Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrÄn barnens perspektiv gÀllande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgÄr frÄn ett postmodernt perspektiv pÄ barnet och barndomen. För att nÄ barns kÀnslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda pÄ tvÄ förskolor dÀr sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 Är gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna anvÀndes senare i studiens analys.

LÀrare vill bli stöttade och seddaTjugo lÀrares tankar om skolledarskapSharon Elhanati Berlin Studien tar avspark i den komplexa vardagsverklighet skolledare och lÀrare verkar i och avser att belysa vilka aspekter av skolledarskapet som ges betydelse nÀr lÀrare beskriver sina förutsÀttningar för att uppleva meningsfullhet i arbetet.  Det empiriska underlaget utgörs av skriftliga berÀttelser samt intervjuer. Totalt medverkade 20 lÀrare. Studien Àr upplagd som en tematisk analys med en kvalitativ ansats. Analysen av lÀrarnas berÀttelser resulterade i ett antal skolledarskapsaspekter med betydelse för lÀrarna. Dessa aspekter kodades i fem teman som gavs betydelse: (1) att kÀnna stöd, (2) att kÀnna sig sedd, (3) att kÀnna förtroende, (4) betydelsen av struktur samt (5) kompetens hos ledaren.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, Àr en neurologisk sjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna i kroppen, vilket leder till försvagning av kroppens muskler. De första symtomen kan visas genom försvagning i antingen en arm eller ett ben. I Sverige insjuknar cirka 200 personer i ALS varje Är och överlevnadstiden Àr cirka tre Är efter faststÀlld diagnos. Orsaken till uppkomsten av sjukdomen Àr idag Ànnu okÀnd och det finns inget botemedel. Detta gör att palliativ vÄrd bedrivs frÄn det att diagnosen faststÀlls.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ tre patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet Àr baserat pÄ tre kategorier som belyser personers upplevelser av att leva med ALS.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring förskollÀrarnas tankar om lek och lÀrande, pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek och lÀrande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lÀrande. FörskollÀrares arbetsuppgifter har pÄ senare Är blivit mer komplexa och tar mer tid frÄn barngrupperna. VÄrt syfte har vÀxt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begrÀnsar förskollÀrarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ studiens syfte och besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.

ScatsÄng och röstimprovisation Àr speciella kÀnnetecken som skiljer jazzsÄng frÄn andra sÄngstilar. Men det betyder inte att alla jazzsÄngare gillar att sjunga scatsÄng eller göra ordlösa improvisationer med sin röst. Vilka tankar finns hos jazzsÄngare om scatsÄng och röstimprovisation? Det Àr en frÄga som har inspirerat mig till att göra denna studie. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att undersöka hur scatsÄngen och röstimprovisation uppfattas av erfarna jazzsÄngare idag.

Svenska högskolor spenderar allt mer pengar pÄ marknadsföring som anvÀnds i arbetet med att attrahera studenter. Konkurrensen om studenterna Àr hÄrd högskolorna emellan och resurser satsas pÄ marknadsföring för att överleva i kampen om studenterna. Som i all marknadsföring bör den egna produkten sÀrskiljas frÄn konkurrenter och numera Àr det inte endast program och kurser som Àgnas uppmÀrksamhet. Staden och dess attraktioner dÀr den aktuella högskolan Àr belÀgen fÄr idag en plats i den marknadsföring som sker.Högskolan i Jönköping presenterar Jönköping som stad i sin programkatalog med presumtiva studenter som mÄlgrupp. Det förefaller oss som studenter vid Högskolan i Jönköping intressant att undersöka den bild som sprids av vÄr stad i programkatalogen.

Syfte med undersökningen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar om sin anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen och uppfattar förhÄllandet mellan litteraturundervisning och elevers sprÄkutveckling. Som blivande lÀrare och med ett stort intresse för skönlitteratur Àr det intressant att fÄ lÀrarnas perspektiv och tankar kring de val och motiv som de har nÀr de vÀljer att arbeta med skönlitteratur. Jag har intervjuat sex lÀrare som alla undervisar i grundskolans senare Är i Àmnet svenska. Jag har sedan analyserat mitt material och redovisat resultat och en diskussion med teoretisk förankring. LÀrarna har delgett mig tankar och Äsikter som skiljer sig Ät och tydliga mönster kring hur de arbetar med skönlitteratur har utkristalliserats.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lÀrares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn pÄ sin egen skrivundervisning. ForskningsfrÄgan lyder: Hur menar lÀrare, i grundskolans senare Är, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder anvÀnder de och hur motiverar lÀrarna dessa? ForskningsfrÄgan, som frÀmst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklÀrare frÄn en och samma skola. LÀrarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gÀllande skrivutveckling. UtifrÄn vald litteratur redogör jag för inÄtriktat kontra utÄtriktat perspektiv pÄ skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i lÀroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berÀttande texter Àr prioriterade i skrivundervisningen innan jag gÄr vidare med vilka metoder lÀrarna anser sig anvÀnda.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en lÄng tradition av att arbeta med familjer, dÀr kunskap om barnet i samspel med familj och omgivning har varit vÀgledande. Under de senaste Ären har det skett en kursÀndring mer mot det medicinska perspektivet och det finns en ökad tendens att förklara sociala svÄrigheter med psykiatriska diagnoser. Familjearbetet anses vara pÄ tillbakagÄng pÄ grund av ett allt mer individualiserat samhÀlle. Det spekuleras om att orsakerna till minskat familjefokus kan bero pÄ att det upplevs tidkrÀvande och att behandlare saknar kompetens. Den hÀr uppsatsen handlar om behandlarnas egna tankar om och erfarenheter av familjearbetet inom Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvÄrdsmottagning.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta lÀsutvecklingen. SÀrskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnÄ lÀsutveckling hos eleven. Syftet Àr att upptÀcka de faktorer som Àr avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare Är med lÀsutvecklingen. Det Àr pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vÄrt arbete. VÄrt mÄl Àr att skapa en sÄ komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta lÀsutvecklingen i skolan.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nÄ enfördjupad kunskap och förstÄelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige medsÀrskilt fokus pÄ rekryteringen av utlÀndsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABÄren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haftpÄ samhÀllet Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare frÄndenna period och sedan jÀmfört de tankar jag tagit del av med relevanta kÀllor samtlitteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsÀttningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berÀttelser förhÄller sig till allmÀntaccepterad litteratur i Àmnet. Jag kan dÀrigenom se om förhÄllandet skiljer sig pÄlokal och nationell nivÄ.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gÄtt tilloch motiverats av Gummifabriken nÀr arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjÀlp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar vÀl stÀmmer överens med de kÀllor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstÀrkt bild av redan skriven litteratur i Àmnet.

SammanfattningBakgrundHöglÀsning har förekommit mellan den vuxna och det lilla barnet i flera hundra Är. Förskolan har haft höglÀsning som företeelse under en lÄng tid men det Àr pÄ senare tid som forskning har visat höglÀsningens betydande roll för barns utveckling. Forskning visar ocksÄ att samspel har en betydande roll för barns utveckling och höglÀsning möjliggör detta. Genom höglÀsning kan mÀnniskor utbyta tankar och erfarenheter om det lÀsta. Förskolan utgör en viktig roll för höglÀsningen dÄ det förekommer allt mindre i hemmen.SyfteStudien syftar till att undersöka förekomsten av höglÀsning och vilka motiv som finns bakom detta i förskolan.MetodMed hjÀlp av kvalitativ metod intervjuades sex verksamma förskollÀrare pÄ en förskola.