I kursplanen för Àmnet historia i gymnasieskolan slÄr skolverket fast att undervisningen i Àmnet skall syfta till att ge eleverna en förstÄelse för olika nationer, lÀnder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolvÀsendets övergripande lÀroplan och den vÀrdegrund som förmedlas, vilken lÀgger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förstÄelse för olika grupper och deras situation utifrÄn hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning Àr att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det gÄr att förÀndra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan Àven mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella Àmnet samt utfört attitydundersökningar i tvÄ grupper av elever.

I skolans styrdokument ingÄr mÄnga olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den hÀr studien behandlas begreppen hÀlsa, ekonomi och miljö som Àr tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp Àr en konkretisering av de tre dimensionerna i hÄllbar utveckling. Undervisning i hÄllbar utveckling innebÀr en demokratisk undervisning, dÀr eleverna ska utveckla ett kritiskt fÄrhÄllningssÀtt för att kÀnna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp Àr sprÄket en avgörande faktor.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Den hÀr studien undersöker fotbollsinstruktörers undervisning pÄ fotbollsgymnasium i VÀstraGötalandsregionen, fotbollsinstruktör Àr en term som betecknar lÀraren i Àmnet fotboll. Studiensstyrande frÄgestÀllningar forskar kring instruktörers uppfattningar och erfarenheter kringspelförstÄelse i fotboll, samt deras metodval i en undervisning som riktar sig mot spelförstÄelseoch lÀrande. Syftet med studien Àr att utifrÄn instruktörernas synsÀtt komma fram till effektivametodiska former som kan bidra till inlÀrning av spelförstÄelse pÄ gymnasiets fotbollsundervisning.I denna studie anvÀnds kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod för att samlain data dÀr sju fotbollinstruktörer vid tre olika gymnasier har intervjuats. Data Àr analyseratutifrÄn teorier om spelförstÄelse samt metoder i idrottsundervisning.I studien kommer det exempelvis fram att tidigare erfarenhet som fotbollsspelare Àr en fördelför att bli instruktör senare i trÀnarskapet. Det Àr instruktörernas ansvar att göra elevernamedvetna om vad spelförstÄelse Àr, hur och varför man trÀnar det.

Idag stÄr vi inför utmaningen att leva inom vÄr planets grÀnser. För att uppnÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det en förÀndring i tankesÀtt, vÀrderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan Ästadkommas genom en fundamental förÀndring i utbildningen frÄn tidig barndom. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. TvÄ Àmnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

GymnasielÀrarnas syn pÄ laborativt arbete som en integrerad del av undervisning inom teknikorienterade Àmnen.

Forskning inom utbildning för hÄllbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de tvÄ forskningsfÀlten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att öka förstÄelsen för hur barnlitteratur kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrÄn ett ekokritisk perspektiv med fokus pÄ relationen mellan mÀnniska och natur samt vilken syn pÄ naturen som förekommer i texterna. TvÄ kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterÀra böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits pÄ översvÀmningar och torka dÄ dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten.Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de kÀnslor som kan uppkomma vid exempelvis översvÀmningar, torka och hetta.

UtifrÄn min ansats, att stor del av matematikundervisningen gÄr att bedriva med hjÀlp av problembaserad undervisning. I sÄdan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i bÄde individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjÀlp av variationsteorin ta tillvara pÄ spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet Àr att identifiera de kritiska aspekterna utifrÄn lÀrandets objekt och tillrÀttalÀgga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förstÄelse för utrÀkningar inom de fyra rÀknesÀtten i textuppgifter som lÀrandets objekt.TjugotvÄ elever har intervjuats utifrÄn ett problem taget frÄn NCMs KÀnguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt och har anvÀnts för att analysera materialet.Studiens resultat har visat att eleverna fÄr en ökad förstÄelse för lÀrandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna..

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hÄrets och frisöryrkets omrÄde. Vi ansÄg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen pÄ gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptÀckt i samband med vÄr egen undervisning under vÄra praktikperioder pÄ lÀrarutbildningen. Eftersom vi Àr av den bestÀmda uppfattningen att det Àr viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om hÄret och yrkets historia för att dÀrigenom fÄ insikt i och förstÄelse för de förÀndringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden. För vÄr studie har vi valt att utgÄ frÄn tidigare forskning, litteratur och InternetkÀllor. Resultatet av vad vi gjort och sammanstÀllt ligger vÀl i linje med det tÀnkte undervisningsmaterial som varit vÄr utgÄngspunkt vid arbetets början och vi har fÄngat de betydelsefulla historiska fakta om hÄret och frisöryrkets framvÀxt till ett samlat dokument som varit vÄrt mÄl. Tanken Àr att bÄde som lÀrare och elev ska kunna anvÀnda undersökningens resultat i undervisningen.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lÀrande kan ske för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa lÀs- och skrivinlÀrningen problematiseras och diskuteras, utifrÄn det fördjupas studien i perspektivet av elever i svÄrigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel pÄ hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet Àr exemplifierande och förankrade i teori.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att undersöka vilket synsĂ€tt lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har pĂ„ inkludering samt pĂ„ momentet specialpedagogik inom ramen för lĂ€rarutbildningen.Hur förhĂ„ller sig lĂ€rare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hĂ€lsoĂ€mnet?Vilka uppfattningar har lĂ€rare kring den utbildning de har fĂ„tt inom specialpedagogik i lĂ€rarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlĂ€sts. Vidare har överstrykningspennor anvĂ€nts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frĂ„gestĂ€llningar dĂ€r teoretiska perspektiv anvĂ€nts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa vill förhĂ„lla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av sĂ€rskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hĂ€lsoĂ€mnet beskrivs som en utsatt miljö och sĂ€rskilt svĂ„rt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Att kunna lÀsa Àr inte bara att avkoda bokstÀver till ljud utan Àven att förstÄ det man lÀser. Dagens samhÀlle ger oss ett stort informationsflöde som vi mÄste ta stÀllning till. Skolans uppdrag Àr att ge eleverna stöd i att utveckla lÀsförstÄelsen för ett livslÄngt lÀrande. Enligt vissa forskare Àr skolan dÄlig pÄ att ge elever lÀsstrategier som hjÀlper dem till bÀttre lÀsförstÄelse och har traditionellt fokuserat mer pÄ avkodningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-3.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

LĂ€rarlag under utveckling.