En artikelserie om medievärlden i Ukraina tänkt att publiceras i en större svensk dagstidning. Serien består av fem avsnitt som alla tar upp olika områden, så som hot mot journalister, skillnaden på statlig och kommersiell tv och hur lagarna fungerar i verkligheten. Artiklarna baseras på intervjuer gjorda med branschfolk i Ukraina och Sverige. Resultatet av examensarbetet är att Ukrainas mediebransch är väldigt olik den i Sverige. Hot, och även mord, mot journalister är vanligt förekommande och journalisternas arbete försvåras av att lagarna som kontrollerar, och ska underlätta för, medierna inte efterföljs i verkligheten.

Denna uppsats behandlar den orangea revolutionen ur ett transitionsperspektiv och försöker teoriprövande utröna om denna revolution kan anses som en demokratisk transition i enlighet med transitionsterin.Uppsatsen är teoriprövande till sin karaktär och kontrasterar den politiska processen i Ukraina mellan den första omgången i presidentvalet den 31 oktober 2004 och den tredje omgången den 26 december 2004 med transitionsteorin.Uppsatsen baseras på en fältstudie genomförd under december 2005 i Kiev, Ukraina. Fältstudien består dels av en intervjuserie genomförd med ukrainska politiker, akademiker, tidningsmän, nationella organisationer samt internationella organisationer men också av primärkällor i form av tidningsartiklar från i Ukraina.Denna studie når i sin analys fram till att den orangea revolutionen kan förklaras enligt transitionsteorin men framlägger också de avvikelser som denna uppvisar i förhållande till transitionsteorin.Nyckelord: Ukraina. Den orangea revolutionen. Transition. Förhandlingar.

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade världen med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad beträffar gemensam historia, etnisk sammansättning och förutsättningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig då att två väldigt lika länder som Ukraina och Vitryssland går olika öden till mötes? Ukraina är idag en nation som är på väg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre är en fulländad diktatur.Genom att studera ländernas språk och identitet, samt det civila samhällets utveckling, finner vi att båda dessa faktorer haft en stor betydelse för ländernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom båda dessa områden nått längre än i Vitryssland.

Syftet med uppsatsen är att studera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har beskrivit partiet Svoboda kopplat till situationen i Ukraina som utspelat sig under 2013-2014 kallat Euromajdan..

Vi har undersökt de ukrainska journalisternas arbetsförhållande med fokus på staden Zaporizhzhya i västra Ukraina. Rapporten och artikelserien är baserad på research i Sverige och intervjuer på plats i Zaporizhzhya. Vi hade följande hypoteser: De ukrainska journalisterna har en stark hotbild mot sig. Journalisternas löner betalas ut med en del svart och en vit. Det råder ekonomisk censur i Ukraina.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkänd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritär diktatur. Vi ska i denna jämförande analys titta på de demokratiseringsprocesser som ägt rum i de båda länderna. Vi kommer lägga energi på staten, det civila samhället och globaliseringen. Vår analys visade att det efter självständighetsförklaringarna fanns auktoritära tendenser båda länderna. Trots att Kutjma så tidigt som 1998 tog avstånd från ett direkt auktoritärt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen då landet fick en ny chans att bygga demokrati.

I dagens samhälle spelar media en stor roll och i många avseenden styr den människors liv och åsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och därigenom bilden av sig själv blir allt viktigare i en värld som blir allt mer globaliserad. De länder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, är två länder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som ägde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har här försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse när det gäller att kategorisera länder som demokratiska eller auktoritära.

Detta examensarbetes syfte är att jämföra svenska och ukrainska matematiklärares syn på bevis och användning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger på sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och två i sydvästra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framställning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska läroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska läroböcker. Jag undersökte även svenska och ukrainska styrdokuments aspekter på matematiska bevis.

I den här uppsatsen bedrivs en narrativ medieanalys av hur den svenska rapporteringen om Ukraina sett ut mellan januari 2004 och mars 2006 utifrån sex rikstäckande tidningar. Genom kvantitativa och kvalitativa metoder och med hjälp av ett ramverk av de teoretiska begreppen stereotyper, berättelser och diskussionen om "den Andre" i Europa, urskiljer och diskuterar jag ett antal huvudteman i bilden av Ukraina. De dominerande huvudteman i rapporteringen är den orange revolutionen, diskussionen om Ukraina i relation till öst och väst i Europa, historiska referenser och ekonomiska möjligheter.Bilden av Ukraina är förvånansvärt homogen i de olika tidningarna. Jag urskiljer en långsamt förändrad bild av Ukraina ? med den orange revolutionen som vändpunkt ? där landet går från att betraktas som ett Gränsland till ett Europaland.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan där sagan är grunden i temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med temat är drama och skapande vanliga arbetssätt.

Syfte med detta examensarbete är att jämföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhämta deras attityder till den. Vi undersökte även svenska och ukrainska styrdokument och läromedel för grund- och gymnasieskola med avseende på algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkät och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hämtades från svenska nationella prov och en lärobok från Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar säkerligen att de flesta av dina kläder har producerats i Asien. En region där flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska länder komma att synas på etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. Många lokaliseringsbeslut börjar däremot i fel ände med leverantörsutvärderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstå vid outsourcing av produktion.

Sedan Ukrainas självständighetsförklaring 1991 har landet arbetat med att reformera sin ekonomi till ett mer marknadsekonomiskt system. Denna process innefattar en mängd olika aspekter att ta hänsyn till som har stora effekter på ekonomin. I denna uppsats har vi valt att analysera en del av de otaliga reformer som finns, nämligen hur väl Ukraina har lyckats med sina skattereformer i syfte att införa marknadsekonomi i landet. Dessutom ämnar vi besvarafrågan vilka effekter som skattereformerna har haft på landets ekonomi med fokus på hur statens intäkter förändrats samt utvecklingen av den makroekonomiska variabeln inflation ochlandets budgetunderskott. För att kunna besvara den förstnämnda frågan har vi använt oss av befintlig teori om den finanspolitiska transformationsprocessen samt analyserat skattebördan, skattestrukturen samt skattesatserna i Ukraina.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur den politiska krisen iUkraina återspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).Frågorna som besvaras är hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrån teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jämförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om ländernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien är publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet består av totalt fjorton artiklar, sju ifrån varje tidning från varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bådatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sådan.

Under vintern 2013/14 utspelade sig en kris i Ukraina. I november bröt landets president Viktor Janukovytj förhandlingarna om ett samarbetsavtal med EU, vilket blev starten på en flera månader lång period av våldsamma demonstrationer i landet. I februari tvingades presidenten slutligen att lämna sin post. Konflikten i landet pågår fortfarande, om än i andra former.I denna uppsats undersöks 31 nyhetsartiklar från fyra svenska dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet är att avgöra huruvida rapporteringen om krisen varit tendentiös, alltså om den var vinklad till någon sidas fördel eller nackdel.