Allvarliga beteendestörningar är den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. Socialtjänstens uppgift är att arbeta för att alla barn och unga ska få växa upp under trygga och goda förhållanden. Stora förändringar av socialtjänstens verksamheter för barn och unga och deras föräldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemässiga problem. Syftet med studien var att få kunskap och förståelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar både hem, skola och socialtjänst. Intervjuer med sju ungdomar ifrån tre olika dagverksamheter har genomförts.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Behandling av prostatacancern, såsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den påföljande sexuella dysfunktionen, påverkar männens självkänsla, hälsa och relationer. Sexualitet generellt är dock någonting som sällan diskuteras inom vården då både vårdpersonal och patienter anser ämnet vara obekvämt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi.

Allogen SCT, kan ge biverkningar på mäns sexuella hälsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador på genitalierna och sexuell dysfunktion men även psykiska påfrestningarna från grundsjukdomen och behandlingen kan påverka patienternas sexuella hälsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket välbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgått allogen STC, för att ta reda på hur patienternas välbefinnande påverkades under ett år efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hälsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hälsa som dokumenterats i patientjournaler hos män under det första året efter genomgången allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Gruppen äldre icke-heterosexuella i Sverige beräknas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begränsad kunskap om äldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanställdes åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomläsning, kvalitetsbestämning och analys av innehållet sammanställdes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Äldre icke-heterosexuella såg på och hanterade sin sexuella identitet på olika sätt. Överlag tyckte många deltagare att de hade ett gott självförtroende samt kände att de var nöjda med livet.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet.

Syftet med uppsatsen var att ur ett radikalfeministiskt perspektiv analysera kvinnors berättelser om våld kopplat till hemlöshet och missbruk. Följande frågeställningar har legat som grund för studien:? Hur beskriver kvinnorna sina erfarenheter av våld?? Hur kan dessa erfarenheter förstås i relation till kön och makt?Kvinnornas berättelser om våld visade att de flesta av dem blivit utsatta för våld i någon form redan som barn. Våldet fortsatte sedan upp i vuxen ålder och har till största delen utförts av någon närstående. Sättet kvinnorna talade om våldet visade att de till viss del normaliserat det, så att mer våld har krävts för att de skall uppfatta en våldshandling som just en sådan.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av morgontidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö.Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra sexuellt dominanta kvinnor uppfattar sin sexualitet. Särskilt inriktar den sig på hur kvinnorna definierar sig som sexuellt dominanta och vad dominans innebär för dem sexuellt men också till vardags och generellt. Vidare undersöks hur informanterna uppfattar sin sexuella dominans i relation till sin identitet och sitt identitetsskapande överlag. För att kunna verkställa syftet har fyra kvinnor intervjuats som alla definierar sig som sexuellt dominanta på ett eller annat vis. Fortsättningsvis inriktar sig uppsatsen på kvinnor som utövar sin sexuella dominans via aktiviteter och uttryck för dominans vanliga inom bdsm..

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.

AbstractThe purpose of this study is to investigate how seven homosexual men in the age between 18 and 26 years experience openness with their sexuality in Stockholm. We wish to investigate how these men experience and handle their everyday life in a community characterized by a heteronormative foundation. We will focus on how they handle their openness in an urban environment and if they experience any limitations dependent on the situation or surroundings they live in, and also how they handle these situations. The study is hermeneutically inspired where seven life story interviews are analyzed within the theoretical frameworks provided by Connell, Goffman, Foucault and Queer theory.The results show that the respondents? openness varies depending on a variety of factors where surroundings, situations and previous experiences are influential.

Detta är en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Syftet med studien har varit att, med hjälp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rådande diskurser gällande kön och sexualitet som präglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?gränslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang används inom det sociala arbetet gällande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet är baserat på två öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar på en statlig institution där unga tjejer och kvinnor är omhändertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör området kön och sexualitet.

Tidigare har målteorier, föräldrastöd och karriärutveckling studerats men hur upplever unga vuxna sin anställningsbarhet i relation till sitt sociala arv från föräldrarna? Detta är studiens syfte att undersöka. Intervjuer genomfördes med 15 deltagare från två klasser på en gymnasiefriskola. En kvalitativ innehållsanalys för kategorisering och tematisering utfördes. Det uppkom tre teman: handling, medvetet betydelsefullt och teoretiskt betydelsefullt.