Detta arbete behandlar strategisk ekonomistyrning i företag som har projekt som generell arbetsform. Generellt sett har ekonomistyrning utvecklats för att dels försäkra sig om att, och dels för att inspirera, medlemmarna i organisationen att sträva mot verksamhetens mål. Hur använder sig projektföretag av ekonomistyrningen? Finns det skillnader mellan hur företagen styr ?över? sina projekt och ?styr i? sina projektgrupper? Hur kan man uppnå högre målkongruens? Syftet med arbetet har varit att i första hand beskriva ekonomistyrnings aktiviteter i ett företag som har projekt som generell arbetsform och i andra hand försöka ge de generella principerna för användandet av ett ekonomistyrningssystem för att hjälpa ledningen att nå högre målkongruens i sina projekt. Det är ytterst viktigt att tillämpa styrning av medlemmarna för att uppnå målkongruens och styrning förutsätter individer, som medverkar i processen, där en individ styr en annan eller flera andra individer.

Teorier som tar upp medarbetare som en bidragande faktor till produktkvalitet är breda och riktar sig mot företag av varierande storlekar från olika branscher. Författarnas syfte har därför varit att utforma en egen modell för medarbetarkvalitet som inriktar sig specifikt mot företag av liknande storlek inom samma bransch. Undersökningen har gjorts på Länsförsäkringar Uppsalas och Sala Sparbanks callcenter. Modellen presenteras i uppsatsens avslutning som KLSM- Kvalitetledningssystem med fokus på medarbetare. KLSM är baserad på faktorer som tar hänsyn till callcenters särskilda natur och skiljer sig från de generaliserande modellerna..

Av tradition har frågan om en person varit vårdslös eller inte avgjorts genom att personens bet­eende jämförts med en Bonus Pater Familias (BPF) d.v.s. en fiktiv ?normalt aktsam per­son? på det aktuella området. Modellen betraktas numera i princip som utmönstrad och culpa­bedömningen anses istället ta sin utgångpunkt i akt­samhets­­­normer uttryckta i lag, före­skrifter, praxis och sedvana (där BPF används som tankemodell). Om inte ovanstående ger svar görs en fri bedömning som utgår från The Learned Hand Formula (LHF) där hänsyn tas till risken för skada, den eventuella skadans storlek och skade­vållarens möjligheter till att före­­komma skadan.

Studien syftar till att analysera problematiken med nollalternativet vid ansökan om koncessionsförlängning för kraftledningar. Frågan väcktes på Sweco Energuide AB när de arbetade med ett koncessionsärende för kraftledningar och en medarbetare tog upp ämnet till diskussion hur formuleringen egentligen bör se ut vad gäller konsekvensen av en icke-förnyad koncession, vilket är innebörden av nollalternativet. Ellagstiftningen i Sverige fastslår att den som vill bygga eller använda elektriska starkströmsledningar måste ansöka om tillstånd, s.k. nätkoncession. Sedan något år tillbaka har Ellagen ändrats till att nätkoncession gäller tills vidare och att en omprövning kan ske på begäran av koncessionsinnehavaren, kommun eller länsstyrelse tidigast fyrtio år efter att den först beviljats.

Sveriges medlemskap i EU innebär att den svenska arbetsrätten harmoniseras med EG-rätten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkänts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utländska tjänsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla på arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte är att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rätten efter EG-domstolens förhandsavgörande i Lavalmålet.

Syftet med examensarbetet har varit att studera hur trafiken i Jönköping ser ut och ta fram åtgärdsförslag till de trängselproblem som finns. Syftet har även varit att studera hur framtida trafikflödesförändringar och framtagna lösningar kommer att påverka dagens vägnät i centrala Jönköping.Rapporten är indelad i fyra större huvuddelar. Dessa huvuddelar är en bakgrundsstudie, litteraturstudie, simuleringsstudie och åtgärdsförslag.Bakgrundsstudien visar hur Jönköping är uppbyggt, var trafikgenererande områden är belägna samt hur infrastrukturen ser ut. Även framtida förändringar i området kring det planerade simuleringsarbetet har studerats och analyserats.Litteraturstudien ger en inblick i hur trafikproblem angrips, hur fyrstegsprincipen tillämpas, vilka åtgärder som kan användas för att reducera trafiken samt hur OD-matriser kan tas fram. Även kunskaper om simulering, hur simuleringsarbeten utförs och om programvaran AIMSUN kan hämtas i litteraturstudien.I simuleringsstudien har en modell skapats i AIMSUN och indata samlats in, bearbetats samt matats in i AIMSUN.

Livsmedelsdistributören Dagab håller på att lägga om sin leveransstruktur för sina olika lager i Sverige. Omläggningen leder till att en annan typ av varor kommer att hanteras och förmodligen kommer de nya varorna kräva större yta då de ställs upp inför leverans. Dagab har bett oss att undersöka om det går att effektivisera flödet av pallarna på lagret i Jordbro. Då vi ansåg att simulering skulle vara ett bra verktyg för att undersöka detta bestämde vi oss för att i rikta in examensarbetet mot att bygga en simuleringsmodell. Genom att införa förändringar i en modell istället för i ett verkligt system kan konsekvenser och tendenser undersökas i modellen istället för i ett riktigt system.

Denna uppsats syfte är att förklara den svenska elmarknadens konkurrenssituation med Lerner index och Herfindahl index. Genom att estimera priselasticiteten med en ekonometrisk modell som logaritmerats kunde dess värde skattas fram. Vidare har denna elasticitet använts för att skatta fram Lerner index. Avslutningsvis har ett Herfindahl index beräknats för att mäta marknadens koncentration. Resultatet från empirin visar existens av marknadsstyrka på elmarknaden och att den är oligopolistisk..

Uppsatsen har för avsikt att segmentera dagens marknad för miljövänlig el. Detta för att se hurföretag kan positionera sitt varumärke på marknaden. Teorin i uppsatsen omfattas avpositionerings-, varumärkesutvecklings- och segmenteringsteori. Där skapar vi även en bredsegmenterings-modell som vi kallar VMA-modellen med fyra olika segment och som baseras påtre tidigare segmenteringsmodeller. Med denna som grund gjordes en enkätundersökning i Uppsala och på Internet.

Vid gallring med normalstora skördare och skotare används vanligtvis noll, ett eller två beståndsstråk mellan stickvägarna. Arbetsmetodiken har studerats empiriskt, men med en begränsad omfattning per studie. Fördelen med simulering som studiemetod är att man med bra modeller över maskiners prestation kan jämföra flera gallringsmetoder vid inverkan av en stor mängd olika förhållanden. I denna studie har en matematisk prestationsmodell konstruerats för deterministiska jämförelser av dessa metoders drivningskostnad i förstagallring av tall. Modellen innehöll en spatial del för skördaren, med bl.a.

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa.För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt.Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori.

De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ?Barn-gulag? (?Kinder-gulag?).

Mitt examensarbete har utgått från Tyréns AB i Luleå och delvis Boden, där jag i samband med en förstudie för Boden som häststad fick i uppdrag att titta närmare på Bodens ridklubb och utifrån deras önskemål bygga upp en 3D modell, vision över hur ridskolan kan se ut.Modellen är uteslutande gjord i Google SkechUp. Där befintliga byggnader och hagar byggts upp och sedan de önskemål som ridklubben har på nya hagar, lösdrift etc.Till detta arbete har inte någon egentlig litteratur och källor varit aktuella. Utan bara önskemålen från ridskolans sida, men dock vissa bestämmelser om exempelvis hagarnas storlek som Jordbruksverket har..

?gats fixeringar, punkterna d?r blicken stannar, och sackader, de snabba hoppen mellan fixeringar, bildar ett unikt punktm?nster i tid och rum. Dessa m?nster kan d?refter analyseras och till?mpas inom olika discipliner. Syftet med detta arbete ?r att bygga statistiska modeller som efterliknar dessa m?nster.

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.