Sök:

Sökresultat:

1786 Uppsatser om Umgänge och barnets bästa - Sida 66 av 120

Identifiering av aktiva substanser : Med NIR och hyperspektralbildanalys med kemometri

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

FrÄnluftsdon pÄ operationssalen - blockeras de?

Vara förÀlder till ett barn som Àr inneliggande pÄ ett sjukhus Àr komplicerat, svÄrt och upplevs olika av förÀldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vÄrd av sina barn pÄ sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att förÀldrarna kÀnde sig besvÀrliga och var rÀdda för att störa nÀr de behövde be om hjÀlp.

Barns tidiga medverkan inom idrotten - En kvalitativ studie pÄ förÀldrars uppfattningar om sitt barns utveckling

Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats ? motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att förÀldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. FörÀldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gÀllande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta.

FörÀldrars uppfattningar om det första hembesöket frÄn barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska

Det första hembesöket frÄn barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska utgör en möjlighet till att tidigt erbjuda förÀldrarna stöd och trygghet i förÀldraskapet. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förÀldrars uppfattningar om det första hembesöket frÄn barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska. Data insamlades via en enkÀt som delades ut till 258 förÀldrar i en kommun i VÀsterbotten, 87 svar erhölls. EnkÀten innehöll frÄgor med fasta och öppna svarsalternativ och analyserades med deskriptiv statistik, Spearmans rangkorrelation, t-test samt tematisk innehÄllsanalys. Resultatet visade att förÀldrarna var nöjda med hembesöket (85,4%), de tyckte att informationen var tillrÀcklig (98,8%) och att den var individuellt anpassad (95,3%).

Finna nyckeln nÀr orden gÄr i baklÄs : Att möta och vÀgleda barn med selektiv mutism.

Selektiv mutism Àr en barndomsdiagnos som inte Àr allmÀnt kÀnd. De hÀr barnen förmÄr sig prata i vissa sociala situationer men kan tala problemfritt i andra. Om ett barn gÄr helt tyst  i  förskolan/skolan  under  flera  Är  kan  detta  orsaka  lidande  och  pÄverka  barnets utveckling.  HÀlso-  och  sjukvÄrden  har  en  skyldighet  att  diagnostisera  och  informera  om selektiv   mutism.   Efter   faststÀlld   diagnos   behövs   evidensbaserad   behandling.   En litteraturbaserad studie genomfördes med syfte att utifrÄn tidigare forskning sammanstÀlla behandling som Àr gynnsam för barn med selektiv mutism. Resultatet presenteras genom tvÄ huvudteman med tre respektive fyra underteman. Huvudteman Àr ?Att skapa en allians ?och  ?Att  arbeta  mÄlinriktat?.  Resultatet  visar  att  barn  med  selektiv  mutism  krÀver, kÀnslighet  och  ?timing?  av  insatser  för  att  skapa  en  trygg,  tillitsfull  relation  och  en arbetsallians  dÀr  barnet  kan  finna  motivation  till  att  stegvis  övervinna  sin  rÀdsla  för  att prata.  Behandling  som  gav  resultat  vid  selektiv  mutism  anvÀnds  Àven  inom  psykiatrisk omvÄrdnad  vid  andra  Ängestdiagnoser.  Psykiatrisjuksköterskans  kunskap  Àr  anvÀndbar  i hÀlso- och sjukvÄrden för att informera, samordna och erbjuda evidensbaserad behandling för barn med selektiv mutism..

Botulinumtoxin typ A - ett alternativ till traditionell terapi vid trigeminusneuralgi

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Vorapaxar, en ny trombocyt-aggregationshÀmmare : Evaluering av kliniska anvÀndningsomrÄden

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Är trĂ€ning, rökstopp och saltreduktion förebyggande för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

NÄR HOPPET SVIKTAR : FörĂ€ldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vĂ„rdas pĂ„ sjukhus.

Bakgrund: NÀr ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi sÄ förÀndras livet för förÀldrarna och omgivningen. En hel familj pÄverkas och deras vardagsliv blir förÀndrat. Tidigare forskning har visat att förÀldrar kan kÀnna sig osÀkra pÄ sjukhuset och inte veta hur de kan hjÀlpa sitt barn. Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vÄrdas pÄ sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehÄllsanalys av tre stycken sjÀlvbiografiska böcker.

