Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt föräldraskap och hur det påverkar identitetsprocessen. Syftet är också att förstå vilket stöd de behöver i sin situation som unga föräldrar. Studien bygger på intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 år. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av teorier om identitet och stöd.Resultatet i denna studie visar på att trots att mammorna lever ett tillsynes välordnat och vanligt liv är det en grupp med unga mammor som också upplever en ensamhet och utanförskap. De är isolerade i hemmet där de har det största ansvaret för barn och hem.

Denna uppsats undersöker kommunikativa förutsättningar för Mini-Maria i Göteborg att föra ut information om alkohol och droger till unga 13?21 år. Uppsatsen undersöker vidare om unga vet vart de skall vända sig för att få information om alkohol och droger och till vilka plattformar, aktörer och sociala kontaktytor de helst vänder sig för att få alkohol- och droginformation, samt huruvida unga i Göteborg känner till Mini-Maria eller ej. Uppsatsens resultat har för avsikt att ge fingervisningar som kan fungera som underlag till Mini-Marias framtida kommunikationsstrategier. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är inom fältet strategisk kommunikation.

Syftet med denna uppsats var att beskriva den rättsliga regleringen kring ungdomsbrottslighet i Sverige. I arbetet har jag i huvudsak behandlat den process- och straffrättsliga lagstiftningen. Vidare är även det brottsförebyggande arbetet belyst. I Sverige har vi en lagstiftning som bygger på en särbehandling av unga. Unga skall i första hand få hjälp och stöd innan de utsätts för åtgärder av rättsväsendet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primära materialet för undersökningen är därför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre Unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens där "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den främsta funktionen hos "ju" i denna sekvens är att skapa gemenskap och engagemang..

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos Unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem Unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet är känt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, särskilt dem med en lindrig funktionsnedsättning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, självkänsla och livskvalitet, liksom önskad hjälp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrån tematisk analys.

This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger & Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems.

Dataspelsproblematik är ett eskalerande problem som har visat sig påverka många unga människors utveckling och välbefinnande. Syftet med denna studie var därför att undersöka ungas dataspelsproblematik, vilka konsekvenser ett överdrivet dataspelande medför samt vilken behandling som ges till unga med dataspelsproblematik. Empirin erhölls genom kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med denna typ av problematik vid verksamheterna Game Over och Theory in Action. Resultatet visade att dataspelsproblematik idag inte har en bestämd definition och att det är ett problem som inte är tillräckligt uppmärksammat. Synen på orsaker till dataspelsproblematik hos unga är komplext då det kan tänkas bero på många olika faktorer.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många Unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället.Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för Unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor.

Denna uppsats är utformad i syfte att kartlägga och förstå hur kvinnor som befinner sig i ett våldsamt förhållande, samtidigt som missbruk är en stor del i vardagen, upplever den hjälp som samhället har att erbjuda. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska från samhället. Det råder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbättras så måste denna stämpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrån hela sin livssituation, inte bara för missbruket..

Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar unga män i åldern 15-40 år. Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att drabbas av testikelcancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Att få diagnosen cancer upplevs ofta som en förlust av kontroll då de flesta män lever i tron om att inget ont skulle kunna drabba dem. Resultatet visade att de flesta männen hade en stor okunskap om sjukdomen.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva Unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning.

Syftet med detta arbete var att undersöka ungdomars attityder till hastighetshållning i trafiken. Tidigare forskning har visat att män oftast löper en större risk i trafiken och att de oftare är in-blandade i olyckor med dödlig utgång genom sitt riskfyllda körsätt. Semistrukturerade intervju-er genomfördes med fem kvinnor och fyra män i åldrarna 17-25 år där svar söktes på följande frågeställningar: Vad har ungdomar för attityder till att hålla hastigheten i trafiken, Finns det omgivande faktorer som påverkar attityderna gentemot hastighetshållning och Vilka attityder fanns det bland unga män och kvinnor. Resultaten visade att de manliga intervjupersonerna i denna undersökning hade en stark tro på den egna förmågan, medan kvinnorna inte hade det. Det kanske mest intressanta resultatet var att ungefär hälften av deltagarna ansåg att det är mindre riskabelt att köra för fort om nätterna..