BakgrundAnorexia nervosa drabbar framför allt Unga kvinnor i västerländska länder. Personer med AN har ett liv som kretsar kring mat, motion och viktnedgång. AN delas in i två sjukdomsbilder, AN med självrensning och AN utan självrensning. Sjukdomen kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. En störd kroppsuppfattning är ett av huvudsymptomen för sjukdomen och påverkar personens livskvalitet och självkänsla.

Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar.

Den här studiens syfte är att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser på sitt fotbollsspelande i förhållande till omgivningens syn på fotboll och den allmänna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frågor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollsträningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar är bättre fotbollsspelare än tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en måttstock som tjejerna bedömer sig själva utifrån. Studien visar även att tjejer och killar systematiskt hålls isär inom fotbollen med hjälp av de vedertagna normerna kring de båda könens olika fysiska förmågor och att tjejerna har antagit detta sätt att betrakta kön..

Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna samer upplever som hälsofrämjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-åriga samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och bildtolkning i grupp. Vid bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka användes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehållsanalys.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenhet av mäns våld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsättning som ingår i studien ?Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)Frågan är om erfarenheten av mäns våld skiljer sig åt när gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsättning alternativt ett långvarigt hälsoproblem jämförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsättning, det vill säga, är den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys där enkätens svarsmaterial delas i två grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsätt¬ning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsättning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsned¬sättning i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning, en högre ut¬satthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, efter femton års ålder, utom i den nuvarande relationen, det vill säga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan släkting jämfört med kvinnor utan funktionsned¬sättning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med kommuner som inte arbetat på detta sätt:dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpå kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

Mellan år 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands län tillhörde de län som förlorade flest invånare till följd av emigrationen. Halmstad var länets enda industrialiserade ort, tillika länets residensstad.Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen från Halmstad gick även i stor omfattning till vårt grannland Danmark och, i någon mån till Tyskland.Syftet med denna studie är att studera kvinnornas utrikes migration, med utgångspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sällskap de migrerade, och i vilken utsträckning de migrerade. Resultaten kompareras även med manlig utrikes migration. Materialet som används är till största del primärmaterial från Halmstads församlings in och utflyttningslängder.Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslängder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det främst var ensamstående Unga kvinnor ur det sociala lägre skikten som migrerade.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer utifrån dels deras föreställningar om våldsutövande män och våldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor och samhällets hantering av frågan på nationell nivå, kommunal nivå och genom socialtjänsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna å ena sidan ser bristande jämställdhet som en orsak till mäns våld mot kvinnor på en generell nivå, å andra sidan förklarade enskilda mäns våldsutövning bland annat utifrån föreställningar om mäns våld som uttryck för männens maktlöshetskänslor. I uppsatsen diskuteras också hur socialsekreterarnas förståelse om mäns våld mot kvinnor i nära relationer står i relation till en rådande könsneutral norm inom socialtjänsten..

Studiens syfte har varit att undersöka socialsekreterarnas upplevelser av den samverkan de medverkar till i sin yrkesroll kring barn och unga med sammansatt problematik. Därigenom hamnade fokus på den samverkan som bedrivs med BUP och skola.Studiens frågeställningar är: ? Vilka faktorer påverkar samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik? ? Hur ser socialsekreterarna på sin egen roll vid samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik?? Hur kan samverkan förbättras i framtiden, gällande barn och unga med sammansatt problematik, enligt litteraturen, informanterna vid djupintervjuerna och socialsekreterarna?Studien har en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning då studien försöker fånga socialsekreterarnas upplevelser av samverkan. I syfte att besvara studiens frågeställningar genomfördes fokusgruppssessioner med socialsekreterare. Utöver fokusgruppen genomfördes två djupintervjuer med personer som är väl insatta i samverkan i syfte att nå ett metaperspektiv gällande socialtjänstens samverkan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som befinner sig i utanförskap eller i riskzonen för utanförskap upplever sin situation, och hur de skapar identitet utifrån denna. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. En intervjuguide utformades som underlag för intervjuerna. Fyra av respondenterna bor i ett utanförskapsområde, och samtliga var arbetslösa vid intervjutillfället. Vidare har alla förutom en av våra respondenter en utländsk bakgrund.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation.

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Syfte: Inom ramen för studien är syftet att få en ökad förståelse för hur en ung mamma i gymnasiesärskolan upplever sin skolgång.Teori: Studien använder sig av teori och ansats från livsvärldsfenomenologin. Med livsvärldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och därefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri består av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas där den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. Två intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens närhet och åtta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns också representerade inom ramen för studien. I studien är empirin bearbetad utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebär att istället för att förklara vad min informant har varit med om så avser jag att beskriva och förstå hennes livsvärld.Resultat: Studiens resultat visar att lärarnas bemötande och förhållningssätt är centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod.