Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smärta förbättrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål gällande smärta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anställda på en barnakutmottagning och två vårdavdelningar på Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frågeformulär om kvalitetsmålen om smärta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smärtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende på kunskap om kvalitetsmål och dokumenterade smärtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smärtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna både före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bättre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål om smärta efter jämfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smärtskattningar behöver uppmärksammas.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Den senare tidens ökade effektiviseringskrav inom sjukvården har lett till att det numera är allt vanligare att patienter av motsatt kön får dela sal. Syfte: Att ta reda på manliga och kvinnliga patienters inställning till att dela vårdsal på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie av tvärsnittstyp med totalt 69 deltagare, vars medelålder var 64 år, vilka var inneliggande på två kirurgiska vårdavdelningar. Resultat: En övervägande del av patienterna ställde sig positiva till att dela sal med såväl flera patienter som patienter av motsatt kön. Dock tenderade kvinnorna att vara mindre toleranta till detta än männen.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att sjuksköterskor överlag har en låg följsamhet till hygienrutiner. Det finns evidens att sjuksköterskor blir sämre på att implementera forskning i sitt dagliga arbete desto längre de arbetar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om erfarenhetens betydelse på följsamhet till hygienrutiner vid PVK-sättning. Metod: Studien utfördes inom slutenvården på ett sjukhus i södra Skåne. Data samlades in via 10 intervjuer vilka transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs.

Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

I Sverige drabbas varje år mer än 150 barn av allvarliga skador under infusionsbehandling.I nära samarbete med Hallands sjukhus Halmstad och har ett varningssystem utvecklats för att detektera infiltration under infusionsbehandling. Detta är en produkt som efterfrågats i 30 år av barnläkaren och idéskaparen till projektet, Kent-Åke Henricson. Infiltration är en medicinsk term som beskriver när infusionsvätska läcker ut i omgivande vävnad runt blodvenen. Beroende på vilket läkemedel som infiltrerats kan skadans allvarlighetsgrad variera från en lätt hudreaktion till allvarlig nekros. Vid en allvarlig infiltration förlängs vårdtiden vilket blir kostsamt för sjukhusen.Moneo underlättar arbetet för sjukvårdspersonal likaså ger det barn en trygg och säker behandling.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.