I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar.Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna ?Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur tvåsamhet uppfattas och reproduceras av några unga människor idag, genom att titta på hur de upplever samhällets tvåsamhetsnorm och hur den påverkar dem..

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar.

Studiens syfte är att utifrån både ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se på hur ung-domars erfarenheter av våld ser ut. Finns det några likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frågeställningar är:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av våld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av våld?? Söker ungdomar hjälp för det våld de upplevt och i så fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av våld? För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med både praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat på enkäten. Tre kvalitativa intervjuer har också genomförts med professionella från olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som är brottsoffer och/eller förövare.

Uppsatsen är först och främst en komparativ studie av svensk och norsk rätt rörande våldtäktsbrottet, med fokus på det i Norge införda sänkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam våldtäkt i norsk rätt ,var tämligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motståndarna till det sänkta skuldkravet kan känna sig lugna. Deras farhågor om bristande rättssäkerhet, fokus på offret m m, har hittills inte besannats.En mindre del av uppsatsen ägnas också åt synen på brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhället. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rättsfall tillsammans med två norska rättsfall.Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam våldtäkt och vilka konsekvenser det kan få för brottsoffer och förövare..

En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla människor vid oskyddat sex oberoende av ålder, kön och sexuell läggning. Unga vuxna mellan 20-29 år är en speciellt utsatt grupp när det gäller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna är klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillämpats.

Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige våld i familjen. Enligt socialtjänsten är dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gällande misshandlade kvinnor har framkommit att många barn varit närvarande när misshandeln skett. Det har även visat sig att mönstret upprepat sig när barnen vuxit upp och själva får relationer.

Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med polisens hjälp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

Denna studie observerade 30 inspelade polisintervjuer och undersökte om informationsmängden och informationstypen som brottsoffer och misstänkta lämnade under en polisintervju påverkades av intervjustilen. Underliggande variabler som konstituerar humanitet respektive dominans, respekt respektive ångest undersöktes. Oberoende t-test visade att brottsoffer i jämförelse med misstänkta dels lämnade signifikant mer total mängd information, dels signifikant mer mängd information av typerna när, hur, tid och varför. En tvåvägs Anova visade en signifikant huvudeffekt för mängden genererad information vid en undersökning av två av de underliggande variabler som konstituerar respekt: Den hörde berättar spontant & flödigt om händelsen, tillmötesgående & samarbetsvillig; Den hörde uttrycker sorg med eventuell gråt men berättar/svarar flödigt på frågor. En hög förekomst av respektive variabel genererade mer information jämfört med en låg förekomst..

Dagens journalistik står inför stora utmaningar. Unga vuxna är de mest frekventa användarna på internetmedier men enligt tidigare forskning saknar de både intresse för nyheter och betalningsvilja. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas nuvarande nyhetskonsumtion samt vilka önskemål de har angående nyhetsrapporteringen för att bli mer villiga att betala för nyheter. Fyra fokusgruppsintervjuer med universitetsstudenter från olika utbildningar har genomförts. Resultatet visar att faktorer som exempelvis det stora nyhetsutbudet påverkar betalningsviljan eftersom unga vuxna tillhör en generation som är uppvuxen med konvergenskulturen och är van att få tillgång till innehåll gratis på internet.

Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..

Forskningen kring kvinnors kroppsuppfattning har länge uppmärksammats men det finns lite forskning kring mäns kroppsuppfattning, i och med det ville vi undersöka huruvida unga mäns kroppsuppfattning är annorlunda eller inte. Vi har utgått från sociala medier eftersom det är en relativt ny medieform som än så länge inte undersökts så mycket. Syftet är att belysa huruvida ett antal unga män påverkas av träningsrelaterade bilder. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 7 män i åldern 18-20 år.

Barn blir ofta den part som förbises när våld mellan närstående råder i hemmet. Fokus läggs ofta på kvinnan, den slagna, och mannen, våldsutövaren. Det är bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören när det kommer till våld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trädde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rättsfall där de utsatts för direkt våld eller har bevittnat våld av eller mot personer som står dem nära. Syftet med de nya lagändringarna är att synliggöra och uppmärksamma de barn som bevittnat våld genom att kunna erbjuda en rättslig trygghet när tryggheten i hemmet för länge sedan har slutat att existera.Syftet med studien är att se hur dessa barn som bevittnat våld framställs och gestaltas i olika dokument.

Den här studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien är att analysera hur åtta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig själva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. Utifrån ett material, bestående av åtta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som ålder, utbildning, etnicitet och plats förstås, används, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berättelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som kläder, umgänge, språk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.