VÅLDTÄKT I NÄRA RELATIONER: EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA SEXUELLA IDENTITETER ANNA HART Hart, A. Våldtäkt i nära relationer: En litteraturstudie som undersöker likheter och skillnader mellan olika sexuella identiteter. Examensarbete på mastersnivå i Kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Hälsa och Samhälle, 2014. Det finns ett generellt antagande i samhället att gärningsmannen i en våldtäkt är en man och att offret är en kvinna. Mannen och kvinnan ges olika variabler för att passa in i de sociala könsrollerna maskulinitet och femininitet i ett förhållande.

Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen ? här definierat som ?frånvaro av lust till sexuell praktik?. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några eventuella skillnader vad gäller livsförhållanden mellan två grupper kvinnor inom missbruksvården i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt våld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hälsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med användning av en sammanställning från DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulär. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns någon större skillnad.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation.

Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes.

Syfte: Inom ramen för studien är syftet att få en ökad förståelse för hur en ung mamma i gymnasiesärskolan upplever sin skolgång.Teori: Studien använder sig av teori och ansats från livsvärldsfenomenologin. Med livsvärldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och därefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri består av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas där den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. Två intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens närhet och åtta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns också representerade inom ramen för studien. I studien är empirin bearbetad utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebär att istället för att förklara vad min informant har varit med om så avser jag att beskriva och förstå hennes livsvärld.Resultat: Studiens resultat visar att lärarnas bemötande och förhållningssätt är centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod.

Barn under 15 år kan enligt svensk rätt i princip inte samtycka till sexuella handlingar. På samma sätt anses barn under 18 år inte kunna samtycka till sexuella handlingar mot ersättning. För att ansvar för sexualbrott mot barn ska anses föreligga krävs emellertid att gärningspersonen hade uppsåt till eller var oaktsam i förhållande till barnets ålder. Enligt 6 kap. 13 § brottsbalken ska även den som inte insåg men som hade skälig anledning att anta att den andra personen inte uppnått den aktuella åldern, dömas till ansvar.

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie.

Kultur är en stor del av samhället och går ofta förbi obemärkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmärksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jämförande studie är att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten påverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur både ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jämförelsen och analysen studeras material från media, hemsidor, årsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda på vilket sätt omgivningen innebär osäkerheter, möjligheter samt beroenden för de båda kulturorganisationerna.

Informationssamhället har blivit allt större och har tagit över en del av skolans bildningsmonopol. Ungdomarnas medievanor bör tas på allvar och integreras i skolvärlden för att de ska kunna hantera medieflödet på ett bra sätt. Tack vare att film och TV är något som unga människor är vana användare av är det ett tacksamt medium att arbeta med i svenskämnet. Syftet med vår studie är att ta reda på om lärare på gymnasiet använder sig av film i svenskundervisningen och i så fall på vilket sätt de gör det och hur momentet mottages av eleverna. Vi har valt intervjuer och observationer för vår uppsats.

FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rätt till skydd och stöd. Trots detta utsätts många barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begås ofta av en vuxen i barnets närhet och kan bestå av såväl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.När vårdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn är det socialtjänsten i den kommun där barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och åtgärda så att barnet inte far illa. Till sin hjälp har de flera olika socialrättsliga bestämmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjänsten har till sitt förfogande när det gäller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av närstående överrensstämmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen får avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillämpas i praktiken.

 Arbetstagare tillhörande Generation Y tillskrivs ofta olika typer av egenskaper och beteenden, både i media och av forskare inom området. De sägs vara egoistiska, kravställare, frågvisa, individualister och illojala. Syftet med den här studien är att belysa det som driver arbetstagare tillhörande Generation Y att göra ett bra jobb, samt hur cheferna arbetar för att få de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb.Studien bygger på sexton semistrukturerade intervjuer och det är därför en helt kvalitativ studie. Författarnas förhoppning var att respondenterna genom intervjuerna skulle kunna reflektera, argumentera och resonera fritt kring de olika frågeställningarna och där resultatet av det kunde bidra till att skapa ny kunskap och förståelse kring det undersökta området.Resultatet i studien visar på att unga arbetstagare tillhörande Generation Y drivs av ett antal olika faktorer för att göra ett bra jobb. För att de skulle kunna göra ett bra jobb, blev det i resultatet tydligt att de hade höga förväntningar på sin chef och arbetsgivare.

Termen brottsoffer är ny företeelse och har bara funnits i ordlistorna sedan mitten av 1970-talet. Undersökningar och forskning kring brottsoffer är ännu yngre. I den här uppsatsen ställs frågorna, vilka blir betraktade som brottsoffer och vilka faller utanför? Denna uppsats är även en kritisk granskning av brottsofferverksamheten med tonvikt på unga brottsoffer. Det som undersöks är: vad det finns för för uppfattningar om brottsoffer, om det finns uppfattningar som idealiserar hur ett brottsoffer skall vara och bete sig: Förutsätter brottsoffersystemet i sådana fall ett brottsoffer som kännetecknas av dessa attityder?: frågorna om vilka är de unga och utsatta brottsoffren är och vilken den allmänna synen på brottsoffer är, besvaras även.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..