Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste Ären visat pÄ en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och instÀllning till matematik ? ett Àmne som allt oftare upplevs som svÄrt, trÄkigt och verklighetsfrÀmmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för hur man som matematiklÀrare kan bryta denna utveckling, nÀmligen tillÀmpning av Àmnesintegrering mellan matematikÀmnet och gymnasieprogrammens karaktÀrsÀmnen ? Àmnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mÄl och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sÄdan Àmnesintegrering innebÀr, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera Àmnesintegreringen.För att besvara mina frÄgor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frÄgan kompletterats med enkÀtundersökningar och/eller intervjuer med sÄvÀl matematik- och karaktÀrsÀmneslÀrare som elever.

Enligt lÀroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utstrÀckning. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka om och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning Àmnesövergripande arbete anvÀnds i Ärskurs 4 - 6. Vi efterstrÀvade Àven att ta reda pÄ hur lÀrare definierar Àmnesövergripande arbete.Vi Àmnade Àven studera om lÀrandeteorierna Àr av relevans för hur och om lÀrare vÀljer att anvÀnda Àmnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med Àmnesövergripande undervisning kopplades till vÄr empiriska undersökning. I vÄrt empiriska material ligger fokus pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lÀrarnas klassrum.

Syftet med detta arbete Àr att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrandet. För att utföra detta arbete har vi anvÀnt oss av tidigare forskning sÄsom tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har Àven tagit hjÀlp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger pÄ en skola i tre olika skolÄr.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ NO-undervisning i skolans lÀgre Äldrar. I litteraturgenomgÄngen diskuteras faktorer som pÄverkar lÀrarens instÀllning, och forskning kring lÀrarutbildning och elevers intresse lyfts fram. Liksom forskningsargument som stöder NO-undervisningen och styrdokumentens innehÄll. Den aktuella situationen för svenska elever vad gÀller den naturvetenskapliga undervisningen diskuteras, och en jÀmförelse görs med internationella studier. Genom en kvantitativ enkÀtundersökning har vi samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om nÄgra utvald lÀrare anser att leken kan bidra till ett lÀrande och om lÀrarna anvÀnder sig av lek för att nÄ lÀrandet, samt undersöka hur lÀrarna ser pÄ leken i allmÀnhet. Ett aningen dolt syfte var Àven att genom studien försöka fÄ lÀrarna att sjÀlva börja reflektera över deras egen undervisning, lek och lÀrandet.FrÄgestÀllningar:? Vad anser lÀrarna att lek och lÀrande Àr?? Anser lÀrarna att lÀrande skapas via leken?? AnvÀnds leken i lÀrarnas undervisning för att nÄ ett lÀrande?MetodEn kvalitativ intervjumetod anvÀndes för att försöka fÄ en sÄ nÀrliggande bild av lÀrarnas syn pÄ om de anser att lek bidrar till ett lÀrande. De intervjuade var tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, samtliga Àr utbildade lÀrare med allt ifrÄn 7-34 Är inom skolvÀsendet. LÀrarna arbetar pÄ 3 nÀrliggande skolor och Àr i Äldrarna 38-68 Är.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

Diabetes Àr en komplex sjukdom, som efter mÄnga Ärs duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett sÄ normalt liv som möjligt med sin sjukdom krÀvs det att denne fÄr en grundlig och bra undervisning av vÄrdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. PÄ mÄnga sjukhus finns det idag sÀrskilda diabetesteam, som bestÄr av lÀkare, diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste Ären och kommit att ingÄ i diabetesteamet Àr undersköterskan. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvÄrden och vad deras undervisning bestÄr av.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hÄllbar utveckling skulle kunna förbÀttra villkoren i produktionsleden. De kan sÀkerstÀlla att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller krÀnker mÀnskliga rÀttigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hÄllbarhet skulle kunna möta kunders krav pÄ att produkter Àr tillverkade under miljömÀssiga och anstÀndiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hÄllbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften pÄ olika sÀtt. En hÄllbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som pÄverkar imagen.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur NTA-projektet fungerar pÄ nÄgra skolor. Fokus i studien ligger pÄ hur lÀrarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lÀrde och utvecklades genom ett undersökande arbetssÀtt. Litteraturdelen bestÄr av teoretiska perspektiv för lÀrande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssÀtt inom naturvetenskapen. Jag presenterar Àven resultat vad tidigare forskning visar. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ en djupare kunskap inom omrÄdet.

Detta arbetes syfte var att undersöka lÀrares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen, hur och om skönlitteratur kan bidra till ett lÀrande och utveckling hos barn och unga. Genom att lÀsa tidigare forskning i Àmnet har vi skapat oss en bild av skönlitteraturens möjligheter efter vilket vi genomfört vÄr studie. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare verksamma inom Bodens kommun. Resultatet av dessa intervjuer visar att lÀrare till viss mÄn har en ensidig syn pÄ skönlitteratur dÄ vi upplevt att skönlitteratur har en stor roll i skolan, men att fÄ lÀrare har kunskaper om hur och varför man vidare kan öka barn och ungas kunskaper genom just skönlitteratur..

Uppsatsen behandlar ett företags satsning pÄ forskning och utveckling och dess samband med aktieavkastningen. En tidigare studie visar pÄ att ett sÄdant samband existerar. I vÄr studie undersöks den svenska hÀlsovÄrdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktÀristiken hos företagen indikerade pÄ ett negativt samband mellan forskning och utveckling och aktieavkastning. Företag inom hÀlsovÄrdsbranschen med stor satsning pÄ forskning och utveckling har sÀmre aktieavkastning Àn företag med lÄg satsning.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka datoranvÀndningen i samhÀllsorienterande undervisning i skolÄr 4, pÄ tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet. Undersökningen bygger pÄ fem frÄgestÀllningar, vilket bidrar till att belysa lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt kring Àmnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning dÀr observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som anvÀndes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp anvÀnds tankar frÄn behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas Àven tidigare forskning kring Àmnet datoranvÀndning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvÀndningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..