Studien behandlar möjligheten att konstruera en kemiskupplösbar eller nedbrytbarsytråd. Tanken är att sytråden ska underlätta separation av olika material, genom ett mer tidseffektiv sprättningssystem. Valt namn i denna studie för denna funktion är kemisksprättning. Genom litteraturstudier har kunskaper om; processer som våtspinning, stapelgarnsspinning, konstruktionskriterier för sytrådar, egenskaper för kitosanfibrer, katalysering med enzym och upplösning genom protolys hämtats. Praktiska labbförsök för torr- våtspinning av kitosan utförs.

Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts.

Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i användningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med arton personer, som är yrkesverksamma inom hemvården eller på vårdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angående sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att få prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vårdpersonalen upplevde även att utbildningen var innehållsmässigt tillräcklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vårdpersonalen är att lära sig om patientbemötande i en lyftsituation.

Denna rapport har tagits fram för att undersöka och sprida information om trikå av pappersgarn från bananväxten manillahampa ?musa textilis?. Behovet av skonsamma och mindre miljöpåverkande material är väldigt aktuellt inom beklädnadsindustrin. Många av de material som används idag tär på miljön och världens resurser. Studien undersöker pappersgarns mekaniska egenskaper och färgbarhet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka manganhaltens inverkan på skärbarheten och de mekaniska egenskaperna i varmarbetsstål Dievar samt kontrollera och undersöka hypotesen att material med låga Ac1 temperaturer maskinbearbetas svårare än material med högre temperaturer. Skärbarhet hos Dievar med olika Mn-halt från 0,084 till 1,59 vikts% studerades i härdat tillstånd med ett pinnfräsningstest. Skärbarheten karakteriserades genom mätning av verktygslivslängd och skärkrafter. Verktygslivslängd bestämdes av fasförslitningsutvecklingen på verktyget. Förslitningsmekanismer studerades på verktygets spån- och släppningssidor med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM). Dragprov vid rums- och förhöjd temperatur genomfördes för att studera mangans inverkan på hållfasthetsegenskaper hos Dievar.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, denbehöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydrauliskredskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. Föratt få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad.Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena..

År 2009 kom EU-direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel? som bland annat innehåller begreppet integrerat växtskydd (IPM). Direktivet säger bland annat att år 2014 ska alla jordbruksproducenter inom EU använda sig av integrerat växtskydd. Integrerat växtskydd betyder att man tar hjälp av flera kontrollåtgärder tillsammans med kemisk bekämpning när man reglerar ogräs och växtskadegörare i jordbruket. Målsättningen är att när förebyggande och mekaniska åtgärder används för att kontrollera ogräs och växtskadegörare kan man minska mängden kemisk bekämpning.

Säkerheten hos dagens bilar har ökat avsevärt de senaste åren. Med hjälp av extra och ultra höghållfasta stål har man kunnat göra deformationszoner som kan ta upp mycket energi. Vid en krock så sker en deformation i de energiupptagande zonerna. De energiupptagande delarna är integrerade i karossen så ett byte av dessa delar är mycket tidskrävande och dyrt. Därför är det önskvärt att kunna rikta den deformerade delen och bibehålla de mekaniska egenskaperna på detaljen.

Undersökning har gjorts av möjligheten att återvinna uttjänta lakan från textilserviceföretaget Textilia till tillverkning av prepreg. Då dessa lakan, till skillnad mot mycket annat textilavfall, utgör en kontinuerlig resurs av relativt konsekvent kvalitet, finns stora möjligheter att tillverka en produkt av detta. Detta skulle även innebära att förbränning av lakan undviks samt att ett bättre utnyttjande av resurser åstadkoms. Stapelfiber av bi-komponent i polyester har tillförts väven genom nålning, samma typ av nålning som används vid non-woven-tillverkning. Genom att nålarna har fört bikomponentfibrer ner genom lakansväven har en mekanisk bindning skapats mellan väv och bi-komponent.

I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det är jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte är så känd. Då jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper är jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnå med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag använt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stämde med min erfarenhet. Den upplevda oförmågan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjälp av Aristoteles begreppsvärld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s.

Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, denbehöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydrauliskredskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. Föratt få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad.Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena..

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten.