Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o?ch k?ompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är Tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

Denna studie i socialantropologi är baserad på intervjuer med två kvinnor anställda på en kvinnojour. Den handlar om deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller uppbrottsprocessen för den kvinna som utsatts för mäns våld och hur hon blir bemött av polis och sociala myndigheter under uppbrottet. Kvinnan som ska bryta sig loss från mannen måste ofta ta kontakt med olika myndigheter för att lösa sin situation och dessa har visat sig agera på olika sätt. Deras kunskap är av stor vikt, men det är också nödvändigt att fundera på hur de personliga känslorna styr bemötandet och utgången av mötet. Människan är mån om att försöka anpassa sina känslor till situationen och Tysta regler styr vad som är korrekt i en specifik situation.

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan påverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jämfört två klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmål och de elever som inte har det. De metoder jag har använt mig av är enkäter, intervjuer med elever och lärare och observationer i de båda klassrummen. Undersökningen har skett i två olika klasser på två olika skolor med olika förutsättningar i elevgrupperna. Materialet består av 83 stycken enkäter från fyra klasser i år 5, åtta elevintervjuer, två lärarintervjuer samt två observationer.

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.

Telecom, Internet och Trådlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband är förknippat med osäkerhetsfaktorer, vilka främst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjänsterna inom 3G, krävs integration mellan branscherna och det ställs nya krav på högteknologiska företags resurser och management. Syftet är att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. Forskningsfrågorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna där kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nå framgång, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssätt.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan.Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt Tysta.

Att bedöma en person utifrån de signaler den skickar är ett instinktivt beteende. Denna studie har två olika delar. Den första är en observation av hur man kan uppfatta en lärares ickeverbala kommunikation med avseende på användandet av röst, mimik, gester och ögon. Dessa olika bitar brukar räknas som ?kroppsspråk?.

?Syftet med vårt examensarbete är att studera pedagogers uppfattningar om lärarprofessionen utifrån perspektiven allmän lärarutbildning i förhållande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gällande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vår studie. För att ta reda på pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, på verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i två urvalsgrupper, beroende på utbildning. Resultatet påvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingår i deras grundutbildning. Pedagoger med lång yrkeserfarenhet uppfattar att den Tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingått i deras grundutbildning.

Jag är yrkeslärare inom gymnasieskolans naturbruksprogram och har valt detta yrke av en anledning. Jag ville få möjlighet att påverka och motivera unga till att vilja lära. För mig är det viktigt att använda undervisningsmetoder som fångar elevernas intresse. För en tid sedan valde jag att lämna gymnasieskolan för att söka nya utmaningar. Utmaningar som består av att utveckla kunskaper hos personer med AST (autismspektrumtillstånd).

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning Läsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av läsförståelse, läsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att få fördjupad kunskap om lärares förhållningssätt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt var ett kulturellt förhållningsätt till lärande där dialog och samspel har stor betydelse. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, då vi ville få en djupare förståelse för lärares förhållningssätt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.