socialt arbete samt tidigare forskning på området stödgrupper. Slutsatserna av resultat och analys är att det finns många olika sätt man kan bedriva stödgruppsarbete på och att olika förhållningssätt till problematiken kan ha betydelse för arbetet.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Kvinnans kropp förändras i samband med graviditet och barnafödande. Detta kan leda till sexuell ohälsa första tiden som nybliven mamma. Det är viktigt att barnmorskor kan identifiera och våga diskutera de problemen som kan finnas för att kunna hjälpa kvinnan. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka kvinnors upplevelse av sitt sexualliv efter genomgången vaginal förlossning. Metoden är en litteraturstudie som har utförts med en kvalitativ ansats.

Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet.

Både officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vår studie visat sig stämma överens då olika empirikällor talar för en hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad hos de unga (16-24 år) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det är också dessa stadsdelar vi har undersökt då vi har utfört kvalitativa intervjuer med både arbetsförmedlare som är verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vår studie är att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framställningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrån deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gällande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga på arbetsmarknaden och i samhället. Vi har utgått från ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhållningssätt i utförandet av vår diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebär att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers åsikter och attityder kring unga lagöverträdare. Avsikten med studien är att öka förståelsen mellan dessa två myndigheter och genom det skapa en plattform för bättre samarbete. En annan intention är att genom insikt i varandras åsikter bidra till att bemötandet av unga lagöverträdare blir mera samspelt. Urvalet begränsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien är en kvantitativ studie som genomfördes med hjälp av enkäter.

Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.