Sök:

Sökresultat:

4427 Uppsatser om Unga sexuella förövare - Sida 55 av 296

Hon tar vad man vill ha : en studie av sexuella maktrelationer i samtida relationsromaner

The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers.I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy?s to her protest.The first strategy I studied was the docile.

InlÄst - UtelÄst? : En studie om unga kriminellas tillvaro i hÀkte

Studiens syfte var att belysa unga hÀktade personers upplevelser och erfarenheter av tillvaron i hÀktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke pÄ metodens fördelar, eftersom vi Àr intresserade av intervjupersonernas erfarenheter i form av berÀttelser. DÄ hermeneutiken hjÀlper till att förklara - och förstÄ menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bÀsta förutsÀttningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i tillvaron och försökte ta del av det som Àr lÀrande i mötet mellan personal och hÀktad. Vi anvÀnde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanstÀlla vÄrt resultat.

Lust? Vem har lust? Nu kör vi!

Bakgrund: Sexualitet Àr nÄgot vÀsentligt och komplext hos mÀnniskan. Tidigare forskning visar att ouppfylld lÀngtan efter barn kan innebÀra att sexlivet blir kravfyllt. En arena dÀr det finns möjlighet att diskutera sexuella problem Àr diskussionsforum pÄ Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts pÄ ett diskussionsforum som heter SvÄrt att fÄ barn pÄ www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehÄllsanalys.

Om konsten att sÀlja : En studie om hur företag försöker nÄ yngre konsumenter

I dagens konsumtion och mediesamhÀlle bombarderas den unga individen av reklam. Det Àr utifrÄn detta förstÄrligt att man konstruerar en mur dÀr man helt enkelt sÀger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som dÄ försöker komma över denna mur  och pÄ sÄ sÀtt nÄ konsumenten.Syftet med studien Àr att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angÄende ungdomar som mÄlgrupp och hur man utifrÄn det försöker nÄ denna mÄlgrupp. Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten?I analysen framkommer det tre diskurser Àr av vÀsentlig betydelse.

Risk för ungdomskriminalitet? : - en kvalitativ studie av sociala verksamheters förebyggande ÄtgÀrder i Laholms kommun.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder pÄ att ungdomar Àr den mest brottsaktiva Äldersgruppen i samhÀllet. Ett förhÄllande som frÀmst gÀller pojkar och unga mÀn, Àven om brottsligheten ökar nÄgot bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar Àr samhÀllets framtid Àr det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad pÄ Laholms kommun och vilka samhÀlleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet pÄ ett eller annat sÀtt, samt ungdomar i Äldrarna 15-20.UtifrÄn analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhÀllsrisker i Laholms kommun sÄ som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsÀttning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

"Alla utgick frÄn att man var hetero" - En empirisk studie om lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötamde inom hÀlso- och sjukvÄrd

Gruppen homosexuella har en sÀmre psykisk hÀlsa Àn gruppen heterosexuella vil-ket kan bero pÄ en strukturell diskriminering i samhÀllet. Enligt forskning finns det sjuksköterskor som skulle vÀlja att inte vÄrda homosexuella patienter om möj-ligheten fanns. DÀrav syftet med denna studie: att undersöka lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötande inom hÀlso- och sjukvÄrd i relation till sexuell identi-tet. Vidare frÄgestÀllningar Àr om och hur sexuell identitet Àr relevant i vÄrdmötet samt vilket bemötande som Àr önskvÀrt enligt informanterna. Metoden för studien Àr att genomföra en induktiv intervjuundersökning, dÀr ett urval av sex lesbisk kvinnor med erfarenhet av slutenvÄrd ingÄr.

Personalens arbete med unga lagövertrÀdare pÄ anstalt

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa erfarenheter och upp-levelser frÄn personal som arbetar med ungdomar pÄ anstalter, och ansvarar för att motivera dem till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Vidareundersöks vilkainsatser som erbjudsoch vilka hinder och möjligheter det finns i motivationsarbetet. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk utgÄngspunkt. UndersökningenÀr genomförd med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att unga lagövertrÀdare Àr en svÄr grupp att motivera till förÀndring dÄ de fortfarande ser vinster med kriminalitet.

BostÀder i kvarteret TjÀllet

I detta projekt har jag arbetat uteifrÄn en frÄgestÀllning om smÄ ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstÄende mÀnniska för att kunna leva bekvÀmt? Hur behÄller man bekvÀmligheter trots en ytminimering? Vad hÀnder med flexibiliteten i ett sÄdant hem?Kvarteret TjÀllet har historieskt sett haft en tradition av trÄngboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet dÄ platsbristen var mycket kÀnnbar. Mitt mÄl har varit att göra denna trÄngboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslÀgenheter anpassade för ensamstÄende, troligtvis unga och barnlösa.

Skönhet vs Skönhetsideal : Hur en grupp unga kvinnor tolkar Doves kampanj ?Campaign for Real Beauty?.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en grupp unga, svenska kvinnor mellan 20-30 Är upplever de kvinnliga skönhetsidealen, samt att granska vad mÄlgruppen anser om Doves Campaign for Real Beauty. Syftet Àr att studera om informanterna upplever kampanjen som ett steg i rÀtt riktning för att öka diskussionen och vidga begreppet skönhet. Med detta hoppas vi uppnÄ en större förstÄelse för hur unga svenska kvinnor ser pÄ skönhetsidealen idag och om kampanjer likt Doves, Àr rÀtt tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ ett förÀndrat ideal.Teori: Delar av feministisk teori, receptionsstudier samt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning.Metod: TvÄ kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju kvinnor.Slutsatser: Informanterna skiljer pÄ skönhet och skönhetsideal. De anser att Doves kampanj, Campaign for Real Beauty Àr ett steg i rÀtt riktning för ett förÀndrat ideal. DÀremot ifrÄgasÀtter de Doves uttalade budskap med kampanjen och menar att det huvudsakliga mÄlet skulle vara att öka försÀljningen och stÀrka varumÀrket, snarare Àn att öka kvinnors sjÀlvförtroende..

