The aim of this study was to examine young adult cannabis users? attitudes towards cannabis and their perception of the normalization of cannabis. The purpose was also to explore how their views of cannabis correspond with norms regarding cannabis. This study is based on interviews with five young adult cannabis users. The theoretical framework is based on Parker?s normalization thesis, Goffman?s notion of stigma, Becker?s definition of outsiders and the definition of social identity developed by Stone.

SammanfattningUppsatsen syfte är att undersöka begreppet kvartslivskris. Kvartslivskrisen är en definition på de känslor unga människor har kring sin identitet och sitt vuxenblivande. Vuxenblivandet för 80-talister idag beskrivs som en förlängd process med många olika val att ta ställning till vilket resulterar i oroskänslor kring den egna identiteten och framtiden. Kvartslivskrisen är inget allmängiltigt begrepp utan jag vill med denna undersökning se om de definitioner jag läst mig till kan sägas stämma över med informanternas upplevelser av verkligheten.För att ta reda på detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med informanter födda under 1980-talet.De resultat som har framkommit ur analysen tyder på att många av de känslor som informanterna upplever stämmer överens med de känslor som karakteriserar kvartslivskrisen, jag har dock i den avslutande diskussionen uteslutit ordet kris och väljer att endast använda mig av ordet kvartsliv för att beskriva informanternas upplevelser kring sitt vuxenblivande. Resultaten stämmer också med den tidigare forskning jag inför uppsatsen har tagit del av, där ungdomars vuxenblivande analyseras i förhållande till samhällets alltmer individualistiska och globala tendenser. Nyckelord: Kvartslivskris, individualitet, vuxenblivande.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers? as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions.

Under de senaste åren har medierna byggt upp en bild där budskapet står tydligt; Brottsligheten ökar och blir värre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rådet, låtit göra visar dock att antalet ungdomar som misstänks för brottsbalksbrott inte förändrats märkvärt under de senaste trettio åren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sägas öka nämnvärt visar kriminalstatistiken att ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsåren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergående fas.Detta innebär att samhället har mycket att vinna på med att sätta in resurser så tidigt som möjligt. På så vis kan samhället undgå kostnader, brottslighet, mänskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil är det viktigt med ett bra bemötande från samhällets rättsskyddande aktörer. Det krävs att polis, kriminalvård och socialtjänsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sätter in lämpliga åtgärder.Denna rapport handlar hur samhället bemöter unga lagöverträdare med utgångspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i Umeå studerats där intervjuer genomförts med personer som på något sätt arbetar med dessa frågor idag..

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet är att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frågor om droger och missbruk, samt se till hur genus påverkar ens attityder. För att skapa en förståelse för våra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskåda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett så kallat hermeneutiskt synsätt. Vi kommer även att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och därför kommer vi att lägga tyngdpunkten på den sociala interaktionen som sker i våra fokusgrupper. I studien har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem år som studerar vid Göteborgs universitet.

Utifrån rapporter från bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) går det att fastställa att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte används jämlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utsträckning än tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum ställer sig kritiskt till detta och strävar efter att bryta denna planeringsstruktur.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen fråga ställdes för att få fram studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys genom Lundman & Hällgren Graneheim(2012) användes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och då var det främst påverkan på den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i trailern till filmen The 11th hour. Utifrån semiotik och retorik har undersökningen behandlat frågan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar på hur vi får kunskap om vår omvärld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog få redskap för att i arbetet bland unga människor kunna prata om aktuella frågor och frågor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma åt min frågeställning har jag gjort intervjuer med hjälp av en fokusgrupp. Då unga människor är en viktig målgrupp för den här typen av frågor valde jag att använda mig av informanter som är i gymnasieåldern.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan.

I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar.Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen.

Denna studie syftar till att få mer förståelse för hur unga kvinnor syn på varumärketförändras av användandet av onlinerecensioner. Utgångspunkten för vår studie ärteknikutvecklingen och internets framfart såväl som vetskapen om att kvinnligakonsumenter i dagens samhälle är väldigt köpkraftiga. Internet har lett fram till nyamöjligheter för konsumenter att utbyta erfarenheter och åsikter om produkter som dehar kommit i kontakt med. Genom onlinerecensioner kan personer som egentligen intekänner varandra, ge varandra information inför ett köp genom att någon recenserar enprodukt i internetbutiken. Vilket vidare möjliggör för andra att läsa och ta till siginformation inför sitt köp.

Bakgrund:Bröstcancer är den cancerform som är vanligast bland kvinnor i Sverige i dag. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer kan uppleva både känslomässiga och kroppsliga svårigheter i samband med bröstcancerbehandlingen. Ofta påverkas hela familjen av kvinnans sjukdom. Rädsla, sorg och oro är vanligt förekommande känslor hos den drabbade kvinnan och hennes familj.Problem:Den yngre kvinnas upplevelser av bröstcancerbehandling kan vara annorlunda än den äldre kvinnans upplevelser då livet har ett annat fokus med exempelvis små barn och karriär.Syfte:Att belysa den yngre kvinnans upplevelser av bröstcancerbehandling.Metod:En litteraturstudie med manifest innehållsanalys har gjorts på fyra självbiografiska böcker. Graneheim och Lundmans kvalitativa (2004) innehållsanalys har använts vid analysen av böckerna.Resultat:I resultatet framkommer det att kvinnorna förlorar sin trygghet, känner rädsla för behandlingen och upplever rädsla att dö.

Allt fler bor på en liten yta av olika orsaker. Vanligast är det bland unga vilket kan leda till att boendet blir väldigt trångt. Compact Living är ett begrepp inom inredning som syftar på att effektivisera boendet utan att hemtrevnaden blir lidande för bostadens yta. Ur ett Compact Living perspektiv och dagens trender har olika kreativa koncept tagits fram.En förklaring till att trång­boddhet är vanligast bland yngre är att unga i större utsträckning studerar, eller just kommit in på arbets­marknaden, och därför inte har ekonomiska förut­sättningar för att köpa eller hyra en större bostad. Att många yngre räknas som trång­bodda då de bor i ett student­rum eller i en en­rums­lägenhet är kanske heller inte att betrakta som något problem, utan en naturlig fas i livet.Utifrån ett identifierat problem av produktutvecklingsföretaget PlusFunction har vi gemensamt tagit fram ett examensarbete med syfte att utveckla ett koncept på ett nattygsbord.