Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet ochkvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilkengranskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky,övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäternahar delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mänsschablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av valdtidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett sambandmellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess.

Syftet med denna uppsats är att belysa diskurser om sexuella förövare i Rädda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjälp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus är att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrån kön, ålder, etnisk härkomst, social status och funktionalitet.För att klarlägga på vilket sätt författarna framställer de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, används Goffmans stigmateori som därmed fungerar som en förlängning av intersektionen funktionalitet.Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benämns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktärerna sätts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har också kunnat se att deras grad av avvikelse förstärks eller försvagas beroende på hur dessa intersektioner framställs som samspelande ? genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tänjs ut.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptäckt, utan socialtjänsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekräftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn så ärgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nå barnet sker arbetet såmycket som möjligt genom föräldrarna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga invandrarkvinnor på gymnasiet upplever sin skolgång i Sverige. Vi som blivande gymnasielärare vill få en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever på ett bra sätt och vilka faktorer som bör tas ställning till för att ge dessa unga kvinnor en likvärdig och rättvis utbildning. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från tre gymnasieskolor. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lärare, att de känner sig rättvist bedömda och att de känner att de har inflytande över sin utbildning.

Titel: De unga männens relation till sjöjungfrunFörfattare: Lisa Ligardh & Ellen SeijsingKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgsuniversitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Britt BörjessonSidantal: 55 sidorSyfte: Vårt syfte är att undersöka unga mäns attityder och kunskap om varumärket Bok och bibliotek och dess mässa.Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av två fokusgrupper.Huvudresultat: Efter att ha utfört två fokusgrupper med sammanlagt 13 unga män boende i Göteborgsregionen, kan vi utifrån vårt empiriska material se följande mönster. De unga männen anser Bok och biblioteksmässan vara bra och intressegivande, men av majoriteten verkar det vara av låg prioritering att besöka denna. De unga männen har godkunskap om att Bok och biblioteksmässan existerar, även de som själva inte har besökt den. Dessvärre finns det mindre kunskap om vad denna mässa erbjuder, endast att försäljning av litteratur förkommer. Kunskap omseminarierna såväl som de årliga teman som förekommer var nästintill obefintlig.

Unga män i Sverige idag förknippas ofta med sociala problem vilket också understödjs av aktuell statistik som visar att det är unga män mellan 16 och 24 år som i störst utsträckning blir utsatta för misshandel och utmärker sig vad det gäller andelen misstänkta våldsbrott. Den här studien syftar till att undersöka hur till synes vanliga unga män ser på sig själva som män, vilket utrymme våld har i deras vardag och om, och i så fall på vilket sätt, våld är en del i deras manliga identitetsskapande. Slutsatsen av undersökningen är att de unga männen har en stereotyp bild av vad manlighet generellt står för. Däremot är de själva något ambivalenta vad det gäller sin egen identitet som män, och är ännu inte redo att gå alltför långt bortifrån den stereotypa bilden av hur en man anses ska vara. I undersökningen framgår också att våld inte är något normaliserat för dessa unga män.

Titel Göteborg - småstadskänsla & storstadsutbud- En kvalitativ undersökning om unga vuxnasuppfattning om Göteborg som stad.Författare Sofie Nyckelgård & Nina Raun StenbergKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Vårterminen 2014Sidantal 32 sidorAntal ord 15 100 ordSyfte Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna.Metod Kvalitativ intervjustudieMaterial 12 invånare i Göteborg i åldrarna 18-25Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltså från den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktäriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar områden med gemytlig och historisk karaktär där många andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, välkomnande och sprudlande atmosfär med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen..

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser..

Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ?unika? upplevelse den givit dem.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan.

Attityder och beteende i ungdomsåren vad gäller sexualitet kan ha stor betydelse för hur den sexuella hälsan utvecklas. Ungdomsmottagningen är en betydelsefull arena för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt för att främja ungas sexuella hälsa i helhet. Undersökningen har utförts i samråd med och på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Syftet med studien var att undersöka ungdomsmottagningarnas verksamhet i Jönköpings län och finna förslag till underlag för att kvalitetssäkra ungdomsmottagningarna i länet. Enkätundersökningen baserades på Socialstyrelsens förslag på indikatorer och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningars (FSUM) rekommendationer för ungdomsmottagningars verksamhet.

Trots att 40-talisterna går i pension har dagens unga chefer svårt att ta sig ut i arbetslivet med ledarskap som inriktning eftersom företagen efterfrågar personer med erfarenhet. Det är svårt att hävda sig för de unga cheferna trots att många har gått i pension. Forskning visar att entreprenörer mår bättre än anställda på företag. Arbetslösheten är dubbelt så hög bland unga än äldre och sannolikheten för att en person ska starta eget är två till tre gånger större om de har en egenföretagare till föräldrar. Hur blir unga uppmuntrade till att gå sin egen väg och välja entreprenörskap?Den här kandidatuppsatsen behandlar unga entreprenörer och deras syn på ledarskapsrollen.

I denna uppsats utforskar jag hur heterosexuella feministiska kvinnors sexuella praktik förhåller sig å ena sidan till den heterosexuella institutionen och å andra sidan till feminismen. I detta syfte har jag intervjuat fyra heterosexuella feministiska kvinnor om deras erfarenheter av sex. Med den teoretiska utgångspunkten att det på ett övergripande plan råder en konflikt mellan feminismen som ideologi och heterosexualiteten som institution undersöker jag hur denna spänning tar sig uttryck i kvinnornas enskilda sexuella praktik.Jag stödjer mig på teoretiker som Stevi Jackson, Sandra Bartky och Michel Foucault.Jag kommer fram till att kvinnorna har ett ambivalent förhållningssätt till att vara både heterosexuell och feminist. Konflikter uppstår i deras sexuella praktik och det sker ett kontinuerligt förhandlande mellan vad jag kallar heteropatriarkala och feministiska imperativ, inom kvinnorna själva och i deras interaktion med omvärlden..