Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter.

Dataspelsproblematik är ett eskalerande problem som har visat sig påverka många unga människors utveckling och välbefinnande. Syftet med denna studie var därför att undersöka ungas dataspelsproblematik, vilka konsekvenser ett överdrivet dataspelande medför samt vilken behandling som ges till unga med dataspelsproblematik. Empirin erhölls genom kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med denna typ av problematik vid verksamheterna Game Over och Theory in Action. Resultatet visade att dataspelsproblematik idag inte har en bestämd definition och att det är ett problem som inte är tillräckligt uppmärksammat. Synen på orsaker till dataspelsproblematik hos unga är komplext då det kan tänkas bero på många olika faktorer.

Varje år i Sverige upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer, av dessa är cirka 570 kvinnor under 45 år. Oftast har de här kvinnorna upptäckt bröstförändringen själva. För yngre kvinnor kan det vara svårt att ta till sig bröstcancerdiagnosen då deras livsvärld förändras och det medför ett stort lidande. De drabbade kvinnorna har ofta barn och familj och det kan vara svårt att involvera hela familjen i sjukdomen. Vid behandling förändras kroppsutseendet och kvinnans subjektiva kropp rubbas då det är genom kroppen världen erfars.

Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar unga män i åldern 15-40 år. Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att drabbas av testikelcancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Att få diagnosen cancer upplevs ofta som en förlust av kontroll då de flesta män lever i tron om att inget ont skulle kunna drabba dem. Resultatet visade att de flesta männen hade en stor okunskap om sjukdomen.

Många kvinnor drabbas någon gång i livet av gynekologiska besvär, trots detta är forskning om kvinnors sexualitet och hälsa ett åsidosatt område. Ett vanligt gynekologiskt besvär är vestibulit, som är ett tillstånd som innebär smärta i de yttre genitalierna framförallt i samband med samlag. Syftet med litteraturöversikten var att få en inblick i hur vestibulit påverkade kvinnors sexualitet och hälsa. Litteraturöversikten har baserats på tolv vetenskapliga artiklar som påträffades under en systematisk litteratursökning. Analysen genomfördes systematiskt med ett antal steg genom att ordna, koda, kategorisera och summera data från de originalartiklar som användes i studien.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

The purpose of this study was to examine young women?s perception and fear of sexual assault. An additional aim was to analyze the women?s view on guilt and responsibility in rape related questions. Two focus group interviews were executed with undergraduate women aged 22-32 years.

Denna uppsats behandlar ämnet palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten, Israels ockupation av Palestina och det palestinska folkets Intifada. Politiskt deltagande är en central del i politiska rättigheter som i sin tur är en central del i T.H. Marshalls medborgarskap. Således är studien av politiskt deltagande en studie av medborgarskap. Vi talar om formellt och i synnerhet substantiellt medborgarskap, om palestinska kvinnors faktiska förutsättningar och möjligheter att utöva sina rättigheter och skyldigheter, det vill säga medborgarskap.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag på den sociala medieplattformen Facebook. För att få en förståelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i två större delar. Den första delen syftar på att förklara konsekvenserna av att leva i en värld som präglas av medier. Utgångspunkten ligger i McLuhans välkända begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstå hur de nya sociala medierna blir en förlängning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstå människors upplevelse av att leva i en värld som präglas av medier.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning.

Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med särskilt fokus på deras positiva och negativa upplevelser ifrån den första tiden i Sverige. I vår studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna några år senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre män och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom området. Intervjuer genomfördes med hjälp av två semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestämts av andra t.ex.

Bakgrund: BB vården i de västerländska länderna har genomgått stora förändringar desenaste decennierna. Trots detta visar studier på att ett stort antal kvinnors inte är nöjda medden vård de fått efter barnets födelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskrivanyförlösta kvinnors upplevelser i samband med BB vård på sjukhus. Metod: Enlitteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativmetod. Resultat: Fyra huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; information,vårdorganisation och vårdmiljö, bemötande och attityder samt stöd.

Bakgrund: Urininkontinens beskrivs som ett vanligt problem och medför ofta både fysiskt och psykiskt lidande. För att förstå dessa kvinnor krävs en inblick i hur de uppfattar sitt dagliga liv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 13 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre teman och åtta underteman.