Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vÄrd av unga. Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för och fÄ kunskap om behandling samt skolverksamhet pÄ en institution för ungdomar med fokus pÄ regelsystem, regelövertrÀdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen Àr etnografisk och resultatet bygger pÄ en tvÄ veckor lÄng observationsperiod pÄ en institution för vÄrd av unga. Teorin bygger pÄ Goffmans bok Totala institutioner- fyra essÀer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kÀnnetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera pÄ resultatet.

VÄr avsikt med uppsatsen har varit att göra en femÄrsuppföljning pÄ de ungdomar som skrevs ut frÄn Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrÄn dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsomrÄden samt fÄnga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har Àven velat fÄ kÀnnedom i hur de unga vuxna tÀnker idag kring deras vistelse pÄ Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktÀr vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehÄller öppna frÄgor dÀr vi fÄr de unga vuxnas subjektiva berÀttelser. De unga vuxna som vi har intervjuat Àr sammanlagt 19 stycken, varav 13 Àr kvinnor och sex stycken Àr mÀn.Vi kunde urskilja tvÄ grupper bland informanterna dÀr den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket Àven visade sig har betydelse i de flesta omrÄdena.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser pÄ sitt fotbollsspelande i förhÄllande till omgivningens syn pÄ fotboll och den allmÀnna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frÄgor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollstrÀningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar Àr bÀttre fotbollsspelare Àn tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en mÄttstock som tjejerna bedömer sig sjÀlva utifrÄn. Studien visar Àven att tjejer och killar systematiskt hÄlls isÀr inom fotbollen med hjÀlp av de vedertagna normerna kring de bÄda könens olika fysiska förmÄgor och att tjejerna har antagit detta sÀtt att betrakta kön..

Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna samer upplever som hÀlsofrÀmjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-Äriga samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och bildtolkning i grupp. Vid bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka anvÀndes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehÄllsanalys.

Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar inte alltid optimal.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

I Sverige genomförs Ärligen 35 000 - 40 000 aborter. Kvinnor i Äldersgruppen 20-24 Àr de som utför allra flest och risktaganden i sexuella sammanhang Àr betydligt större Àn vad det tidigare har varit. Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnor sexuella riskbeteenden och deras attityder till abort. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO och artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt. Slutligen valdes 11 vetenskapliga artiklar som bearbetades och analyserades.

Studiens syfte har varit att undersöka socialsekreterarnas upplevelser av den samverkan de medverkar till i sin yrkesroll kring barn och unga med sammansatt problematik. DÀrigenom hamnade fokus pÄ den samverkan som bedrivs med BUP och skola.Studiens frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka faktorer pÄverkar samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik? ? Hur ser socialsekreterarna pÄ sin egen roll vid samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik?? Hur kan samverkan förbÀttras i framtiden, gÀllande barn och unga med sammansatt problematik, enligt litteraturen, informanterna vid djupintervjuerna och socialsekreterarna?Studien har en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning dÄ studien försöker fÄnga socialsekreterarnas upplevelser av samverkan. I syfte att besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes fokusgruppssessioner med socialsekreterare. Utöver fokusgruppen genomfördes tvÄ djupintervjuer med personer som Àr vÀl insatta i samverkan i syfte att nÄ ett metaperspektiv gÀllande socialtjÀnstens samverkan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur unga vuxna som befinner sig i utanförskap eller i riskzonen för utanförskap upplever sin situation, och hur de skapar identitet utifrÄn denna. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. En intervjuguide utformades som underlag för intervjuerna. Fyra av respondenterna bor i ett utanförskapsomrÄde, och samtliga var arbetslösa vid intervjutillfÀllet. Vidare har alla förutom en av vÄra respondenter en utlÀndsk bakgrund.

Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills frÀmst fokuserat pÄ attityder till kondom och kondomanvÀndning. I dagslÀget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkÀtundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. NÄgra signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmÄga och impulsiva sexuella beteenden. NÀr enbart sexuellt riskbeteende studerades sÄ fanns signifikanta medelvÀrdesskillnader mellan könen.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Syfte: Inom ramen för studien Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse för hur en ung mamma i gymnasiesÀrskolan upplever sin skolgÄng.Teori: Studien anvÀnder sig av teori och ansats frÄn livsvÀrldsfenomenologin. Med livsvÀrldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och dÀrefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri bestÄr av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas dÀr den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. TvÄ intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens nÀrhet och Ätta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns ocksÄ representerade inom ramen för studien. I studien Àr empirin bearbetad utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebÀr att istÀllet för att förklara vad min informant har varit med om sÄ avser jag att beskriva och förstÄ hennes livsvÀrld.Resultat: Studiens resultat visar att lÀrarnas bemötande och förhÄllningssÀtt Àr centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Studiens syfte Àr att belysa hur fyra unga individer, i Älder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus pÄ individens egna berÀttelser, dvs. erfarenheter, förvÀntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar Àven individens syn pÄ samhÀllets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillÀmpas en induktiv kvalitativ metod.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.