BAKGRUND: Personcentrerad vård (PCV) utgörs bland annat av patientberättelse, partnerskap och dokumentation. Samverkan mellan sjukhus, kommun och primärvård krävs för kontinuitet i vårdkedjan. SYFTE: Syftet var att utvärdera i vilken grad personcentrerad vård utifrån valda kriterier för PCV avspeglades i journalhandlingar av betydelse för vårdkedjans kontinuitet. METOD: Granskning gjordes av 194 elektroniska patientjournaler dokumenterade på två medicinavdelningar (A och B). På avdelning A kompletterades granskningen med ett utarbetat planeringsunderlag.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller påverkar sjukhusmiljön med hänseende på vårdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar även en undersökning av vårdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angående buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vårdavdelningsmiljön har också undersökts. Resultatet av studien visar på att bullermiljön på sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien på indikationer på att brittiska sjuksköterskors kunskap angående fenomenet buller är bristfällig.

Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskans arbetsledaransvar i ett omvårdnadsteam sett ur hennes eget perspektiv samt vilka otydligheter/svårigheter som kan vara förknippat med detta. Tidigare forskning som speglar sjuksköterskans egen syn på arbetsledaransvaret är begränsad. Fem semi-strukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes på en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Dessa transkriberades sedan ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys (1991).

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans kommunikation med patienter vid inskrivningssamtal inför elektiva operationer. På en kirurgisk mottagning på ett sjukhus i södra Sverige genomfördes 13 observationer och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Information bidrog till transaktioner, Förståelse för patienten, Ett tillåtande klimat, Att bli störd och Hjälpmedel. Resultatet diskuterades med hjälp av Imogene Kings teori om sjuksköterskors kommunikation, och det framkom att ett respektfullt bemötande lugnade patienten och skapade en trygg miljö som underlättade kommunikationen och påverkade informationsutbytet..

Bakgrund: Sepsis, svår sepsis och septisk chock är ett accelererande tillstånd där tid till antibiotika och vätskebehandling har stor betydelse för denna utsatta patientgrupp. Trots att nästan hälften av sepsispatienterna anländer till sjukhus med ambulans, så gör diffusa symtom att enbart en liten del identifierats eller mottagit någon form av behandling. Syfte: Att belysa svaga länkar i den tidiga vårdkedjan för patienter som i efterhand diagnostiserats med positiv blododling/sepsis. Metod: Kvantitativ registerstudie. Samtliga patienter (n=696) i Sahlgrenska Universitets sjukhus upptagningsområde som testades med positiv blododling (Sepsis) under perioden: 1 februari till 30 april 2012 analyserades.

Bakgrund:I barndomen sker ofta den första kontakten med sjukvården. Ett professionellt bemötande är bland det viktigaste arbetsredskapet i mötet med barn. Hur ett barn upplever olika företeelser under en sjukhusvistelse beror bl.a. på barnets ålder, tidigare erfarenheter av medicinska sammanhang, förmåga till coping samt föräldrarnas reaktioner. Provtagningar och behandlingar kan vålla både rädsla och smärta.

The aim of this study was to investigate how maternity and child care was carried out at Regional Hospital in Morogoro, Tanzania as well as how it was perceived by mothers and children. The study was conducted with a qualitative method through observation and interviews. The results of the study showed that the staff knew what they were doing and how they should treat their patients and that they helped them without thinking about preventive measures. The study concluded that people wanted to seek the care provided at the hospital and some people stated that they had confidence in the staff. The people that came to the hospital sought care for various diseases and conditions and they all got medical attention of some sort.

The study concerns the history and development of hospitallibraries in Sweden in the beginning of the 1900 century.Focus is on the 1930 decade, the time of major expansionof the area. The study is based on study of literature, mainlyfrom articles but also from a few booklets from the time.The purpose of the study is to find out how the librarieswere described in the literature of the time and which goalsand tasks they had. It is also to make it possible to increaseunderstanding of the history of hospital libraries, using it asan inspirational source for development of today´s businessin a time of major change. The result of the study showsthat those goals and ideas are still valid and serve well as aninspirational basis for development of today´s hospitallibraries..

Bakgrund: Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt och är en bakterie som kan orsaka svåra infektioner i olika delar av kroppen. Oftast är den dock symtomfri då de flesta bär på bakterien utan att den orsakar infektion. I Sverige görs sedan länge mycket nationellt för att försöka minska spridningen och detta är antagligen en anledning varför prevalensen är förhållandevis låg. Dessutom måste patienterna själva förhålla sig till lagar och landstingen har utarbetat handlingsplaner för MRSA bärande patienter. MRSA sprids via kontaktsmitta och kan då spridas till sjuka människor som på grund av sin sjukdom är mer mottagliga för dessa bakterier.

Locum AB är en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett bestånd av ca 2,1 miljoner kvadratmeter lokaler i Stockholms län med en vision om att tillhandahålla vårdmiljöer för vård i världsklass. Karolinska uppgår till ca 394500 m2. Det finns en eftersträvan att minska energiförbrukning och miljöpåverkan.Syftet med examensarbetet är att skapa en arbetsstrategi hur man kan arbeta systematiskt med energieffektivisering och optimering på ett sjukhus så att sjukhuset drivs så ekonomiskt som möjligt i avseende på energiförsörjningen.Ett antal beräkningsexempel har genomförts för att kunna göra överslagsberäkningar i vardagen över hur pass mycket en driftavvikelse kostar för en fastighetsägare vilket ger ett beslutsunderlag hur mycket resurs som skall avsättas för att åtgärda avvikelsen.En litteraturstudie har genomförts och ett antal intervjuer har gjorts med berörd personal vilket har resulterat i en kartläggning av hur sjukhuset sköts idag. En omfattande genomgång och övervakning har skett av driftövervakningssystemet för att få en överblick av alla processer och sammankopplade flöden för att få en förståelse för vad som påverkar vad vid eventuella optimeringar och i synnerhet vid driftavvikelser och haverier. Slutligen har en analys av ett antal felindikatorer tagits fram, både efter egna och andras erfarenheter samt några generella överslagsberäkningar har genomförts för att underlätta för daglig personal hur mycket resurser som ska avsättas för avhjälpande av uppkomna driftavvikelser samt hur mycket en felaktig styrning kan påverkas rent ekonomiskt.Slutsatserna är att varje sjukhus bör ha en strategiplan för hur energiförbrukningen ska följas upp.

Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuk-sköterskestudenters kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ.

Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ?Lean Healthcare?. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ?Lean Healthcare?? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna.

Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är en vanlig förekommande komplikation hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar (IVA). Komplikationen leder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten och högre mortalitet. På en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i södra Sverige används idag flera metoder för att förebygga VAP, dock används ej slutet sugsystem som preventiv metod. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om slutet sugsystem minskade förekomsten av VAP jämfört med öppet sugsystem. Sju vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes.

Bakgrund: Fallolyckor bland äldre är ett stort samhällsproblem, risken för fall och fallskador ökar markant med åldern. Äldre som vårdas på sjukhus är speciellt utsatta, med hög fallrisk och högre andel svåra skador efter fall. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patientsäkerheten och att aktivt förebygga fallolyckor. Effektiv fallprevention kräver att riskfaktorer till fall identifieras hos individen. Det praktiska fallpreventiva arbetet i dagens sjukhusvård är främst organiserat i åtgärdsprogram mot ett flertal riskfaktorer.

I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation.