SammanfattningSyftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj.Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken inställning elever i mellanstadiet har till läxor i ämnena svenska och matematik och hur lärare i år 3, 4 och 5 använder sig av läxor i ämnena svenska och matematik. Syftet har även varit att undersöka hur mycket tid elever lägger på sina läxor. Arbetet baseras på enkätundersökningar och intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med läxor mellan 15 och 30 minuter i respektive ämne och att flertalet av dem behöver stöd från någon vuxen med läxorna. Både elever och lärare är överens om att det finns ett syfte med läxor, dock överensstämmer inte det syfte som eleverna tror att läxorna har helt med det syfte lärarna anger att de har..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man?MetodMejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor.

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i åldrarna tre till sex år uppfattar de geometriska formerna i sin närmiljö, utan att någon vuxen påvisar formerna. I undersökningen ingår även att se vilka former barnen känner till och hur de benämner formerna. Metoderna som använts i undersökningen är intervjuer och observationer. Huvudresultatet var att barnen såg olika geometriska former i sin förskolemiljö. Hur barnen benämnde formerna varierar mellan matematisk benämning och vardagsbenämning och även egen påhittad benämning.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät.Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka.Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden.

Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rådgivning kan ha på individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rådgivningen används i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen är hämtad från databasen PubMed. Multidisciplinära behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vård för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohälsa inte ska bäras med in i vuxen ålder med ytterligare följdsjukdomar som resultat.

Grooming innebär att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 år, i syftet att få till stånd en sexuell kontakt med barnet. Detta är sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och ännu ingen utvärdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken. Vårt syfte med uppsatsen är att belysa nuvarande kunskapsläge i Sverige. Vi har valt att jämföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de båda länderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vår studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sätt att arbeta preventivt mot brottet än i Sverige.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

Tematiserande intervjuer har genomförts för att undersöka och förstå huruvida vuxendöva personer som har genomgått en CI-operation har iakttagit förändringar i sin identitetsupplevelse när hörseln förbättrats. Studien är kvalitativ och utgår från individens egna upplevelser kring cochlea implantat (CI). Antalet implantat ökar. Studien belyser personliga berättelser och erfarenheter av CI när man återfår hörselförmåga. Dessa berättelser är mycket viktiga eftersom de ger oss kunskap om det stöd dessa personer behöver genom deras rehabilitering, en slags kunskap som fortfarande i stor utsträckning saknas.

Forskningen visar att introduktion av goda hälsosamma vanor för barn i tidig ålder bidrar till en hälsosammare livsstil som vuxen.Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hälsa med fokus på fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer även matråd på förskolorna där pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och påverka.Förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Syftet med denna uppsats är att belysa folkbibliotekens arbete med crossoverlitteratur samt vilka möjligheter begreppet och fenomonet ger biblioteken, främst när det kommer till marknadsföring. De tre forskninsfrågorna rörde definition av crossoverlitteratur, placering och marknadsföring av crossoverlitteratur samt presentation av crossoverlitteratur i bibliotekskatalogen. De besvaras genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med bibliotekarier på sex olika bibliotek samt genom en granskning av några crossovertitlar i bibliotekens kataloger. Slutsatser som drogs var att det är ett svårdefinierat begrepp och att litteraturen fortfarande värderas olika beroende vilken den tilltänkta åldersgruppen är. Det är fortfarande en tydlig indelning mellan ungdom och vuxen på de flesta bibliotek när det gäller placering och marknadsföring, men bibliotekarierna skulle vilja att gränsen blev mindre tydlig..

Syftet med det här examensarbetet är att få en djupare förståelse och mer kunskap om förskollärares syn på lek. Mina frågor är: Vad är lek och vad är lärande enligt förskollärare? Hur använder sig förskollärare leken för att utveckla barns lärande? Jag har gjort fem intervjuer med förskollärare från en förskola. Utifrån mina frågeställningar visar resultatet att: Leken är lärande av det vardagliga livet. Leken är frivillig och ska vara rolig.