Bokomslaget är ofta läsarens första möte med en bok och det är därför viktigt att bokomslaget tilltalar och sänder ut rätt signaler till konsumenten. Målgruppen unga vuxna, individer mellan 16 och 27 år, är enligt bokbranschen en grupp som är svår att nå. Svårigheten kan ligga i att det finns en viss okunskap i vad unga vuxna tilltalas av på bokomslag. Det är även en bred målgrupp med många olika sorters individer.Målet med denna studie är att ge en bild av vad målgruppen unga vuxna tilltalas av i ett bokomslag. Vi ville ta reda på hur viktigt bokomslaget är för val av bok, samt hur målgruppen ser på omslagets specifika designfaktorer färg, typografi, illustration, fotografi och efterbehandling.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.

Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lätt fastnar i olika sekter ochjag har valt att besvara några frågor i ämnet: 1. Vilka olika metoder använder sekterna Jehovasvittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomarin i sekterna? 2. Vilka är sekternas huvudsakliga målgrupper?  3.

Detta är en kvalitativ studie av unga som tidigare har levt gömda i Sverige men idag har permanent uppehållstillstånd. Insamlade av data har skett genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med personer i åldern 11 ? 24 år, alla var dock 18 år eller yngre när de levde gömda. Syftet med studien är att få större kunskap om och inblick i hur det är att leva gömd och undersöka vilka konsekvenser detta får för de ungas livssituation idag. Vi vill öka förståelsen för gruppen unga som tidigare levt gömda men också undersöka vilka behov dessa unga kan tänkas ha och hur deras situation kan förbättras.

Syftet studiens syfte var att belysa vilken betydelse fysisk beröring har för unga personer med bristande hälsa. Metoden var en litteraturstudie i form av en forskningsöversikt där 15 vetenskapliga artiklars resultatdelar analyserades. Resultatet Av analysen framkom fyra teman: Tillfrisknande, Stärkande av välbefinnande, Relationsskapande och Det svåra mötet, vilka redovisades som resultat. Diskussionen utgick från analysfynden, som ställdes mot en teoretisk referensram, byggd på psykoanalytikern Erik H Erikssons utvecklingsteorier. Slutsatser Beröringens betydelse innebar att unga i sin utveckling kan bli hjälpta att övervinna splittring i sin identitet genom att tillfriskna från ett liv av ohälsa och få ett liv med stärkt välbefinnande.

Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används?Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn.

Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman.

Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas användning av Facebook samt om användandet kan leda till ett problematiskt användande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om användningen av Facebook kan relateras till välmående samt psykologiska aspekter som självkänsla. Frågeställningarna var: Hur använder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan användningen av Facebook, en persons välmående och självkänsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt användande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgångspunkt användes tillsammans med en enkätundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar på att män använder Facebook mer än kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin.

Bakgrund: En kvalitativ studie av arbetslivspedagogik i en särskild kontext vid en arbetplats med dubbla funktioner, arbetsplatsen är delvis rehabiliterande utöver sin funktion som arbetplats. Syfte:  I studien  belyses expansivt lärande utifrån möjligheter som kan finnas i den undersökta organisationen. Studien syftar till att  belysa lärande möjligheter inom  organisationen  KRIS och Unga KRIS, Halmstad. Beskrivning sker utifrån ett medarbetarperspektiv. Metod:  Studiens empiriska material insamlades genom  en enkät med Cultural- Historical Activity Theory (CHAT).

Syftet med arbetet är att undersöka och synliggöra hur unga män och kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar att deras etniska identitet och kulturella tillhörighet påverkas av att växa upp med inslag av två kulturer och i relation till familjen, vänner och skolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod ger arbetet en bild av invandrareungdomars uppfattningar, erfarenheter och känslor. De unga männen och kvinnor kommer ursprungligen ifrån Turkiet, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Sammanfattningsvis visar resultatet att familjen och vänner har stor betydelse för ungdomarnas identitetsutveckling och känslan för kulturell tillhörighet. Ungdomarna betonar väldigt lite skolans betydelse för deras etniska identitetsutveckling.

Tidiga vuxenlivet präglas av oprövade miljöer och situationer. Detta ställer höga krav på individens perception, anpassningsförmåga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gången är krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden där kan i förlängningen resultera i negativa hälsoeffekter. Syftet med denna enkätstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

För att bibehålla en god hälsa under hela livet är fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivån är låg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund än svensk, men orsakerna är emellertid relativt okända. Syftet med studien var attbelysa förutsättningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund än svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och på fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med åtta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund än svensk, där en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka främst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och Hälsa men även tillfysisk aktivitet på fritiden.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den sexuella läggningens betydelse för upplevelsen av arbetsplatsen. Undersökningen baseras på fyra intervjuer med homosexuella poliser som är medlemmar i Föreningen för gaypoliser i Sverige. Studien undersöker hur öppna de är med sin sexuella läggning på arbetsplatsen, kollegornas bemötande angående deras sexuella läggning och hur medlemskapet i föreningen har påverkat dem på deras arbetsplats. Studien använder tre teoretiska utgångspunkter: begreppen socialkonstruktivism och heteronormativitet och även Raewyn Connells teori om maskuliniteter. Resultatet av studien redovisas i fem delar.

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella läggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lärarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i två delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lärarestuderandes åsikter om utbildningen som de får om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan på lärareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lärarestuderande, alla var kvinnor.