Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur Unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Den psykiska hälsan hos Unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utvecklingbörjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa.

Den psykiska hälsan hos Unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten.

Syftet med denna litteraturstudie var att problematisera det faktum att unga män söker till landets ungdomsmottagningar (UM) i mycket mindre utsträckning än Unga kvinnor. Genom att analysera 12 vetenskapliga artiklar på området unga män och sexualitet söktes det svar på hur de unga männen själva ser på sin egen betydelse för att minska STI och oönskade graviditeter. Det undersöktes också om det finns stora könsskillnader eller skillnader mellan olika grupper när det gäller inställning till preventivmedel, samt hur man som barnmorska på UM kan tydliggöra sitt arbete med unga män utifrån deras behov. Det som framkom var dels att preventivmedelsanvändningen är ett komplext område och att hormonella preventivmedel kan se som ett hinder för killar att använda kondom, att kunskaperna om STI är varierande och ofta bristfälliga, att riskbeteende var större i vissa grupper och att ungdomsmottagningen är en viktig arena för ungas reproduktiva och sexuella hälsa och att det krävs kunskap och engagemang av personalen för att nå killarna. Titeln på arbetet ? Lev fort och dö ung ? syftar till den undergrupp av unga killar som inte bara utsätter sig för stora risker vad gäller den sexuella hälsan utan som också uppvisar ett återkomande riskbeteende vad gäller trafik, alkohol, tobak och droger.

Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen.Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och träningsbeteende.Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (> 19 år). Av de som utövar någon form av lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och belysa självskadebeteende, med ett särskilt fokus på unga män. Tidigare forskning innehåller få undersökningar där unga män är i fokus och den allmänna uppfattningen om självskadebeteende är att det främst drabbar Unga kvinnor. Enligt studiens abduktiva arbetssätt utformades en hypotes vid studiens början om att unga män drabbas i större utsträckning än vad de framställs göra, samt att de hindras i deras väg mot ett bättre mående av att inte inkluderas som potentiella självskadare. Studien baseras på tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma, inom forskning, behandling och föreningsarbete, som valdes ut genom snöbollsurval. Analysen utfördes med en teorilös utgångspunkt för att författarnas fördomar och förutfattade meningar inte skulle påverka. Analysförfarandet genomfördes utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstår tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, ångest och lidande för dessa Unga kvinnor då de befinner sig mitt i livet. För att vårdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna på bästa sätt är det av stor vikt att de är införstådda i Unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen.

Anorexia nervosa är en den vanligaste av ätstörningar och förekommer ofta bland tonårsflickor samt Unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd, har intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock. Individen har även störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförståelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos Unga kvinnor med anorexia nervosa.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur tvåsamhet uppfattas och reproduceras av några unga människor idag, genom att titta på hur de upplever samhällets tvåsamhetsnorm och hur den påverkar dem..

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".

Bakgrund:Bröstcancer är den cancerform som är vanligast bland kvinnor i Sverige i dag. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer kan uppleva både känslomässiga och kroppsliga svårigheter i samband med bröstcancerbehandlingen. Ofta påverkas hela familjen av kvinnans sjukdom. Rädsla, sorg och oro är vanligt förekommande känslor hos den drabbade kvinnan och hennes familj.Problem:Den yngre kvinnas upplevelser av bröstcancerbehandling kan vara annorlunda än den äldre kvinnans upplevelser då livet har ett annat fokus med exempelvis små barn och karriär.Syfte:Att belysa den yngre kvinnans upplevelser av bröstcancerbehandling.Metod:En litteraturstudie med manifest innehållsanalys har gjorts på fyra självbiografiska böcker. Graneheim och Lundmans kvalitativa (2004) innehållsanalys har använts vid analysen av böckerna.Resultat:I resultatet framkommer det att kvinnorna förlorar sin trygghet, känner rädsla för behandlingen och upplever rädsla att dö.

Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills främst fokuserat på attityder till kondom och kondomanvändning. I dagsläget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkätundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. Några signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmåga och impulsiva sexuella beteenden. När enbart sexuellt riskbeteende studerades så fanns signifikanta medelvärdesskillnader mellan könen.

Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas användning av Facebook samt om användandet kan leda till ett problematiskt användande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om användningen av Facebook kan relateras till välmående samt psykologiska aspekter som självkänsla. Frågeställningarna var: Hur använder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan användningen av Facebook, en persons välmående och självkänsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt användande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgångspunkt användes tillsammans med en enkätundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar på att män använder Facebook mer än kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att Unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida Unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet.