Nu för tiden finns nÀstan inga av de gamla jÀrnvÀgsparkerna kvar. De ansÄgs vara för kostsamma och att de inte lÀngre hade nÄgon funktion att fylla. Skulle man kunna anvÀnda sig av designen och tankarna bakom nÀr man anlÀgger nya jÀrnvÀgsparker? Jag vill i detta arbete dÀrför lyfta fram dessa parker. Jag har genom litteraturstudier och studiebesök pÄ jÀrnvÀgsmuséet i GÀvle tittat nÀrmare pÄ hur parkerna var designade gÀllande utformning och vÀxtval.

Arbetet syftar till att fördjupa vÄr egen kunskap om massage i skolan. Vi vill pÄvisa huruvida vÄra tankar kring massage i skolan stÀmmer överens med den uppfattning som elever och lÀrare har. VÄrt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock pÄ undersökningen som utgörs av bÄde en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att fÄ svar pÄ om elevernas beteende gentemot varandra och mot lÀraren förÀndras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn förÀldrarna har pÄ massage i skolan samt vilka olika arbetssÀtt det finns angÄende massage och beröring.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet pÄ en mÄngkulturell skola. I arbetet ingÄr intervjuer med fyra kristna lÀrare och deras perspektiv över att vara religiös i ett mÄnkulturellt samhÀlle. Arbetet innehÄller ocksÄ en lexikon definition och litteraturgenomgÄng om religion, kultur, samhÀlle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte Àr nÄgot man talar högt om utan nÄgot privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förstÄelsen för dessa var svÄr.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn pÄ sambandet mellan talsprÄk, skriftsprÄk och hur man anvÀnder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har Àven genomfört kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, fem och sex.Mitt val av Àmne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma Älder, klass och omrÄde. Detta har vÀckt ett intresse hos mig och en vilja att lÀra mig mer om sprÄkets komplicerade vÀrld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det Àr viktigt att barns kontakt med ordens vÀrld kommer tidigt och att upplevelsen Àr positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvÀrld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna pÄ att i större utstrÀckning ta in den i klassrummet. Jag har ocksÄ uppmÀrksammats pÄ att mÀnniskan Àr en social varelse, vilken lÀr i samspel med andra och att det Àr nÄgot vi bör ha i Ätanke dÄ vi trÀder in i klassrummet..

Syftet med vÄr aktionsforskning Àr att frÀmja elevernas lÀsförstÄelse och deltagande i lÀsundervisningen genom boksamtal. AlltsÄ hur deltar elever i boksamtal utifrÄn bÄde ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning pÄpekar hur viktigt det Àr att inte bara ?mÀngd lÀsa? utan att ocksÄ diskutera böcker och texter. Forskning pekar ocksÄ pÄ vikten av att boksamtal Àr en möjlig och bra vÀg att nÄ bÀttre lÀsförstÄelse.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fÄtt svara pÄ frÄgor om utevistelsen pÄ förskolan. Syftet var att ta reda pÄ vad pedagogerna sjÀlva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. FrÄgorna gÀllde bÄde vistelsen i den planerade miljön pÄ gÄrden och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse pÄ förskolan. NÄgra av fördelarna som nÀmndes var god motoriktrÀning och social trÀning. Sedan belystes Àven vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanÄt.Minst en gÄng om dagen gÄr de ut med barnen pÄ gÄrden och de flesta försöker komma ivÀg till skogen en gÄng i veckan.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Eftersom jag anser att det Àr ytterst viktigt att vÀrna om och ta tillvara pÄ vÄr natur och miljö pÄ rÀtt sÀtt, betÀmde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i vÄra förskolor Àr om Ätervinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att mÀrka nÄgon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor dÀr ett aktivt arbete med hÄllbar utveckling pÄgick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling betydde för förskollÀrarna och om de arbetade med detta pÄ förskolan. Mina undersökningar visade mig att det gÄr att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende pÄ om pedagogerna inte arbetar med frÄgor rörande natur och Ätervinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag sÄg Àven att hÄllbar utveckling som arbetsmetod Àr en bristvara i förskolor, Àven förskollÀrarnas engagemang var lÀgre Àn jag vÀntat mig. .

Att berÀtta sin historia Àr nÄgot som lÀnge varit och Àr en essentiell del av psykoterapier. Klientens berÀttelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshÀndelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck Ät sina "djupaste tankar och kÀnslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfÀlle, skriva om sina djupaste tankar och kÀnslor rörande pÄfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshÀndelser.

BAKGRUND. I samarbete mellan vÄrd regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera HÀlsotek bildats för att göra hÀlsoinformation tillgÀnglig och för att underlÀtta för allmÀnheten att ta ansvar för sin egen hÀlsa. Sedan tidigare utvÀrdering av HÀlsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av HÀlsoteket bland vÄrdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, sÄ har HÀlsoteket arbetat med aktiviteter sÀrskilt riktade till mÀn. Flera av aktiviteterna som var riktade till mÀn har sedan lagts ned. I utvÀrderingen frÄn 2008, uttryckte HÀlsotekets manliga besökare att de inte kÀnde sig bekvÀma pÄ HÀlsoteket, och att de kÀnde sig utanför.

Syftet med denna studie Àr att belysa tre pedagogers instÀllning till sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jÀmstÀlldhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nÄ fram till syftet har tvÄ frÄgestÀllningar utformats. BÄde observationer och intervjuer har anvÀnts som metod för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarnaoch för att nÄ fram till syftet. Studiens fokus Àr att undersöka vad som hÀnder i mötet mellan pedagog och barn i lÀmningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad nÀr de hÀlsade pÄ flickor och pojkar, de hÀlsade vÀlkomnande och positivt pÄ alla barnen.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Att arbeta som lÀrare i de lÀgre skolÄren innebÀr att ha ansvar för barnens lÀs- och skrivinlÀrning. Det finns flera metoder att utgÄ frÄn i undervisningen och syftet med mitt arbete Àr att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att lÀsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda pÄ vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas föresprÄkare stÄr för och Àven hur metoderna kan anvÀndas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lÀrare i skolans verksamhet anvÀnder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssÀtten. För att begrÀnsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (lÀsning pÄ talets grund).

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Detta arbete handlar om ett tvÄsprÄkigt barns sprÄkutveckling. Syftet Àr att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv sprÄkutveckling. Jag har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka förestÀllningar har svenska som andrasprÄkslÀrare samt modersmÄlslÀrare i frÄga om skolframgÄng och sprÄkutveckling nÀr det ett gÀller barn som inte har svenska som första sprÄk? Vilka tankar har en förÀlder om skolans och sin egen roll i barnets sprÄkutveckling? Hur tÀnker den intervjuade pojken om skola och sprÄk? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner Àr ett barn, hans mamma, svenska som andrasprÄkslÀrare samt hans modersmÄlslÀrare.