Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tÀnker om andra mÀnniskors tankar och kÀnslor utifrÄn olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som sÄ tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmÄga att sÀtta sig in i nÄgon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind anvÀnts för att belysa den kognitiva förmÄga som krÀvs för att en person ska kunna sÀtta sig in i nÄgon annans tankar. FrÄn flera hÄll har begreppet ifrÄgasatts eftersom det krÀvs flera kognitiva komponenter sÄsom minne och verbal förmÄga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som sÄ renodlat som möjligt försöker belysa förmÄgan att förstÄ hur nÄgon annan tÀnker.

Medveten nÀrvaro Àr den svenska översÀttningen av mindfulness. Behandlingsmetoden Mindfulness-Based Stress Reduction har pÄvisat positiva effekter för vÀlmÄende gÀllande vissa sjukdomar. Medveten nÀrvaro Àr centralt i behandlingsmetoden Basal KroppskÀnnedom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur medveten nÀrvaro upplevs av personer som genomgÄr behandling i Basal KroppskÀnnedom. Material insamlades genom sju halvstrukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvantitativ undersökning av samtliga noterade koncerners Ärsredovisningar pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Detta för att se om koncernerna följer upplysningskraven angÄende nedskrivningstest enligt IAS 36, samt att se om det har skett nÄgon förbÀttring frÄn det första Äret 2005 med IAS 36 jÀmfört med Är 2006. Vi vill ocksÄ undersöka hur stor del av de totala immateriella tillgÄngarna som hÀnförs till goodwill.Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats dÄ vi tog vÄr utgÄngspunkt i teorin och sedan formade vi en hypotes som vi genom empirin testade mot teorin. Detta ledde till en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata. Denna sekundÀrdata bestod av 102 Ärsredovisningar frÄn sammanlagt 51 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista.Slutsats: I slutsatsen kommer vi fram till att det Àr fler företag som lÀmnat upplysningar Är 2006 jÀmfört med Är 2005.

I barnmorskans profession ingÄr det att möta ungdomar genom samtal och rÄdgivning för att frÀmja deras sexuella hÀlsa. Barnmorskan kan arbeta hÀlsofrÀmjande genom att identifiera hÀlsorisker samt informera om sex- och samlevnad och STI (Sexually Transmitted Infections). Klamydia Àr den mest förekommande bland alla STI och antal smittade av klamydia ses högst bland ungdomar. Kondom Àr det enda preventivmedlet som skyddar mot STI. Forskning visar pÄ att kondomanvÀndningen minskar och att ungdomar fokuserar mer pÄ oönskad graviditet Àn risken att bli smittad av nÄgon form av STI.

Syftet Àr att undersöka, förstÄ och beskriva socialarbetares tankar om sjÀlvreflektion. Syftet gÄr attbryta ner i tvÄ frÄgestÀllningar;Hur resonerar socialarbetaren kring sjÀlvreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med lÀngre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrÄn tidigare forskning om sjÀlvreflektion och sjÀlvkÀnnedom, samt utifrÄnteoretiska utgÄngspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring sjÀlvreflektion i förhÄllandetill deras behandlingsarbete.

PÄ strokeenheten, Universitetssjukhuset i Linköping, ges strokeinformation till patienter och nÀrstÄende i grupp. Gruppinformationen hÄlls en gÄng i veckan av personal som arbetar pÄ strokeenheten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om denna gruppinformation var anpassad för personer med afasi. Vidare var syftet att genom en litteraturstudie undersöka hur en strokeinformation i grupp bÀst anpassas för personer med afasi och sedan jÀmföra denna kunskap med strokeinformationen. Genom observation och fokusgruppsintervju med berörd personal undersöktes upplÀgg av strokeinfomationen samt personalens erfarenheter, Äsikter och tankar kring afasi och afasi-vÀnlig kommunikation.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om förskolebarn kan utveckla sin förstÄelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförÀndringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem Ärs Älder deltog i fem aktivitetstillfÀllen. Barnen intervjuades med samma intervjufrÄgor före och efter aktiviteterna för att ta reda pÄ om deras förstÄelse utvecklats. Resultatet visar att det gÄr att utveckla barns förstÄelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tÀnka pÄ för att göra detta möjligt. Bland annat Àr det av vikt som pedagog att vara pÄlÀst om lÀrandeobjektet, öppna frÄgor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna planera kommande aktiviteter efter barnens nivÄ.

Vi Àr pedagoger och Àr dÀrmed intresserade av lÀrande. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en insikt och förstÄelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har nÄgot hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling samt hur de ser pÄ vuxnas lÀrande. Uppsatsen bygger pÄ Ätta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi pÄ förhand definierat; att ha ett hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling genom att se till hela mÀnniskan i inlÀrningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lÀrande.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Proaktivitet innebÀr att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrÄn proaktiva mÀnniskors egna tankar och kÀnslor. Av resultatet pÄ ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta vÀrdena pÄ proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansÄg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick frÄn mÄlbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva kÀnslor.

Proaktivitet innebÀr att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrÄn proaktiva mÀnniskors egna tankar och kÀnslor. Av resultatet pÄ ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta vÀrdena pÄ proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansÄg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick frÄn mÄlbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva kÀnslor.

Individanpassning Àr ett begrepp som har blivit Àn mer aktuellt i takt med rÄdande samhÀllsförÀndring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lÀrande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag pÄ hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever pÄ ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstÄ och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssÀtt Àr ett aktivt val i en lÀrandeprocess och kan innebÀra olika tillvÀgagÄngssÀtt beroende pÄ vilka individer som Àr involverade.

SammanfattningLÀxor Àr ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lÀrare och nÄgot som stÀndigt Äterkommer i debatten, bland annat i media. DÄ lÀrarna Àr de som ger lÀxor har vi valt att i vÄr uppsats belysa deras tankar kring lÀxor. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka uppfattningar lÀrarna har om lÀxor och deras tankar kring lÀxornas utformning och effekt.I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring lÀxor, forskningen har frÀmst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning pÄ omrÄdet. Amerikanen Harris Cooper Àr den som forskat mest kring fenomenet lÀxor, det han frÀmst undersökt Àr hur lÀxor pÄverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn pÄ att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning pÄ.

Bakgrund: Sjuksköterskors rÀtt att förskriva lÀkemedel skiljer sig Ät mellan olika lÀnder och infördes för distriktssköterskor i Sverige 1994. Socialstyrelsens uppföljning av sjuksköterskans förskrivningsrÀtt 2004 indikerade att förskrivningsrÀtten anvÀndes i liten utstrÀckning. I tidigare forskning framkommer sÄvÀl möjligheter som hinder kring förskrivningsrÀtten. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur distriktssköterskan pÄ vÄrdcentral anvÀnder sin förskrivningsrÀtt. Metod: Kvantitativ enkÀtstudie.

The objectives of this paper are to discuss experiences from in-service courses, INSET, in the new school subject Technology..