Den psykiska ohälsan bland Unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva Unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring Unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva Unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för Unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos Unga kvinnor som har bott i växelvis boende med Unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de Unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både boendeform, fritid och föräldrarelationen.

Syftet med arbetet är att undersöka och synliggöra hur unga män och kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar att deras etniska identitet och kulturella tillhörighet påverkas av att växa upp med inslag av två kulturer och i relation till familjen, vänner och skolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod ger arbetet en bild av invandrareungdomars uppfattningar, erfarenheter och känslor. De unga männen och kvinnor kommer ursprungligen ifrån Turkiet, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Sammanfattningsvis visar resultatet att familjen och vänner har stor betydelse för ungdomarnas identitetsutveckling och känslan för kulturell tillhörighet. Ungdomarna betonar väldigt lite skolans betydelse för deras etniska identitetsutveckling.

Det perfekta kroppsidealet gör sig ofta påmind i samhälls- och mediadebatten. Dagens västerländska kroppsideal domineras av en smal och fettfri kvinnokropp. Under tonåren är fokuseringen på kroppen mer påtaglig än under någon annan del i livet. Strävan efter det slanka idealet är svårt att uppnå och kan medföra att individen inte förmår att acceptera sin kropp. Syftet med denna studie var att få en bild av och jämföra kroppsuppfattningen hos Unga kvinnor som går på gymnasiet i Luleå respektive Jokkmokk.

I tidigare forskning belyses att individer med självskadebeteende upplevt bristande förståelse hos professionella gentemot deras problematik. Syftet med denna studie är därför att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring Unga kvinnor med självskadebeteende. Undersökningen besvarar frågeställningar kring självbilden hos Unga kvinnor med självskadande beteende samt hur de blivit bemötta och vill bli bemötta av yrkesverksamma personer. Personerna i studien är 7 Unga kvinnor med självskadebeteende i åldrarna 17-27 år. Studien har en kvalitativ ansats.

Denna uppsats behandlar ungdomars motiv till anlagda bränder i allmänhet och Unga kvinnorsmotiv till brandanläggelse i synnerhet. Det som vi i uppsatsen inriktar oss på är hurgärningspersonernas motiv framställs av tingsrätten och hur de åtalade själva förklarar varför de begick sina gärningar..

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga hälsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje år. En ätstörning karakteriseras som en ihållande dysfunktion i ett ätbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försämrar den fysiska hälsan eller påverkar förmågan att fungera psykosocialt. Då Unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbeläggas som orsaken till ätstörningen, därför har de ibland uteslutits från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för Unga kvinnors behandling av ätstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland Unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och Unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Skönhetsideal är ett område som är aktuellt i dagens samhälle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan på framförallt kvinnor. Syftet med vår uppsats är att studera, förstå och förklara åtta Unga kvinnors upplevelser och attityder till det rådande skönhetsidealet samt vad det är som påverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgått skönhetsförändringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i våra frågeställningar som är följande: (1) Hur upplever Unga kvinnor det rådande skönhetsidealet? (2)Vad är drivkrafterna som gör att Unga kvinnor genomgår skönhetsförändringar? Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade djupintervjuer med åtta Unga kvinnor i Halmstad.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att självskadebeteende ökar hos Unga kvinnor. Självskadebeteende anses vara ett sätt att uppnå tillfällig lättnad vid psykiskt lidande och bakomliggande orsaker anses i huvudsak vara depression och ångest. Forskning har påvisat att vårdmötet är problematiskt. Det finns vårdare som upplever bristande kunskap och förståelse och känner frustration och maktlöshet inför självskadande patienters handlingar. Många Unga kvinnor befarar att deras problem ska förvärras av att söka vård samt fruktar att inte bli tagna på allvar.

Bakgrund: Antalet utförda hjärttransplantationer i Sverige ökar och uppgår nu till omkring femtio transplantationer per år. Främsta orsaken till en hjärttransplantation är grav hjärtsvikt. Att drabbas av hjärtsvikt som ung är ovanligt och mycket påfrestande. Om hjärttransplantation blir aktuellt sätts patienten upp på väntelista där medianväntetiden är tre månader. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens upplevelse under denna tid.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur Unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem.

Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt självskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt självskadebeteende är av det kvinnliga könet och själva skadandet är ett sätt att uttrycka sin psykiska ohälsa på.Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvärldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/Unga kvinnor som har ett icke suicidalt självskadebeteende.Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims innehållsanalys (2004).Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de Unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett självskadebeteende. Andra faktorer som påverkat är traumaupplevelser i barndomen, ångesthantering, självhat, skamkänslor, utanförskap och röster som befaller dem till självskada.

Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland Unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos Unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades.