Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet.

Internet är idag en mötesplats för personer som söker kontakt med andra människor. Men den ökade Internetanvändningen har även fört med sig en del negativa sidor. Sexuell grooming är något som har ökat i och med att Internet används i större utsträckning av både vuxna och barn. Grooming är ett begrepp som innebär att en vuxen person etablerar en kontakt med ett barn för att därefter kunna begå sexuella övergrepp på det barn som man har etablerat kontakten med.Denna uppsats utreder företeelsens förekomst och en heltäckande analys görs av det nya brottet. För att åstadkomma detta görs en genomgång av internationellrättsliga dokument som finns till skydd för barn.

Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt.

När du fyller 18 år i Sverige förväntas du bli vuxen. Det är en utmanande period i livet då mycket händer och förändras. För de som lider av någon form av psykisk ohälsa och är i behov av kontakt med psykiatrin innebär denna period att man måste byta vård från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) till Vuxenpsykiatrin. Syftet med denna uppsats var attundersöka hur unga vuxna upplever övergången från BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige och vilka behov de har under den processen. Fyra halvstrukturerade intervjuer hölls med fyra kvinnor mellan 20-26 år.

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

"Min strategi" är en studie vars syfte är att undersöka vilka övergripande strategier, som är mest vanliga när det kommer till att undvika ett återfall i brott. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bygger på intervjuer med fem individer vilka besitter erfarenheter av att vara kriminell. Samtliga har idag funnit en plats i samhället, distanserade från brottsliga sammanhang. Uppsatsen inkluderar även varför dessa människor slutade med kriminalitet. Studien består av fem enskilda berättelser om livet som en ung kriminell och deras relationer till familj, vänner och samhället.

Ungdomar ställs inför krav och förväntningar som hela tiden ökar, kraven kommer både från omgivningen och från ungdomarna själva. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av att må bra i det dagliga livet bland ungdomar på högstadiet. Nittiotre enkäter delades ut till alla i årskurs nio på två skolor. Alla frågor i alla enkäter besvarades.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetet i förskolan och skolans tidigare år ser ut för att göra barn med ADD mer delaktiga i verksamhetens olika aktiviteter.Den metod som valdes var att genomföra en kvalitativ studie för att på så sätt få ökad kunskap om förskole- och annans personals bild av hur arbetet och mötet med dessa barn kan se ut.I studien har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts och varade 20-30 minuter och spelades in med hjälp av diktafon.Resultatet från intervjuerna har visat att det finns en rad olika arbetssätt för underlätta barn med ADD och deras vardag. Det har till exempel visat sig att det går att använda sig av ?picto-bilder? för att beskriva för barnen vad som kommer ske under dagens lopp.Flickor med ADHD (ADD) är mer tystlåtna och mindre utåtagerande än pojkar med samma diagnos. Deltagarna ansåg att det är viktigt att lyfta fram barnens bra egenskaper eftersom det får positiva effekter för barnens personliga utveckling. Det har även blivit tydligt att barn med ADD oftast först uppmärksammas i högstadiet eller vuxen ålder.

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete.

Det finns idag många i Sverige som bär på mer än ett kulturellt och etniskt ursprung. Syftet med denna studie är att ta reda på hur unga med två olika etniska kulturer skapar sin identitet. För uppsatsen har fem kvinnor respektive fem män vars föräldrar kommer från olika kulturer intervjuats. Alla intervjupersonerna är uppvuxna i Sverige och har starka band till landet.De teoretiska utgångspunkterna består bland annat av erkännandeteorier, kulturanalyser samt identitetsstudier. Jag har för analysen använt mig av kvalitativa metoder såsom diskursanalys och textanalys.

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjärtfel som når vuxen ålder har ökat stort tack vare förbättrad vård, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvården om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar så stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjärtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehållsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjärtfel upplever att de är annorlunda gentemot sina jämnåriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begränsningar, kroppsuppfattning och känslomässiga uttryck såsom utanförskap, skuld och rädsla.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur karaktärerna Harald och Claudia framställs samt hur deras förhållande till varandra karakteriseras i romanen Husvapnet. Med hjälp av olika karaktärsindikatorer analyseras Haralds och Claudias inre och yttre samt deras handlingar och den miljö de befinner sig i. Undersökningen redogör även för vem det är som karakteriserar. Undersökningen har genomförts genom en närläsning av olika avsnitt i romanen där de två ovan nämnda karaktärer förekommer. Undersökningen visar på att Claudia är en kvinna som i och med sonens brott hamnar på de svartas sida. Claudia rannsakar sig själv, sina liberala tankar, sitt moderskap, förhållandet till maken Harald och till den gud hon inte tror på.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

I Sverige har Systembolaget försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker över 3,5procent, vilket gör att dessa drycker endast finns tillgängliga under Systembolagetsöppnande samt att tillgängligheten är begränsad till ungdomar under 20 år till följd avåldersgränsen. Tillgänglighet är en viktig bestämningsfaktor vad gälleralkoholkonsumtion.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som hänt med alkoholvanorna i enkommun efter det att Systembolaget etablerades där 1 mars år 2000. En avgränsning hargjorts och arbetet kommer därmed specifikt belysa ungdomar i årskurs nio och derasalkoholvanor. Flickor och pojkar kommer att analyseras var för sig.En kvantitativ ansats har valts där aggregerad data använts. Informationen som använtskommer från drogvaneundersökningar gjorda 1999, 2002 samt Liv & hälsa ung 2005.Resultatet visade på att andelen ungdomar som konsumerar alkohol har minskat ikommunen.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.