Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet ochkvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilkengranskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky,övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäternahar delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mänsschablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av valdtidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett sambandmellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess.

SammanfattningSyftet var att undersöka ungdomars upplevelse av arbetslöshet och hälsa. Det gjordes genom en enkätundersökning som innehöll kvantitativa frågor och kvalitativa frågor. Den besvarades av 41 arbetslösa ungdomar i åldern 17-24 år.Resultatet visar att ett större antal unga anser sig ha bra hälsa och att det var vanligast med ett psykisk välbefinnande. Häften av ungdomarna kände sig stressade i viss mån. En större andel kvinnor än män hade självmordstankar.

Titel: De unga männens relation till sjöjungfrunFörfattare: Lisa Ligardh & Ellen SeijsingKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgsuniversitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Britt BörjessonSidantal: 55 sidorSyfte: Vårt syfte är att undersöka unga mäns attityder och kunskap om varumärket Bok och bibliotek och dess mässa.Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av två fokusgrupper.Huvudresultat: Efter att ha utfört två fokusgrupper med sammanlagt 13 unga män boende i Göteborgsregionen, kan vi utifrån vårt empiriska material se följande mönster. De unga männen anser Bok och biblioteksmässan vara bra och intressegivande, men av majoriteten verkar det vara av låg prioritering att besöka denna. De unga männen har godkunskap om att Bok och biblioteksmässan existerar, även de som själva inte har besökt den. Dessvärre finns det mindre kunskap om vad denna mässa erbjuder, endast att försäljning av litteratur förkommer. Kunskap omseminarierna såväl som de årliga teman som förekommer var nästintill obefintlig.

Unga män i Sverige idag förknippas ofta med sociala problem vilket också understödjs av aktuell statistik som visar att det är unga män mellan 16 och 24 år som i störst utsträckning blir utsatta för misshandel och utmärker sig vad det gäller andelen misstänkta våldsbrott. Den här studien syftar till att undersöka hur till synes vanliga unga män ser på sig själva som män, vilket utrymme våld har i deras vardag och om, och i så fall på vilket sätt, våld är en del i deras manliga identitetsskapande. Slutsatsen av undersökningen är att de unga männen har en stereotyp bild av vad manlighet generellt står för. Däremot är de själva något ambivalenta vad det gäller sin egen identitet som män, och är ännu inte redo att gå alltför långt bortifrån den stereotypa bilden av hur en man anses ska vara. I undersökningen framgår också att våld inte är något normaliserat för dessa unga män.

Titel Göteborg - småstadskänsla & storstadsutbud- En kvalitativ undersökning om unga vuxnasuppfattning om Göteborg som stad.Författare Sofie Nyckelgård & Nina Raun StenbergKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Vårterminen 2014Sidantal 32 sidorAntal ord 15 100 ordSyfte Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna.Metod Kvalitativ intervjustudieMaterial 12 invånare i Göteborg i åldrarna 18-25Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltså från den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktäriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar områden med gemytlig och historisk karaktär där många andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, välkomnande och sprudlande atmosfär med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen..

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta unga personers erfarenheter kring sina föräldrars skilsmässa. Syftet med studien var att se vilken inställning unga vuxna skilsmässobarn har till att själva ingå i nära relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka få fram hur unga vuxna skilsmässobarn tror att deras syn på nära relationer har påverkats av att som barn ha varit med om en skilsmässa. Dessa frågor besvaras utifrån åtta halvstrukturerade intervjuer, där åtta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla från en uppväxt som inneburit att föräldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 år.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser..

Sexualiteten är en viktig beståndsdel i livet för både män och kvinnor, oavsett ålder. Flertalet studier visar en avsevärd minskning i sexuell aktivitet efter stroke hos såväl unga som gamla. Män och kvinnor uppger ofta att de upplever sexuella fysiska dysfunktioner samt en sänkt lust jämfört med innan insjuknandet. En rädsla som ofta uttrycks är att fysisk aktivitet, inräknat sexuell fysisk ansträngning, kan komma att orsaka en ny stroke. Tidigare studier har visat att stroke drabbar människor i allt yngre ålder.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan.

Trots att 40-talisterna går i pension har dagens unga chefer svårt att ta sig ut i arbetslivet med ledarskap som inriktning eftersom företagen efterfrågar personer med erfarenhet. Det är svårt att hävda sig för de unga cheferna trots att många har gått i pension. Forskning visar att entreprenörer mår bättre än anställda på företag. Arbetslösheten är dubbelt så hög bland unga än äldre och sannolikheten för att en person ska starta eget är två till tre gånger större om de har en egenföretagare till föräldrar. Hur blir unga uppmuntrade till att gå sin egen väg och välja entreprenörskap?Den här kandidatuppsatsen behandlar unga entreprenörer och deras syn på ledarskapsrollen.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där personerna har en förvrängd kroppsuppfattning och en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Detta leder till att personen använder olika metoder för att få en så låg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och påverkar främst kvinnor.Syfte: Att beskriva Unga kvinnors (12-25år) erfarenheter av omvårdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa användes databaserna Cinahl, Medline och Scopus.Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vårdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns både negativa och positiva aspekter med att vårdas i grupp.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland Unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån Unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska.

In this essay, I have interviewed six young women about their views on body image and how their views are affected by their surroundings, massmedia and social media. Also the relationship between body image and eating disorders is relevant in this context and has a part in the study. The purpose of this study is to build an understanding of how young women relate to the body ideal that exists around them. Theoretical auxiliary tools used are George Herbert Mead's theory of the generalized other, Erving Goffman's theory of dramaturgical perspective and impression management, and Du Bois's theory of double consciousness. I have also used two scientific articles to get a deeper understanding of the subject.

Tonårsaborter har ökat i Sverige under de senaste åren. Enligt forskning bär de Unga kvinnorna med sig många känslor efter ingreppet, men det är inte längre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonårsaborter numera är så vanliga är det viktigt att lägga fokus på de Unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vårdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka Unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vårdpersonal i samband med en abort. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad.