Bakgrund: Att drabbas av cancer som Ung vuxen innebär ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förändring. När en människa upplever att helheten hotas uppstår ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det är viktigt att i ett tidigt stadium fånga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som får social och professionellt stöd orkar engagera sig i återhämtningsprocessen och kan uppnå bättre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom.

Our aim with this study is to explore socialworkers perception of what is a good treatment is and how to establish good relationship with their clients. We have decided to limit our study with social workers in Economic assistance and Abuse Units in social servises and explore if we can discern any differences between the units. We have chosen to use qualitative methods to achieve the aim of this study. We interviewed a total of seven social workers, of which three were from Abuse unit and four were from Economic assistance unit. One of the theoretical frame we have used is Goffmans (1970, 1974) theories about social interaction in which he explains the social encounter between social workers and clients.

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsättning kan påverka individens självbild, vilket även kan resultera i utanförskap i samhället. Detta kan ha lett till att man aldrig fått kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nämnare till att personer med psykisk funktionsnedsättning som deltog i projektet Unga till Arbete i Gävle fick ett arbete, samt att öka förståelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsättning, varav två av dem kvinnor och två män genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmärksamhet, oförståelse samt undermålig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gällde och följt deltagarna från tidig skolgång fram till vuxen ålder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i Gävle hjälpt respondenterna att få stöd och därmed ett arbete.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

Bakgrund: Övervikt och obesitas är ett växande problem. Globalt sett räknas var tredje vuxen person vara överviktig och var tionde obes. Studier har visat att denna grupp möter en negativ attityd när de söker vård. Som vårdpersonal är det viktigt att se hela människan och inte bara till det yttre. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet mellan vårdpersonal och överviktiga samt obesa vårdtagare.

Syfte: Att undersöka hur personer med alkohol-eller narkotikamissbruk, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, själva upplever att livet har utformat sig efter att de har fått diagnosen. Frågeställningar ? Har ADHD-diagnosen gjort det lättare för individen att sluta med sitt drogmissbruk?? Har diagnosen gett individen förmåga att hantera och begripliggöra situationer som uppstår i vardagen och känna en meningsfullhet i det som händer?? Vilken betydelse har den sociala omgivningen haft för personer med missbrukproblematik som fått diagnosen ADHD? Metod: Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer med personer som har haft ett drogmissbruk och fått diagnosen ADHD. Samtliga informanter är män.Resultat: Resultatet visar att samtliga informanter är positiva till att de har fått en ADHD-diagnos. För några har diagnosen varit en förutsättning för att kunna lämna missbruket och för samtliga är diagnosen ett stöd för att kunna hålla sig drogfria.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvångsvård av barn under 15 år enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets eget beteende står i fokus i förhållande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vårt syfte. Syftet är att undersöka om och i så fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förställningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrättens bedömning kring barnets bästa. Mot bakgrund av vår teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kännetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer på att förvaltningsrättens barnperspektiv är bristfälligt. Av analysen framgår att barnets perspektiv framförs på ett problematiskt sätt genom att deltagande aktörer i rätten återger barnets utsagor i barnets frånvaro.

BRIS är en organisation som arbetar för barns rättigheter i Sverige. Organisationens hjärta består av Barnens Hjälptelefon (BHT) som är en jourtelefon dit barn upp till 18 år kan ringa då de inte har någon vuxen att prata med. BRIS bedirver också opinionsbildande arbete för att göra allmänheten uppmärksam på barnens situation. Uppsatsens syfte är att ge en bild av en del barns verklighet speglad genom deras telefonsamtal till hjälptelefonen. Den årliga sammanställningen av BRIS samtalsstatistik har till stor del legat till grund för detta.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsätts för övergrepp, kränkningar eller försummelse berör oss människor starkt. Utsatthet är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhälsovården är att minska skadlig påfrestning för barnföräldrar samt att minska hälsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vård till barn och föräldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data.

Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv.

Även om många beteendeproblem är resultat av psykologiska orsaker, är det alltid viktigt att förstå att det kan finnas en fysisk sjukdom som ligger bakom och orsakar störningen. Det finns klara samband mellan sjukdom tidigt i hundens liv och beteendeproblem i vuxen ålder. Det är flera störda beteenden som uppvisas, främst felriktad rädsla och aggression. Hunden kan även visa på onormalt sexuellt beteende och överdrivet skällande. Beteende påverkar i stark grad relationen till sin ägare.

År 2009 klassades 10 ? 12 % av Sveriges vuxna befolkning som överviktiga eller feta, en siffra som stadigt ökar. Fetma och övervikt kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2,hjärt- kärlsjukdomar, infertilitet, cancer m.fl. Fetma bör klassas som en kronisk sjukdom och således behandlas därefter, det vill säga genom gedigen patientutbildning för förbättradegenvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kananvända för att bidra och ge stöd till en vuxen, överviktig eller fet patient, vid en sundviktreducering och en hållbar livsstilsförändring.

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. Rätten att få vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007. Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn som växer upp i en hemmiljö vilken präglas av missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur de bemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som, enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svåra uppväxtförhållanden bättre än andra.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan.