Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ?naturliga? är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska.

Av de som årligen insjuknar i stroke i Sverige är 18% i arbetsför ålder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 år de senaste 20 åren, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsättningar och resttillstånd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas närvarande i större delen av livet, vilket kan påverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsättningar hos personer mellan 18-60 år och dess relation till hälsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom områdena fysiska nedsättningar, kognitiva nedsättningar, livstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 års ålder.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara på detta syfte ställdes fyra forskningsfrågor upp. Dessa forskningsfrågor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att få svar på dessa frågor undersökte vi både bankens och kundernas syn på denna kommunikation med hjälp av en fallstudie. Vår undersökning inriktade sig enbart på unga icke-akademiker..

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre.

Syftet med detta examensarbete var att skapa en lägesbild över säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott säkerhetsklimat. De frågeställningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur är det allmänna säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att ledningen förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att den arbetsgrupp de tillhör förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Är det någon skillnad gällande uppfattningen av säkerhetsarbetet inom Norrbottens läns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkätundersökning med 127 anställda och enkätinstrumentet som användes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att säkerhetsklimatnivån var relativt hög inom Norrbottens läns landsting. Säkerheten prioriterades av chefer likväl som av medarbetare.

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrån, varför den är så starkt rotad i vår företagskultur samt om den fortfarande är relevant i dagsläget men kanske framförallt också ifrågasätta varför den har en sådan legitimitet än idag. Bakgrunden till detta undersökningsområde är att vi tidigare gjort en fallstudie där vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagsläget och vilka konsekvenser det innebär.Dessa frågeställningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebär alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras på två intervjuer i kombination med en litteraturstudie som främst fokuseras på hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat på tolkning snarare än analys då vi ansåg att detta lämpade sig bäst för studien och har använt Barbara Czarniawskas teori om kritisk läsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.Vår tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstår i samband med uppkomsten av den moderna industrin där arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmän. De hårda vilkoren och dåliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och får fäste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande är lika relevant idag som när det uppstod.

I dagens globaliserade samhälle suddas gränserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket närmare andra kulturer. Detta märks inom EU då detta har lett till att det blir lättare att resa och inte minst jobba i andra europeiska länder. Företagen etablerar kontor i länder världen över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts på arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om människors olika normer och värderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försämras i ett multinationellt företag om chefer och anställda inte är på samma våglängd.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Bröstcancer är den cancerform som är vanligast hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer äroerhört traumatiskt och livsomvälvande. Kvinnor som överlever bröstcancer upplever att livetförändrats till följd av sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka hur unga kvinnor iåldern 19-44 år som drabbats av bröstcancer och överlevt upplevt sin sjukdomsresa; fråndiagnosen bröstcancer till att vara en överlevare, och genom att veta mer om vadbröstcancerpatienten går igenom belysa hur sjuksköterskan kan vara ett bättre stöd under ochefter sjukdomsförloppet. Detta är viktigt för att veta hur sjuksköterskan kan vara ett bättrestöd för unga bröstcancerpatienter samt hur sjuksköterskan kan underlätta för dessa kvinnoratt komma tillbaka till livet och vardagen efter att behandlingarna avslutats.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i så fall vilken i förekomsten av sådana förhållningssätt. Syftets formulering ledde till två frågeställningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition någon betydelse, och i så fall vilken i förekomsten av negativa förhållningssätt till invandrare? Uppsatsen ligger nära en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes främst intervjuer, men även observationer, med 16 unga killar läsandes på tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har även Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhållningssätt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.