Utifrån antagandet att individer är nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmätning och incitamentsystem förstärka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision är vanligt inom säljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för säljande organisationer. Uppsatsen utgår från ett synsätt där en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstämma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstämma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, där intervjuer med säljare och personal på ledande befattning utförts, undersöks hur säljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstämmer samt om säljares faktiska beteende överensstämmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstämmer och att det även råder total överensstämmelse mellan säljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsätt som utgjort uppsatsens utgångspunkt. .

Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om känslomässig instabilitet påverkade sättet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 år. Enkäten som användes bestod av Personality Questionnaire (Bäccman & Carlstedt, 2010), som mäter personligheten utifrån femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mäter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan känslomässig instabilitet och båda arbetssökande beteenden. Känslomässig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer väljer, men tillsammans med ålder kunde känslomässig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och ålder kunde även ensamt predicera förberedande arbetssökande.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rätt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vår studie är att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, på svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjälpa barn med problemskapande beteende. Vi vill också ta reda på hur pedagoger ser på dessa barn barn och om arbetet med CPS har förändrat deras synsätt? Våra frågeställningar är: Kan CPS hjälpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lärare på dessa barn och har arbetet med CPS förändrat deras synsätt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och använt oss av ett frågeformulär och en gruppintervju för att samla in vårt empiriska material. Detta är ett litet urval.

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos är ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belägga hur befintliga resurser inom BUP används har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 år som blev patienter på BUP i 24 månader eller mer. Alla (n=323) nya patienter på BUP i Västerås och Sala 2006 ingick i studien. Data från intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivå, påverkan på familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades länge hade större svårigheter med extrovert beteende, lägre funktionsnivå och större påverkan på familjen.

Den här studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetär karaktär kan komma att påverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. Utifrån teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsätts det att finansiella belöningar försämrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet är att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstår och skapar en konflikt mellan att vidhålla revisionskvalitet och målet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas är belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet på PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhåller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat på våra kvalitativa intervjuer är att monetära belöningar inte utgör något direkt hot mot revisionskvaliteten.

Bakgrund: AD/HD innebär en funktionsnedsättning med kärnsymptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har också ofta problem med känsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjälpa patienter till ökad förmåga att uppleva komplexa känslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgångspunkt är att många patienters problem skapas av känslomässigt undvikande och den betonar värdet av upplevelse av känslor i terapirummet.Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP på symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. Frågan var om behandling riktad mot känsloreglering påverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD.Metod: Studien är en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP.

Syfte: Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som fanns beskrivna för att kunna hantera det. Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom inom all vård. Därmed också de symtom som är karaktäristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begränsningar eller tvångsvård kan enligt lag användas då patienten visar ett psykotiskt utåtagerande sätt. Enbart demenssjukdom är inte tillräckligt skäl för att tvångsvårda någon. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad där fokus är att lindra sjukdom, symtom och att hjälpa patienten med dennes beteende.

Huvudsyftet med studien var att undersöka olika faktorers betydelse för tillfredsställelsen i en kärleksrelation. Framförallt; anknytning, konflikt och copingstilar, samt inre/yttre sexuell locus of control, relationsfaktorer, spillovereffekt; påverkan mellan partners relationstillfredsställelse och konfigurationen av pars anknytningsstilar. Dessutom undersöktes om det fanns en gemensam underliggande struktur inom anknytning, konflikt och copingstilar. 106 personer (52 par) besvarade en enkät rörande de olika områdena. Faktoranalys visade 60 % total gemensam varians för anknytning, konflikt och copingstilar, de tre presenterade faktorerna benämns som generella copingstilar; -flexibel, -ångestrelaterad och -undvikande.

Denna studie undersökte skam och interpersonell känslighet. Kvinnor antogs använda sig mer av internaliserande skamhanteringsstrategier medan män mer av skamhanteringsstrategin Undvikande. Inga signifikanta skillnader gällande strategin Attackera andra förväntades. Kvinnor antogs vara mer interpersonellt känsliga än män. Vidare förväntades ett positivt samband mellan interpersonell känslighet och internaliserande skamhanteringsstrategier.

IntroduktionAntalet äldre i samhället ökar och därmed också antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krävande beteenden som kan vara svåra att bemöta för dem som vårdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvårdnad av personer med krävande beteende vid demenssjukdom utifrån Jean Watsons karativa omvårdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet omvårdnad.ResultatAtt vårda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekräfta patientens handlingar. Vårdarna hade behov av att förstå patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krävande beteendet. Att bygga upp en nära och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vårdare var effektiv var också viktiga faktorer för en god omvårdnad.DiskussionVårdprocessen, vårdarnas möjlighet att tolka krävande beteende och omvårdnadshandledning var viktiga redskap för att vårda personer med demens och krävande beteende. Detta sätt att arbeta på behöver läras ut och belysas för att stötta de vårdare som arbetar med patientgruppen..

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjälpbehov barn och föräldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan påverka anknytning mellan barn och förälder. Studien är kvalitativ med hermeneutisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering där resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och föräldrar i familjer med missbruk har olika hjälpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler på en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utåtagerande eller övertar föräldrarollen. Barnet kan känna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstå förälderns beteende.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser även möjligheterna för att arbeta med inkludering och svårigheter i arbetet med utagerande barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar även upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av en kvalitativ intervjuundersökning.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera ungdomars användning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever från Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgår vi från teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn på andra medlemmar.      .

Jag har i detta arbete fokuserat på hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat på morgonsamlingarna när barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som är aktuellt. Det jag har tittat på är det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fått. De frågor jag ställt är: Finns det några skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende på den pedagog de har? Vilken uppfattning har några pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frågor har jag sökt svar på genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de två ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen går i en åldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? årskurs 2) och är alltså mellan sex och åtta år..

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiatriska problem på en akutvårdsavdelning i södra Sverige. Tidigare forskning finns om sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med psykiatriska problem, men kunskapen om sjuksköterskans faktiska upplevelse av att vårda denna patientgrupp är mindre studerad. I studien är det sjuksköterskans egen definition av vad som är ett psykiatriskt problem som ligger till grund för resultatet. Sex intervjuer har genomförts och transkriberats ordagrant. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).