The purpose of this study was to examine parenthood of young mothers from a professional point of view. The professionals work in a medium-sized city in Sweden and they represent different professions to give a broad perspective of the subject. The questions in the study were: What were the advantages of being a young mother of today and were there any problems with being a young mother, from the professionals perspective? What role did young mothers network and family play, from a professional point of view? From a professional point of view, how well did society handle young parenthood? How do the professionals handle the young mothers they met? Studies with reference to professionals' thoughts and expectations of young mothers were few, therefore the professionals were given a central position in this study. A qualitative method was chosen, for this study.

Introduktion: Erosionsskador Àr ett vÀxande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som bestÄr av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador pÄ tÀnderna ökar kan bero pÄ den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion pÄ grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men Àven till följd av pÄverkat salivflöde. FÄ studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och mÀn.FrÄgestÀllningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande mÀn om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien Àr en kvantitativ, empirisk, tvÀrsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 mÀn.

Spelandet om pengar ökar sÄvÀl nationellt som globalt och det har skett en dramatisk ökning bland unga. Mer Àn tvÄ procent av Sveriges befolkning har ett spelproblem vilket ses som ett folkhÀlsoproblem som ökat de senaste Ären. Unga vuxna, 16-24 Är, Àr den grupp som har mest problem med spelande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva studenters attityder till spelande om pengar.Metod: Intervjuer genomfördes med fem studenter pÄ en högskola i Sverige. En temaanalys anvÀndes, dÀr intervjuerna transkriberades och analyserades.Resultat: Det framkom fyra teman som beskrev studenternas attityder till spelande om pengar: Social samvaro, Chansen att vinna pengar, Spelandets negativa följder samt reklamens pÄverkan.Slutsats: Trots den positiva upplevelsen som spelandet kan ge, Àr informanterna överens om att de negativa konsekvenserna sÄ som Ängest, vÀger mer. Spelproblem Àr ett relativt nytt folkhÀlsoproblem som fortsÀtter att vÀxa i takt med utbudet pÄ spelmarknaden.

Anorexia nervosa Àr en den vanligaste av Àtstörningar och förekommer ofta bland tonÄrsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vÀgrar hÄlla kroppsvikten pÄ eller över nedre normalgrÀnsen för sin Älder och lÀngd, har intensiv rÀdsla för att gÄ upp i vikt eller bli tjock. Individen har Àven störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den lÄga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförstÄelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia nervosa.

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i Äldern 20-30 som Àr ensamstÄende och utan barn ska lÀgga upp sitt sparande. Vi jÀmförde teorier inom omrÄdet och ekonomiska rÄdgivares förslag pÄ sparande för att se om rÄdgivarna rÄder den valda Äldersgruppen i riktning mot att agera sÄ ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgÀngliga för placering.De teorier vi valt att jÀmföra med Àr frÀmst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika Äldrar. UtifrÄn dessa teorier och de förvÀntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frÄgeformulÀr. FormulÀret anvÀndes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rÄdgivare pÄ de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande Àr att mÀnniskan upplever hÀlsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en Àndrad tidsstruktur pÄ dagen, isolering, kÀnslor av meningslöshet och vÀrdelöshet, sÀmre sjÀlvförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjÀlp för att motivera dessa individer till ett förÀndrat aktivitetsutförande dÄ det behövs. För att studera tidsanvÀndning krÀvs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. TidsanvÀndningsinstrument, sÄsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlÀgga dagens aktiviteter.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och vÀxa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mÀns upplevelser i retrospektiv av att ha vÀxt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har pÄverkat deras sjÀlvuppfattning och identitet. Studien avser Àven undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgÄs med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.MÀnniskor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begrÀnsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har pÄ unga mÀns görande av genus och sexualitet. VÄra frÄgestÀllningar var; Hur framstÀller informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tÀnker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frÄgestÀllningarna.

Syfte: Att undersöka sexualvanor och alkohol- eller drogintag vid samlag bland unga mÀn i Sverige samt se om det finns nÄgra skillnader mellan svenska mÀn (n=170) och utlandsfödda mÀn (n=20) i dessa frÄgor. Syftet var Àven att undersöka hur det första samlaget upplevdes. Metod: MÀn i Äldern 15-29 (n=190) som besökte RFSU-kliniken i Stockholm under en viss period tillfrÄgades om deltagande i en enkÀtundersökning. Resultat: Totalt 81,3% (n=154) av deltagarna hade haft sex utan att anvÀnda kondom vid samlag med ny partner under de senaste 12 mÄnaderna. Det fanns inga skillnader mellan svenska och utlÀndska mÀns sexualvanor och alkoholintag vid samlag.

Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur tidigare familjehemsplacerade ungdomar upplevt sig vara delaktiga i beslut rörande dem. De unga vuxna som intervjuades hade alla blivit placerade av samma kommun och det Àr denna kommun som önskade utvÀrderingen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa metoder och bygger pÄ intervjuer med fem unga vuxna, i Äldrarna 22-28. För att analysera intervjupersonernas utsagor, har jag anvÀnt mig av ett analysverktyg för delaktighet, nÀmligen Harts (1992) delaktighetsstege. För att se hur intervjupersonernas delaktighet pÄverkat deras kÀnsla av sammanhang, har jag i min analys Àven anvÀnt mig av Antonovskys (1987) teori KASAM. Resultaten visar pÄ en stor bredd av upplevd delaktighet.

MÄnga mÀnniskor i alla Äldrar insjuknar varje Är i cancer. I Sverige insjuknar mer Àn 7000 personer i Äldrarna 20-54 Är. I denna Äldersgrupp Àr det mÄnga som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner pÄ sin förÀlders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att kÀnna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förÀlder som har cancer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

?Unga tjejer med invandrarbakgrund i mellanöstern och deras upplevelser i det svenska samhÀllet? Àr en kvalitativ studie om hur invandrartjejer, med bakgrund i Mellanöstern, ser pÄ sig sjÀlva i det svenska samhÀllet, med ett sÀrskilt fokus pÄ deras sociala relationer, deras position i familjen och erfarenheter av hur de blir kategoriserade/stÀmplade som ?invandrartjejer?. Genom olika frÄgor kring: förhandlingar inom familjen, tjejernas sociala umgÀnge & kÀrleksrelationer, tjejernas position i det svenska samhÀllet i förhÄllande till socialisation, sjÀlvidentitet& identitetsskapandet, grupptillhörighet& etnisktillhörighet, etnicitet& etniskidentitet har vi ur ett sociologiskt perspektiv genomfört dessa i vÄr studie.  Anledningen till att vi just valt att studera detta omrÄde Àr att vi anser att det kan finnas en annan bild av dessa tjejer med invandrarbakgrund vilket media inte belyser. SamhÀllet ser pÄ att tjejer med invandrarbakgrund Àr förtryckta, strÀngt hÄllna och kontrollerade, men vi vill pÄvisa att det finns en annan bild av dessa tjejer. För att komma fram till resultatet sÄ har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats tematiskt strukturerade intervjuer.

The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around MalmvÀgen that is located in Sollentuna. MalmvÀgen is a millionprogramarea that?s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on MalmvÀgen are low and many of the residents belong to the subclass of society.