I denna uppsats undersöks hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever. Syftet med uppsatsen är att studera vilka arbetsmetoder lärarna använder sig av med andraspråkselever, hur lärarna arbetar med ämnets syften och språkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola. Utgångspunkten för uppsatsen är följande frågeställningar:Hur arbetar lärare med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever?Hur arbetar lärarna språkutvecklande i de skönlitterära momenten och hur ser man att det har uppnåtts?Hur arbetar lärarna med de skönlitterära syftena i ämnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehållet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andraspråkselever har ett tydligt andraspråksperspektiv.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ge en bild av hur verksamma historielärare pratar om och arbetar med det mångkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. Mångkulturalitet i det här avseendet fokuserar på hur lärare tänker kring etnisk mångfald och på hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielärare som är genuint intresserade av mångfaldsfrågor intervjuats, eftersom ett genuint intresse också betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Metoden som används är kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bästa resultatet, då uppsatsen handlar om att få ta del av verksamma lärares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lärarnas utsagor har en modell som är en sammanställning av olika forskares resultat gällande det mångkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen använts.

Syftet med det här arbetet har varit att belysa lärarnas syn på läxan samt deras syn på elever som inte gör sina läxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lärarna hade mycket skiftande inställningar till läxor men att det är tidspress och behovet av att nivågruppera eleverna som är den bidragande orsaken till att man ger läxor, oavsett vilken inställning man har till dem. Detta gör att läxorna också blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör läxor får också en viss påverkan på lärarens syn på eleven och på lärarens undervisning. Läxor framträder som ett komplext och motsägelsefullt fenomen i lärarnas undervisning och det råder ofta en brist på konsekvens i synen på läxor, kunskap och betyg..

SyfteSyftet är att utifrån ett lärarperspektiv se om och i så fall hur elevers kulturbakgrund påverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lärare som arbetar med elever i årskurs 7-9 i Stockholmsområdet. I studien användes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrågor.ResultatLärarna vid de skolor vi besökt tycker det är viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppväxter i undervisningen, men lärarna utgår alltid ifrån den svenska skolans läroplan med dess mål och riktlinjer samtidigt som de måste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvärdig undervisning för alla. Av det tre lärare vi intervjuat på tre olika högstadieskolor i Stockholmsområdet arbetar alla lärare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.Lärarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust.

Forskningen gällande pedagogens roll och lektionsinnehållets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger på en observationsstudie. Litteraturen i fråga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden är deltagande observation.Observationen visar på ett resultat där pedagogens roll är mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken är grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset så måste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha långsiktiga mål med vad som ska uppnås.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Organdonation och transplantation ? ett ämne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar också till att diskutera vilken plats samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgångspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll våra attityder och förväntningar spelar för våra beslut och vårt agerande behandlas. I två olika skolor genomfördes med alla elever i årskurs 9 på skolorna en enkätstudie som mätte attityder, kunskap och skolans roll inom ämnesområdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus på skolans undervisning om kontroversiella ämnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt ställningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkätundersökningen var positivt inställda till att donera organ efter sin död.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken kunskap som krävs för att undervisa barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa, samt vad läraren kan göra för att underlätta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frågorna hur, vad och varför står i fokus, arbetet kommer också att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lärare i ämnet Idrott och Hälsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vårt arbete.Alla intervjuade lärare har påpekat att vid undervisning av barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa är det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska få så bra skolgång som möjligt har det framkommit att det krävs en förståelse och kunskap om funktionshindret hos läraren.

Syftet med studien är att få en fördjupad inblick i hur instrumentallärare behandlar musikteori i sin undervisning för elever i grundskoleålder. Forskning tyder på att elever väljer bort musikteori som ämne på grund av bristande intresse. För att få en bild av i vilken mån instrumentallärare integrerar musikteori i sin undervisning gjorde jag korta strukturerade intervjuer med ett större antal musiklärarstudenter. Jag gjorde också djupintervjuer med fyra instrumentallärare som på ett aktivt sätt integrerar musikteori i sin undervisning. Som teoretisk utgångspunkt i studien har jag använt mig av teorier om lärande.I resultatet visas två olika arbetssätt över hur musikteori kan läras.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta.

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten läggs på pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska ämnena i skolan. För att kunna möta alla elever på deras individuella nivå är det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjälp av varierad undervisning. Här kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstärka abstrakt tänkande med hjälp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar på hur pedagogiskt drama kan användas för att stimulera lärande.

Genom intervjuer av åtta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historieläroböcker, försöker vi här ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i årskurs 3 till 9. Vi har i vår undersökning använt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. Våra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat på en brist i läroböckernas innehåll när det kommer till nationella minoriteter och även en brist i skolans undervisning inom samma ämne..