Vad tycker elever på handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar på just dessa elevers syn på skolämnet Naturkunskap och bygger på elevers inställning till olika arbetssätt och arbetsområden. Det övergripande syftet är att öka intresset för naturvetenskap i allmänhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever på praktiska program. Via två empiriska undersökningar, en enkät samt intervjuer, är målet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förända med dagens Undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del är positiva till hur deras Undervisning ser ut idag. En lärare med humor, variation i Undervisningen samt att eleverna har visst inflytande är det som prioriteras högst bland eleverna..

Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka Undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om och hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill få en uppfattning om hur Undervisningen i läsförståelse kan gestalta sig i skolår 3 och 4. Vidare ämnade vi skapa oss en uppfattning om hur lärarna tänker kring de ökade kraven på en strukturerad Undervisning som följer med den nya läroplanen, Lgr 11. Undersökningen är kvalitativ och omfattar sex klasslärare. Vi använde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lärarna i sin Undervisning använder flera läsförståelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten Undervisning i och om läsförståelsestrategier vilket forskningen förespråkar.

Undervisning i läsförståelse är i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingå i Undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att utveckla kunskap om hur Undervisning kan utformas för att stärka elevers läsförståelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels läsförståelse ur ett allmänt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka delar är centrala i några utvalda arbetssätt, hur används de i Undervisning och vad är effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssätten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssätten? Läsförståelsestrategier, frågor, samtal och lärarens uppdrag att utforma Undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssätt som beskrivs.

I detta arbete undersöks fem lärares uppfattningar om åldersintegrerad Undervisning vad gäller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar ställs i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts är organisationen kring arbetssättet, inlärning, socialutveckling, elever med inlärningssvårigheter samt lärarnas arbets situation. Undersökningen är genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om åldersintergreringen varierar mycket beroende på hur skolorna organiserar arbetssättet.

Under vår lärarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev därför att ta reda på om lärare i skolår 6 använder sig av matematiksamtal i sin Undervisning och i så fall hur. Vår definition av matematiksamtal är att det ska vara en dialog, dels mellan lärare och elever, dels elever emellan och att båda parter får göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser även att fokus ligger på att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rätta svaret på en uppgift. Eleverna ska inte vara rädda för att säga hur de har tänkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd Undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin Undervisning.

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa Undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade Undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade matematikUndervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar Undervisning i mindre grupper i förhållande till Undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lärande förändras vid Undervisning i mindre grupper. För att få svar på dessa frågor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkäter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sätt för oss att få en säkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder på att eleverna uppfattar att gruppens storlek är avgörande för elevernas eget lärande samt att deras egen syn på sitt lärande förändras..

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på Undervisning och lärande. Undersökningen visar vad elever tycker är bra lektioner och när de tycker att de lär sig bäst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta är att skolans läroplan tillsammans med Skolverkets Allmänna råd ger lärare råd om hur de bör planera och genomföra Undervisning för att nå bästa resultat med våra elever.Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts som totalundersökning på en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. Enkäten består av påståenden om Undervisning och lärande och är konstruerad utifrån en begreppsdefinition som bygger på svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god Undervisning och effektivt lärande. Undervisningsmetoder framstår som minst viktiga.

Vår definition av begreppet Tematisk Undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk Undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk Undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk Undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesUndervisning framför tematisk Undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk Undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk Undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk Undervisning?Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Av gällande styrdokument framgår tydligt att Undervisningen ska utgå från varje elevs förutsättningar och främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Därför kan Undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlärningsstilar för att kunna fullfölja vårt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad Undervisning? Med detta som utgångspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i ämnena individanpassad Undervisning och inlärningsstilar. I teoridelen presenteras föregångare och förespråkare för individanpassad Undervisning och inlärningsstilar.

Hjärtsvikt är en sjukdom som kräver god egenvård för att bevara hälsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjärtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bättre förutsättningar till en ökad egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och Undervisning påverkar följsamhet till behandling, egenvård och välbefinnande hos personer med kronisk hjärtsvikt samt hur sjuksköterskans Undervisning kan bidra till förbättrad hälsa och minskad återinläggning på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att Undervisning via sjuksköterske-baserade hjärtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvårdsbeteende.

Min avsikt har varit att utforma en Undervisningsmall för de tidiga skolåren. Denna ska, med utgångspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och språkutveckling där mål, metod och bedömningsform är sammanlänkade. Med hjälp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intresseväckande NO-Undervisning. Jag har använt mig av lokala mål och metoder för Skanörs skola för att få verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för Undervisningsmallen, själva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjälp att bedöma den integrerade kunskapen..