Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Stalkning, systematisk förföljelse är ett brott som ökar i Sverige, närmare 150 000 personer utsätts varje år visar Brå (2006) i en undersökning. Stalkningsoffrens tillvaro påverkas kraftigt och många är rädda. En tredjedel av stalkningsoffren anmäler förövaren men det finns brister i handläggningen av stalkningsärenden eftersom de inte prioriteras av rättsväsendet. Okunskap om brottets komplexitet och det lidande som brottsoffren utsätts för är vanligt bland poliser. Ny lagstiftning kommer dock att ge polis och åklagare möjligheter att agera kraftfullt i framtiden.

Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar inte alltid optimal.

De senaste årens utveckling av mobila enheter har gett anställda möjlighet att arbeta utanför sina ordinarie arbetsplatser. Trots fördelar i form av flexibilitet och förenkling av arbetsmetoder innebär dessa möjligheter också nya hot mot företagens informationssystem i sin helhet. Den här uppsatsen syftar till att skapa förståelse kring säkerheten inom mobila informationssystem. Frågeställningar som jag ville besvara i uppsatsen är: vilka hotbilder och svagheter det finns mot mobila informationssystem idag och vilka åtgärder det finns mot sådana hot. Jag började min studie med att ta fram en teoretisk referensram som är uppdelad i två delar.

The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Syftet med detta examensarbete är att komma underfund med hur introduktionen kan förbättras för nyanställda arbetsledare utan tidigare erfarenheter från arbetsområdet. Examensarbetet är en respons på Peabs interna enkät som under ett antal år belyst hur medarbetarna bland annat ser på trivseln och arbetsmiljön på sin arbetsplats. Denna enkät är till för att finna förbättringsområden. Flera anger att de anser att introduktionen är otillräcklig och behöver förbättras.Denna rapport använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer av tio personer med koppling till yrkesrollen arbetsledare samt ytterligare tio kompletterande intervjuer.De huvudsakliga slutsatser och förbättringsförslag som dragits från intervjuerna är att nyanställda arbetsledare ska få tillgång till bättre arbetsbeskrivningar om hur Peabs arbetsmetoder och vad dess kärnvärden är och dessutom få klart för sig vad företaget har för förväntningar på de nyanställda.Större delen av intervjupersonerna ansåg att någon form av strukturerad utvecklingsplan var att föredra. Under rapportskrivandet upprättades följaktligen en sådan, som anger vilka moment och fördjupande kurser som är lämpliga för en nyanställd arbetsledare.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

I denna uppsats undersöks hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever. Syftet med uppsatsen är att studera vilka arbetsmetoder lärarna använder sig av med andraspråkselever, hur lärarna arbetar med ämnets syften och språkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola. Utgångspunkten för uppsatsen är följande frågeställningar:Hur arbetar lärare med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever?Hur arbetar lärarna språkutvecklande i de skönlitterära momenten och hur ser man att det har uppnåtts?Hur arbetar lärarna med de skönlitterära syftena i ämnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehållet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andraspråkselever har ett tydligt andraspråksperspektiv.