FörÀldrars upplevelse av pÄverkan pÄ barnens fysiska aktivitet utifrÄn deras egna erfarenheter av fysisk aktivitet: en kvalitativ studie

Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhÀllet en naturlig del av det dagliga livet och en nödvÀndighet för att överleva. I dagens samhÀlle gÀller dock inte samma premisser. UppvÀxtÄren har en avgörande roll för barnets framtida hÀlsa. VuxenvÀrlden spelar en stor roll vad gÀller skapandet av gynnsamma förutsÀttningar för aktivitet, alltsÄ ge utrymme och skapa tillfÀllen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur förÀldrarna ser pÄ barnens aktivitetsnivÄ och om barn kan inspireras av förÀldrarnas aktivitetsnivÄ samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.

NÀr naturen leker : hur barnets relation till naturen framstÀlls i filmen ?Granne med Totoro?

The landscape architect is similar to the moviemaker in that they both want to mediate an experience with their creations. The landscape architect designs playgrounds and the moviemaker makes movies for children, but how does the relationship between children and nature look like in the landscape formed by the movie maker?s fantasy? The purpose with this thesis is to study how the relationship between child and nature is depicted in a movie as a medium, by analysing ?My neighbour Totoro?, a Japanese animated movie from 1988 by Hayao Miyazaki. The analysis consists of two combined analyses, Experiential Landscape Analysis and Gordon Cullen?s Serial Vision, both of which analyse the relationship between a human being and her environment as well as the emotional changes that occur as she moves in it.

Medling vid brott: effekter pÄ gÀrningspersonen i ett brottmÄl

Syftet med detta examensarbete var att, utifrÄn Victim-Offender-Mediation, differentiell skam, modelling, sjÀlvförverkligande och emotionell intelligens, undersöka effekten av reparativ rÀttvisa pÄ gÀrningspersonen i ett brottmÄl och pÄ det svenska rÀttssystemet genom medling vid brott. En litteraturöversikt innefattande tre artiklar och en licentiatuppsats, vilka behandlar Àmnet reparativ rÀttvisa och medling vid brott genomfördes. Resultatanalysen visade att reparativ rÀttvisa genom medling vid brott har en preventiv effekt pÄ Äterfallsfrekvensen för gÀrningspersoner pga. upplevelsen av skam. FörÀldrarnas inverkan pÄ barnen Àr av största vikt.

FörÀldrars upplevelser av att ha sitt barn pÄ sjukhus: en litteraturstudie

Varje Är blir cirka 100 000 barn i Sverige inlagda pÄ sjukhus. De flesta har minst en förÀlder med sig under sjukhusvistelsen. För förÀldrarna Àr detta ofta en mycket stressande och orolig tid oavsett barnets sjukdomsdiagnos. Hur förÀldrar blir bemötta i vÄrden varierar trots att det idag föresprÄkas familjecentrerad vÄrd med deltagande förÀldrar och omtanke om hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha sitt barn pÄ sjukhus.

FörÀldrars upplevelser av att förlora ett barn : en litteraturöversikt

Inledning: Den sorg och smÀrta som förÀldrar till ett döende barn upplever Àr omöjlig att förstÄ men med mer kunskap kan bÀttre hjÀlp ges till den som Àr drabbad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva förÀldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metod: Sju artiklar har funnits i databaserna PsykInfo och PubMed samt tvÄ artiklar har sökts manuellt, och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: UtifrÄn analysen skapades fyra kategorier: Splittrade rutiner, stödets betydelse, bemötande frÄn vÄrdpersonalen och sorgens olika uttryck. Diskussion: Hela familjen var i behov av stöd frÄn omgivningen och vÄrdpersonal nÀr ett barn var döende dÄ familjens hela tillvaro splittrades.

FörÀldrars upplevelser av neonatalvÄrdsrelaterad stress

Det föds ca 90 000 barn per Är i Sverige och ca 10 % av dessa barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. FörÀldrar till barn som behöver neonatalvÄrd upplever en ökad grad av stress, oro och hjÀlplöshet. Miljön som barnen vÄrdas i kan dessutom vara pÄfrestande, vilket pÄverkar förÀldrarnas vÀlmÄende och funktion.Barn pÄ en neonatalavdelning Àr i stort behov av sina förÀldrar och deras nÀrhet samt medverkan. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet fokuserar pÄ förÀldrars upplevelser av stress nÀr deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur förÀldrar kan uppleva stress dÄ deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Studien bygger pÄ kvalitativ innehÄllsanalys och de artiklar som anvÀnts bygger pÄ intervjuer av förÀldrar vars barn vÄrdats pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->