Unga vuxnas upplevelse av förÀndring i psykoterapi

Psykoterapi har dokumenterad effekt, men det Àr oklart hur förÀndringen gÄr till och vad som Àr verksamt i terapin. Klientperspektivet förbises ofta i forskningen. I syfte att undersöka hur förÀndring i psykoterapi upplevs intervjuades Ätta före detta klienter frÄn projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Samtliga hade skattat sin förbÀttring som stor enligt SCL-90. Intervjuerna analyserades enligt induktiv tematisk metod. Respondenterna beskrev manifesta upplevda förÀndringar i frÄga om symtomlindring, förbÀttrade relationer och ökad agens.

Vilken betydelse har lÀrares kön och Älder för gymnasielevers betyg?

I den hÀr uppsatsen undersöks vilken betydelse lÀrares kön och Älder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande tvÄ frÄgestÀllningar:  ? Har lÀrares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?   ? Har lÀrares Älder betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?    För att besvara dessa frÄgor insamlades betygskataloger frÄn kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog Àr en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp dÀr det framgÄr vilket betyg eleverna har fÄtt pÄ kursen och vilken lÀrare som har satt betyget. Resultaten visade att lÀrarnas kön inte hade nÄgon nÀmnvÀrd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven gÄr pÄ fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lÀrare satte.

"Shit, det dÀr kan jag ocksÄ göra" : En kvalitativ studie om individers upplevelser av att vara ung entreprenör

Nyföretagandet i Sverige vÀxer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap frÀmjas frÄn sÄvÀl statligt hÄll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rÄdgivning. En viktig mÄlgrupp för dessa aktörer Àr unga mÀnniskor, och enligt TillvÀxtverket kan tvÄ av tre mÀnniskor mellan 18 och 30 Är tÀnka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att mÄnga unga mÀnniskor upplever att det Àr svÄrt att komma igÄng med en egen verksamhet, men Àven att tillvÀxten av unga företagare överlag Àr svag. Den hÀr problematiken vÀcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung Älder.Syftet med det hÀr arbetet var sÄledes att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera nÀrmre vad det Àr som driver unga mÀnniskor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som Àr viktig för att nÄ framgÄng som entreprenör.De teoretiska utgÄngspunkter som lÄg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

Varför byter inte privatkonsumenter bank?

En undersökning av Dagens Nyheter visar att vÀldigt fÄ privatkonsumenter byter bank. Orsaker till att kunder vÀljer att stanna kvar hos samma tjÀnsteleverantör Àr att en vÀl fungerande relation har etablerats och pÄ sÄ vis blir kunder mindre uppmÀrksamma pÄ konkurrenters erbjudanden. Unga privatkonsumenter har inte samma etablerade relation till banker som de med mer komplexa tjÀnster men trots detta visar undersökningen pÄ att kunderna stannar i banken de en gÄng blev kund i. Syftet med denna studie Àr att undersöka unga privatkonsumenters relation till banker och vad det Àr i deras nuvarande eller framtida anvÀndning av banker som gör att de vÀljer att stanna kvar. I en teoretisk referensram beskrivs olika fördelar, uppoffringar och förvÀntningar som Àr kopplade till relationer.

Sex sÀljer...eller?: En studie om hur ungdomar reagerar pÄ sex i reklam

Sex Àr ett alltmer vanligt förekommande fenomen i marknadsföringsbudskap. Detta gÀller inte enbart annonser dÀr produkten har en sexuell koppling utan Àven i mÄnga fall Àven dÀr sex inte har nÄgon egentlig koppling till produkten som marknadsförs. Anledningen Àr att sexualiserad reklam antas vÀcka uppmÀrksamhet hos konsumenterna och fÄr annonsen att stÄ ut ur det stÀndigt ökande mediebruset. Men den ökade förekomsten av sexualiserad reklam har dock blivit föremÄl för en vÀxande debatt ? mÄnga mÀnniskor motsÀtter sig anvÀndningen av sex i reklam.

Ungas upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom: Ett livsvÀrldsperspektiv

Varje Är insjuknar cirka 1500 mÀnniskor av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige och de flesta drabbas i Äldrarna 15-35 Är. Att som ung drabbas av en kronisk sjukdom kan innebÀra extra pÄfrestningar dÄ perioden kÀnnetecknas av en intensiv identitetsutveckling. En inflammatorisk tarmsjukdom kan innebÀra hinder och svÄrigheter i det sociala livet genom de begrÀnsningar som sjukdomen ger. En kÀnsla av att vara annorlunda kan bidra till en upplevelse av stigmatisering och dÀrför Àr det betydelsefullt att uppmÀrksamma denna patientgrupp. Det Àr av yttersta vikt att sÀtta sig in i de ungas livsvÀrld för att kunna skapa en bra vÄrdrelation.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->