Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars uppfattningar om och pÄverkan pÄ barns fysiska aktiviteter. Syftet var Àven att belysa fysisk aktivitet och motion som en frÄga om hÀlsa och lÀrande. Studien gjordes för att undersöka hur förÀldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hÀlsokontext samt att se hur förÀldrar som en del i barns lÀrande kan pÄverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrÄgor.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsÀttningar för barns lÀrande. Vi sÄg ett intresse för att göra detta eftersom vi sÄg en stor brist pÄ forskning kring Àmnet. De fÄ böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jÀmförelse mellan de tvÄ. I denna undersökning har vi dÀrför med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observationer jÀmfört miljöerna hos tvÄ dagbarnvÄrdare och tvÄ förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhÄllningssÀtt i skolan, hos bÄde lÀrare och elever, dÀr olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att lÄta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att vÀrlden inte Àr konstant, utan att den gÄr att förÀndra till det bÀttre, bland annat genom deras initiativ och förmÄga. VÄrt utvecklingsarbete har Àven riktat in sig pÄ att aktivt arbeta mot en inkluderande skola dÀr eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning dÀr alla kan delta pÄ sin nivÄ och dÀr olika uttryck och tankar ses som nÄgot gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet pÄ vÄr partnerskola i en lÄgstadieskola i Mellansverige i tvÄ klasser i Är 2. SjÀlva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgÄng.

DÄ de flesta mÀnniskor i VÀstafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnÀr sig pÄ jordbruk sÄ Àr pÄlitliga vÀderprognoser och sÀsongsförutsÀgelser ett viktigt hjÀlpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den hÀr rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, bÄde lokala och storskaliga, vÀderfenomen som ger upphov till nederbörd i omrÄdet. Klimatet i VÀstafrika, ett omrÄde som mestadels tÀcks av regnskog eller savann, prÀglas av den vÀstafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod pÄ vintern. Denna monsun visar pÄ stor Ärlig variation nÀr det gÀller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsÀga dess början Àr nödvÀndigt nÀr en jordbrukare ska planera sÀsongens verksamhet. Av mÄnga bidragande faktorer framgÄr det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten Àr en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsÀttningen benÀmnd som sprÄnget, över ca 5 breddgrader, vilket av mÄnga ses som starten pÄ regnperioden.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland 6 till 16 Är gamla svenska barn har ökat i takt med att fysisk inaktivitet har blivit allt vanligare. För att övervinna fetman mÄste ÄtgÀrder göras för att kunna öka den fysiska aktiviteten samt att man mÄste kunna förstÄ innerbörden med den. Syfte: Att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har för svenska pojkar och flickor i grundskoleÄlder med övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, dÀr tio artiklar har granskats. Resultaten sammanfattades efter att de mest meningsfulla enheter samlats och teman valts ut utifrÄn dessa.

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som pÄverkar upplevelsen av friluftsliv i fjÀllmiljö. FrÄgestÀllningar var: Vilken pÄverkan har motivationen pÄ upplevelsen? Vilken pÄverkan har den fysiska arbetskapaciteten pÄ upplevelsen?MetodDe 51 studenter frÄn Idrottshögskolan i Stockholm som vÄrterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterfriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvÀrvetenskaplig karaktÀr. Alla 51 studenter deltog i en enkÀtundersökning, dÀr de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska anstrÀngning under fjÀllturen.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros Àr en nervsjukdom som innebÀr att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehÄlls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga vÀrden och livskvalitet Àr subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda mÀnniskors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Denna uppsats handlar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ förskolor utformas och utnyttjas. Vi har valt att göra detta genom att granska inomhusmiljön pÄ tvÄ olika förskolor, en ?traditionell? och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. I uppsatsen Àr det bÄde pedagoger och barns uppfattning om inomhusmiljön som stÄr i fokus.

Vid ortopedavdelning 3A och 3B inom lÀnsverksamhet ortopedi Landstinget i VÀrmland har ett projekt startats för att förÀndra organisation och arbetssÀtt utifrÄn sÄ kallade patientnÀrmre vÄrd. Detta Àr en arbetsmodell som bygger pÄ att vÄrden skall ske i nÀra anslutning till patienterna och en förutsÀttning Àr att selektera bort sÄ mycket vÄrdadministration som möjligt frÄn sjuksköterskornas praktiska arbete. Syftet med studien, som Àr en del i ett större projekt, var att beskriva nulÀget vid ortopedavdelningarna 3A och 3B före införandet av arbetsmodellen patientnÀrmre vÄrd. EnkÀter delades ut till patienter och medarbetare dÀr de viktigaste frÄgeomrÄdena var vÄrdkvalitet, hÀlsoindex, arbetsklimat och delaktighet. Undersökningsgruppen bestod av 130 patienter (96% svarsfrekvens) och 64 medarbetare (94% svarsfrekvens).

Ekens (Quercus robur) nordgrÀns sÀgs gÄ vid DalÀlven, Limes Norrlandicus ? den biologiska NorrlandsgrÀnsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt frÄn övriga Dalarna och tillhör MÀlarens avrinningsomrÄde. Trakten runt sjön VÀsman har ett varmare klimat och fler soltimmar Àn den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 Är sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.

Jordens klimat Àr under förÀndring. Till Är 2100 förvÀntas Sveriges medeltemperatur öka med 4-5 °C om hela jordens medeltemperatur ökar med i genomsnitt 2 °C. Den större ökningen beror pÄ att vÄra vintrar kommer att bli mycket mildare. FörutsÀttningarna för framtidens trÀd kommer inte att vara densamma som idag vilket krÀver insikten om att traditionella trÀdval och gamla vanor behöver brytas dÄ bland annat nya sjukdomar och insektsangrepp som vi idag Àr förskonade ifrÄn kan drabba vÄra gatutrÀd. I Sverige har vi idag lÄg artrikedom bland vÄra gatutrÀd jÀmfört med mÄnga andra europeiska lÀnder, vilket ökar risken för massdöd bland gatornas trÀd vid sjukdomsangrepp. Dessutom innebÀr varmare somrar, fler och intensivare vÀrmeböljor samt förÀndringar i nederbörd att dagens gatutrÀd kan dö i brist pÄ klimatanpassning. En gatumiljö stÀller sÀrskilda krav pÄ trÀden sÄsom torktÄlighet, salttÄlighet, motstÄndskraft mot utslÀpp samtidigt som de bör ha ett starkt skönhetsvÀrde. Med klimatförÀndringarna i Ätanke bör framtidens val av trÀdarter klara av varmare temperaturer och extremare vÀder eftersom det finns risk för att dagens arter inte kommer lÀmpa sig för de nya förhÄllandena.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett lÄngvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar pÄ ett samband mellan missbruk och pÄverkan pÄ hjÀrnans belöningssystem. Missbruk kan Àven leda till en negativ inverkan pÄ det sociala livet. Fysisk aktivitet pÄverkar hÀlsan positivt genom bland annat ett ökat sjÀlvförtroende, en ökad fysisk sjÀlvkÀnsla och en förbÀttrad kondition och muskelfunktion.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna.