Sökresultat:
5091 Uppsatser om Umeć kommun - Sida 26 av 340
"Soft powerŽs" framsteg pÄ den lokala arenan : En kvalitativ undersökning över hur en svensk kommun arbetar för att bli attrraktiv - fallet VÀxjö kommun
Syftet med denna undersökning och uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns en samsyn nÀr det gÀller att arbeta med ÄtgÀrdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut dÄ? I Skolverket (2008) stÄr det att: ?Kravet pÄ att utarbeta ÄtgÀrdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ enkÀtfrÄgor samt intervjuer, urvalet i undersökningen bestÄr av pedagoger frÄn olika yrkeskategorier pÄ tvÄ mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till Är 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallÀrare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn Àven om det skiljer sig Ät i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas och delar, tillsammans med sin personal, synen pÄ nyttan av ett ÄtgÀrdsprogram..
Miljörörelsen och den expansiva kommunen : En studie av en pÄverkansprocess
Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som vÀxande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan Àr VÀxjö Kommun, som benÀmner kommunen ?Expansiva VÀxjö?. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsomrÄden Àr ett mÄl för kommunen. VÀxjö Kommun har ocksÄ uppmÀrksammats som miljökommun, sÄvÀl nationellt som internationellt.
Destinationsutveckling i Hallstahammars kommun : "Det goda livet i storstadens nÀrhet"
Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Ă
sby hem och trÀdgÄrd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrÄdena och sevÀrdheterna ligger vÀldigt nÀra varandra, frÄn Skantzö bad och camping till centrum Àr det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nÀra varandra, Àr en styrka som kommunens destinationsutveckling har jÀmfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gÄ framÄt kan kommuner utgÄ frÄn bl.a.
Barnperspektivet inom ekonomiskt bistÄnd : aktivt inom handlÀggning?
Socialstyrelsen och LÀnsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till förÀldrar som Àr beroende av eller tar emot ekonomiskt bistÄnd, mÄr mycket sÀmre Àn barn som har sjÀlvförsörjande förÀldrar. Detta gÀller Àven om barnen till de sjÀlvförsörjande förÀldrarna har lÀgre inkomst Àn den familjen som fÄr bidrag. VÄr studie Àr en utvÀrdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistÄnd i X kommun arbetar utifrÄn ett barnperspektiv. X kommun började Är 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handlÀggning av lÄngvarigt ekonomiskt bistÄnd. Syftet med studien Àr att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet pÄ vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen.
Norrköpings kommuns klimatarbete : ett arbete med ett bredare perspektiv pÄ klimatproblematiken
Den globala temperaturökningen vi mÀrker av idag Àr, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser. För att hantera klimatproblematiken pÄ ett effektivt sÀtt och minska utslÀppen, mÄste alla delar i samhÀllet involveras. Det senaste Äret har miljöproblem, och framför allt det om den förstÀrkta vÀxthuseffekten, kommit att betraktas som samhÀllsbyggnadsproblem. För att fÄ med de flesta delar av samhÀllet i arbetet med att minska utslÀppen av vÀxthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utslÀpp av klimatpÄverkande gaser.
Medborgarförslag - En jÀmförelse mellan Lund och Kristianstad kommun
Sedan 2002 har kommuner runt om i landet infört medborgarförslag med syfte att öka delaktigheten och dialogen mellan medborgarna och kommunen. Detta Àr ett projekt som prövar att införa deltagardemokratiska inslag inom ramen för den representativa demokratin.Uppsatsen bygger pÄ en jÀmförelse vi gjort mellan Lund och Kristianstad kommun med avseende pÄ hur vÀl dessa lyckats med införandet av medborgarförslag och vad som detta resulterat i. Materialet som vi anvÀnt oss av Àr framförallt de medborgarförslag som inkommit till de bÄda kommunerna men Àven intervjuer och relaterad litteratur. VÄr slutsats Àr att det i bÄda kommunerna finns ett grundlÀggande problem nÀr det gÀller sammansÀttningen av de som deltar men Àven att kommunerna lyckats olika vÀl nÀr det gÀller uppslutningen och informationen kring medborgarförslag..
Engagemang och delegerande ledarskap - En studie av arbetsmiljöarbetet pÄ gymnasieskolan i Halmstad kommun
Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet pÄ gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lÀrare pÄ fyra olika skolor. Vi deltog Àven vid fyra samverkansmöten dÀr bl.a. arbetsmiljön diskuterades.
Företagsklimat : En intervjustudie av transportföretag i VÀxjö kommun
Bakgrund: Svenskt NÀringsliv utför Ärligen undersökningen ?Lokalt nÀringsliv?, dÀrföretagare fÄr utvÀrdera sina respektive kommuner gÀllande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen Àr den generellt sÀtt minsta nöjda branshen i VÀxjö kommun.Ett gott företagsklimat Àr nyckeln till att skapa framgÄngsrika företag. Ett gott företagsklimat Àr ett ömsesidigt mÄl som bÄde företagare och kommun strÀvar efter. Företagare kommer fÄ en ökad sysselsÀttning vilket kommer leda till högre skatteintÀkter för kommunen.
Professionalisering i liten skala : En studie om valkampanjer i Halmstads kommun
Forskning om professionaliserade valkampanjer har nÀstan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, sÄ som lokala- och supranationella val. Den hÀr studien söker att nyansera den gÀngse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utstrÀckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun anvÀnder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utstrÀckning det nuvarande teoretiska ramverket Àr applicerbart pÄ lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som vÀntat pÄ en lÀgre generell grad av professionalisering jÀmfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet pÄ att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..
SamhÀllsekonomiska kostnader för alkoholmissbruk inom Hammarö Kommun : En Cost of Illness studie
Alkohol Àr en del av vardagen för mÄnga svenskar idag. NÀr denna konsumtion övergÄr till ett missbruk uppstÄr det problem för individen och för samhÀllet som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att berÀkna samhÀllskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhÀllet som helhet, för detta missbruk uppgÄr till 29 434 297 SEK, Är 2013. Den största kostnadsbÀraren Àr staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen stÄr för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden.
Motivationsverktyg i offentliga respektive privata organisationer : En komparativ studie av mellanchefer i Uppsala kommun och Vasakronan
De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.
Klimatanpassning i Nacka kommun : En frÄga om prioritering, kunskap och samarbete
Med utgÄngspunkt frÄn förvÀntade globala klimatförÀndringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun pÄverkas och pÄ vilket sÀtt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstÄ. Mitt arbete fokuserar pÄ verkningar som sÀrskilt följer av förhöjda vattennivÄer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivÄer.KlimatförÀndringarna kommer att pÄverka levnadsförhÄllandena i alla vÀrldens samhÀllen, vilket krÀver stora globala gemensamma anstrÀngningar för att kunna förebygga och begrÀnsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utstrÀckning ökar vÄr medvetenhet om att de utslÀpp som orsakar klimatförÀndringar snarare ökar Àn minskar. Politiska beslut fattade pÄ en internationell nivÄ Àr av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. NÀr det gÀller konkreta förebyggande ÄtgÀrder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhÀllen.För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krÀvs kompetens och ambitioner som förutsÀtter stöd frÄn nationella myndigheter och organisationer.
Att integreras i en frÀmmande stad: flyktingarnas möjligheter och barriÀrer i en kommun
Syftet med undersökningen Àr att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nÀmligen boendet och hur flyktingen kommer att bo Àr en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar nÀr de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras pÄ, etnisk boendesegregation, integration samt frÀmlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhÀllet?, Vad anser svenskar om boendesegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bidragande orsak till frÀmlingsfientlighet?. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.
Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?
Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.
Varför vĂ€xer inte Ălmhult?
Detta examensarbete behandlar varför Ălmhult inte vĂ€xer. De senast tio Ă„ren har det rĂ„tt bostadsbrist i Ălmhult, framför allt pĂ„ hyreslĂ€genheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem Ă€r att det inte finns nĂ„gonstans att bo. För att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som hindrar företag frĂ„n att bygga nya bostĂ€der har vi intervjuat aktörer och politiker som Ă€r aktiva i Ălmhults kommun. Intervjuerna har sammanstĂ€llts och bearbetats i resultatet.