Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ?kulturarv? i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 ? 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ?Vi? och ?De Andra? som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008).

This thesis looks at two sides of the same coin: how to support the production and future development at a specialist medical technology department at Danderyd Hospital. The two sides are; a pilot study of a product management system (PDM) and an interview based study on the characteristics of the silent knowledge of the technicians. The department (National respiratory centre, NRC) is facing retirement of several key employees.The technical study shows that the success of an implementation is largely dependent on the users? prior knowledge and use of a 3D Computer aided design system (CAD).The system itself is shown to fulfill the Lifecycle requirement of tracking the products (mostly tracheostomy tubes) but without a CAD centered workflow, some substantial education and preferably some new recruits, an implementation of the PDM system will fail. The author recommends development of the current ?low-tech? system of MS Excel and Access rather than redistribute the dependency from technician towards a complex, commercial software and its vendor.The analysis of the technicians? silent knowledge with the newly developed method, epithet for silent knowledge (ETK), shows that the longer employment time:the more differentiated technicians become in describing their work,practical knowledge are regarded higher andthe social and collective problem solving factors of the work becomes more important.Typically, it is shown that a new employee should preferably enjoy problem solving, being pragmatic and social as well as having some prior education or work experience in a CAD and/or a PDM system..

Problem: Hög personalomsättning är en realitet i många branscher, vilket gör att företag står för utmaningen att framgångsrikt bevara kunskapen inom företaget när de anställda väljer att lämna. Eftersom att kunskapen i ett företag är starkt relaterad till företagets konkurrenskraft är det av stor vikt att ta till vara på och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anställda. Tyst personlig kunskap är svår att kodifiera, och på så sätt svår att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom ämnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien ämnar examinera frågan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och då vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktären av både deskriptiv och explorativ studie. Data har primärt samlats in genom intervjuer på två olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer såsom teamarbete, nätverk och sociala aktiviteter används på de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer är dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen på psykisk ohälsa förändrades avvecklades den institutionsbaserade vårdformen. 1995 års psykiatrireform syftade till att stärka dessa patienters rättigheter och ställning i samhälletSyfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående med psykisk ohälsa.Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet är Katie Erikssons lidandebegrepp.

Every year, reports are published that shows how universities fail to meet the demand from companies who are looking to hire students with solid communication skills. At the same time, the importance of communication for effective leadership is constantly increasing. Today, many business schools around the world states that they strive to educate future business leaders and have therefore realized the importance of teaching the skills of communications to its students. The majority of Swedish business schools, however, have not yet made communications an essential part of their curricula. This indicates that most business students in Sweden today, do not receive the toolkit needed to take on leadership roles.

Normer, värdegrund och miljön i förskolan är något som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa områden ur ettvärdegrundsperspektiv. I vår studie har vi sett att de funderingar som finns är ettdidaktiskt tänkande som dagligen leder till ett aktivt arbete där kunskaperna kan skapaen förståelse i lärandet. Det kan bland annat innebära en förväntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhålla sig i vissa situationer och att miljön är enviktig del i barns lärande. Vår inspiration har uppstått genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte är att granska förskolans förutsättningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rättigheter och möjligheter till utveckling utifrånvärdegrunden.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den Tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar.

Syftet med vår studie var att undersöka socialsekreterares resonemang kring deras upplevelser av vad som påverkade dem i beslutsfattandet i förhandsbedömningar kring anmälningar gällande ungdomar i åldern 13-20 år. Vi undersökte vilka faktorer som påverkade socialsekreterarnas bedömning, vilka förställningar om genus som socialsekreterarna gav uttryck för samt hur de upplevde möjligheten att göra jämställda bedömningar.Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Vi genomförde två fokusgrupper på olika socialkontor vilka bestod av socialsekreterare som arbetade med förhandsbedömningar. Den tillägnade empirin analyserades utifrån socialkonstuktivistisk teori, genusteori, de teoretiska begreppen handlingsutrymme och tyst kunskap samt tidigare forskning.Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde att magkänslan var en viktig faktor i förhandsbedömningarna. De förde resonemang kring att de hade ett stort handlingsutrymme där magkänslan, vilken analyserades utifrån begreppet tyst kunskap, påverkade deras beslut.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och bör därför tillgodoses hos patienter som vårdas på sjukhus. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar upplever dock ofta upprepade avbrott på sömnen och sömnbrist vilket kan leda till både fysiska och psykiska negativa konsekvenser. Intensivvårdsmiljön med dess oljud, starka belysning och frekventa vårdrelaterade interaktioner leder ofta till oförmåga hos patienterna att få en adekvat sömn. Syfte: Att belysa olika interventioner sjuksköterskan kan tillämpa för att förbättra sovmiljön och sömnkvaliteten hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturöversikt med grund i analys av kvantitativ forskning.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den Tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar.

Att sprida kunskap är i allmänhet en komplicerad process då det både måste göras såväl teoretiskt som praktiskt och kan vara både tyst och explicit. Den teoretiska och explicita kunskapen anses vara lätt att överföra. Den kan förmedlas i ord och bild och är något som man kan läsa sig till via en rapport eller dylikt. Den praktiska eller den Tysta kunskapen är däremot svårare att överföra, dels mellan individer i sig, men även mellan grupper och projekt. Rapporten har även behandlat hur man lär sig, bland annat genom erfarenhet och observation.

Syftet med studien är att belysa barns egna perspektiv på tillvaron i en grupp där det finns barn med utåtagerande beteende som kan utsätta dem för verbala och/eller fysiska kränkningar. Barn i två grupper där det finns utåtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju år gamla och i den andra gruppen var de åtta eller nio år gamla. Det finns inte så många studier i ämnet och det är oftast den ena sidan som blir belyst. De utåtagerande barnen får av naturliga skäl stor uppmärksamhet och de andra, kanske Tysta barnen, glöms lättare bort i det tumult som kan uppstå i ett sådant klassrum.

Syftet med denna studie var att få en inblick i vilka orsaker högstadieelever anger för sin förmåga respektive oförmåga att koncentrera sig, samt vilka uppfattningar om koncentration elever kan ha. Jag frågade 31 elever från två klasser i årskurs nio vad de anser främjar respektive hindrar koncentrationen vid utförande av teoretiska uppgifter i klassrummet. Detta gjorde jag genom att dela ut en enkät som bestod av fem öppna frågor. Eleverna svarade skriftligt på ett separat blad och beskrev situationer då de kunde koncentrera sig respektive hade svårt att koncentrera sig på sina skoluppgifter. