Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder.

? Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder.Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv.Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar:Vem? När? Hur? Varför?? Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat.? Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna:Vem? En ?sökare? av olika anledningar och slag.När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov.Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.Varför? För att möta ett behov..

Syftet med studien är att se hur barn påverkas under uppväxten av att växa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de använder sig av samt om det funnits någon annan viktig vuxen när mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frågeställingarna användes semistrukturerade intevjuer på kvinnor som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har använts. Rsultatet har utforskats med innehållsanalys och problematiserats utifrån Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.

Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen ålder och ohälsa när man blir äldre och om detta eventuella samband beror på att personerna hade sämre hälsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hälsa och socioekonomisk position är relaterat till förändring i hälsa över tid. Mått på socioekonomisk position i den här undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivå och kontantmarginal. Ohälsa har mätts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvär, värk i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 1968 och 1981 och undersökningen om äldres levnadsvillkor, SWEOLD, år 1992, 2002 och 2004 använts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie där respondenterna har kunnat följas från vuxen ålder till efter pensionsåldern, en period på över 20 år.

Bakgrund: Intresset för förhållanden inom omsorgen ökar. Efter att ha jobbat med personer med funktionsnedsättningar i olika situationer har vi undersökt maktförhållanden på ett gruppboende för människor med vuxen-hjärnskada.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa maktförhållandet mellan anställda och brukare och hur de anställda resonerar kring makt.Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av Hasenfelds organisationsteori i samband med ett empowermentperspektiv.Metod: Vi har gjort en fallstudie på två gruppbostäder för människor med vuxen-hjärnskada, genom observationer och intervjuer. Denna kombination har varit nödvändig för att få kunskap om anställdas attityder och se hur detta fungerar i det praktiska arbetet.Resultat: Attityderna från de anställda som kommer fram i intervjuerna tonar ner maktaspekten i omsorgen. Omsorgen är emellertid ofta av en paternalistisk art. Vi har undersökt olika omsorgsaspekter för att visa nyanser i maktförhållanden..

Förskolan är i dag den plats där många barn möts och där många barn leker tillsammans. Den omgivande miljön talar om för barnen vilka möjligheter till lek som erbjuds. Inomhusmiljön återspeglar vilken typ av lek som förväntas förekomma och vilken som inte är möjlig.Syftet med undersökningen är att redogöra för vilka valmöjligheter som finns, i fråga om förskolebarns tillgång till rum, lekmaterial och en närvarande vuxen, under den tid som är avsatt för fri lek inomhus. De frågor som ställs i arbetet är: Hur beskriver förskollärare barnens tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Hur menar förskollärare att tiden, rummen och lekmaterialet används? Och: Hur kan det se ut i en förskola under tiden för fri lek, i fråga om barns tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen?Den valda metoden för undersökningen är intervju av förskollärare och observation av var barn och vuxna befinner sig i den fysiska inomhusmiljön i en förskola.I undersökningen framkom bland annat att förskolebarnens möjligheter att välja rum och lekmaterial under tiden för fri lek, är begränsad.

SAMMANFATTNING:Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt.

Abstract: Uppsatsens syfte är att analysera John Marsdens sju böcker om ett fiktivt krig i Australien utifrån frågeställningarna: Vilket av böckernas två teman dominerar, är det kriget eller vuxenblivandet och hur konstruerar Marsden Ellie och de övriga ungdomarna? Som metod har Maria Nikolajevas teorier för textanalys tillämpats. Analysen visar att Marsden flätar samman sina båda teman och att krigstemat är förutsättningen för temat att bli vuxen. Ellie och de andra ungdomarna har flera olika egenskaper och utvecklas på olika sätt i böckerna, men de har också en given roll i som följer dem genom hela boksviten..

Barn som bott i fosterhem eller på barnhem kan uppleva en viss påverkan av sin tid på boendet. En del barn skapar symtom som härstammar ur deras barndom och uppväxt. Alla barn behöver inte påverkas av att bo på barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvårigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott på barnhem eller fosterhem i barndomen kan bära med sig upplevelser från sin tid på boendet och än idag uppleva en sorts påverkan.

Uppsatsens syfte är att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrån fyra lågstadielärares åsikter. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lägre status än lärare och benämns ofta som "hjälplärare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att få grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar åt att de intervjuade lärarna har synen på fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. Lärarna nämner även att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid är att ansvara för halvklass, elevrådsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrån undersökningen påstå att fritidspedagogen benämns som hjälplärare och som en extra vuxen under skoltid och har lägre yrkesstatus än lärarna.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser.

Många ungdomar besöker idag en fritidsgård och där de kan finna en vuxen utanför familjen, en fritidsledare, att knyta an till. Syftet med denna studie var att beskriva vad fritidsledare upplever som viktigt i sitt arbete med ungdomar. Metoden som användes var en kvalitativ metod som baserades på intervjuer med fritidsledarna. I resultatet framgick det att det som upplevdes som viktigt i arbetet med ungdomar är att möta och bekräfta dem i deras vardag. Det fanns också upplevelser om att fritidsgården har ett friare klimat än skolorna och att det inte fanns något hotande betygssystem på fritidsgården, vilket upplevdes som en viktig del i arbetet.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder till stor påverkan på vardagslivet. Denna händelse leder till olika sätt för personer att hantera och förstå det inträffade utifrån både personliga egenskaper och livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av plötslig allvarlig sjukdom i tidig vuxen ålder. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att analysera litteratur i form av en självbiografi. Analysen resulterade i sex kategorier; Att känna förnekelse och ställas inför nya villkor, att uppleva kroppen som förändrad med en önskan om att den egna identiteten kvarstår, att vara patient och vilja vara delaktig, att vara positiv i en svår situation, att beskriva motstridiga känslor gentemot nära och kära och att uppleva tiden på nya sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur individer, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, idag beskriver sin och omgivningens interaktion under livets gång, i huvudsak med fokus på självbild.Studiens datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Under bearbetningen av intervjumaterialet skapades ett övergripande tema kallat självbild, omgivning & ADHD. Materialet har även brytits ner i kategorier och underkategorier. Resutatet analyserades med utgångspunkt i George Herbert Mead och Herbert Blumers symboliska interaktionism samt Erving Goffmans teoribildning om Stigma.Resultatet visar att alla informanter sett det som övervägande positivt att få diagnosen ADHD och att alla var öppna med att prata om sin ADHD-diagnos med andra. Resultatet visar även att alla känt sig "dumma" under uppväxten samt att skolmiljön inte varit anpassad för dem.