In this study I examine the representation of masculinity in the manga, Naruto. The manga is about the orphan Naruto, who, together with other children goes to a ninja school. Boys and girls study and practice together, at first sight seemingly without emphasized gender differences. As the story continues, the gender differences are, however, quite obvious and to the boys advantage.I find the difference between Naruto and other popular culture ususally presented to pre-bubertal and teenage boys to be considerable. Whereas the domination of women and the message that you can get as far as you wish, are common in American and west produced popular culture as well as in Naruto, the difference lies in how the success is achieved. The men in Naruto reach their goals by allowing their feelings to be seen and expressed.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen.

Syftet med vår studie är att genom intervjuer och enkät undersöka, kartlägga och belysa hur lärare i Jönköpings kommuns grundskolor årskurs 4-6, utifrån Lpo 94 och andra styrdokument, arbetar och tänker runt sin undervisning och skapar intresse för de naturorienterande (No) ämnena.Undersökningen har skett i tre av kommunens skolområden där 33 lärare, 20 kvinnor och 13 män, har besvarat en enkät varefter fem av informanterna även har intervjuats. Detta i syfte att få en fördjupad förklaring av undervisningstankar och val av arbetssätt. Urvalet av skolor har skett slumpmässigt som i sin tur har påverkat vilka lärare som besvarat utlämnad enkät. När det gäller vilka lärare som intervjuats har detta skett genom att lärare visat sitt intresse.Resultatet av undersökningen blev att de flesta lärare anser att Lpo 94 och deras egna kunskaper styr och påverkar innehållet i No-undervisningen. Faktorer som lokal arbetsplan i No, läromedel och kollegor spelar en mer underordnad roll.Lärarna väljer ofta arbetssätt där experiment, läsa och berätta och utomhuspedagogik ingår, men under senaste åren har även läromedel som Natur och Teknik för Alla (NTA-lådor) m.m.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur killar i årskurs 3 på gymnasiets omvårdnadsprogram upplever sin situation som unga män på en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga män i utbildning i allmänhet, unga män på omvårdnadsprogrammet, män som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvägagångssättvaldes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga män som går sista året på omvårdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt är positiva till utbildningen, både när det gäller derasupplevelser i klassrummet och på fältet. Omgivningens inställning till valet av utbildning varierar, likaså har killarna delade åsikter om vilka som får störst utrymme i klasserna,tjejerna eller killarna.

The aim of this Master?s thesis is to examine how representations of identity construction are performed through the characters in the novel Snabba Cash by author Jens Lapidus. I examine what means the characters are using, and how the identity construction processes are related to the idea of modern society. For a theoretical background I use sociologist Anthony Giddens? theories regarding modernity and self-identity, to study general identity construction.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu.

Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem.

Bakgrund: Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på livsstilsmagasinens roll i populärkulturen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid påverkar deras förståelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas på ett sätt de är bekväma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext är av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna på gymnasienivå. Den syftar till att svara på hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgår från ett innehållsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat på en idéhistorisk genomgång av hur kön har konstruerats i en västerländsk kontext. Uppsatsen fokuserar främst på en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras på ett traditionellt och stereotypiskt sätt i de analyserade pedagogiska texterna. Män beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina.

Studiens syfte är att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser ämnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har använt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För att analysera vårt resultat har vi använd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe?s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson?s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen.

Film är ett av de medier som påverkar vår identitetskonstruktion och vår uppfattning om normer och verkligheten. En av de mest populära filmgenrerna är komedifilm. Det är därför intressant att studera konstruktionen av karaktärer i komedifilm för att se vilka normer som är rådande idag.Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka olika karaktärer i modern komedifilm för att ta reda på hur genus är konstruerat, vilken humoristisk funktion olika karaktärer tilldelas samt vilka eventuella skillnader det finns i komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare respektive kvinnliga skådespelare.Resultaten av analysen visade att komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare bekräftar traditionella könsnormer samt sociala normer medan en komedifilm med i huvudsak kvinnliga skådespelare visar nya tendenser gällande maskulina och feminina karaktärer. Maskulina egenskaper visades dock vara de mest eftersträvansvärda. Studien fann även att den humoristiska funktionen hos karaktärerna ligger i stereotypisering, överdrifter samt brott mot sociala normer..

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter på plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på vad sportjournalister på Aftonbladet och Expressen tror är anledningarna till att det skrivs så mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda på hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs så mycket om honom samt vad det stora fokuset på honom får för konsekvenser. I vår analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer på de två kvällstidningarna i Sverige.

Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor.

Idag väljer nästintill alla pappor att närvara vid sitt barns födsel. Vid förlossningen erbjuds han att klippa navelsträngen. Detta klippande är en symbolisk handling som har kommit att bli en ritual. Syftet med denna studie var att undersöka hur förstagångspappor ställer sig till att klippa sitt barns navelsträng vid födseln, samt dess tankar och upplevelser kring handlingen. En enkät med slutna och öppna frågor delades ut vid tre BB-avdelningar vid olika sjukhus i Västsverige.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter på plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på vad sportjournalister på Aftonbladet och Expressen tror är anledningarna till att det skrivs så mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda på hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs så mycket om honom samt vad det stora fokuset på honom får för konsekvenser. I vår analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer på de två kvällstidningarna i Sverige.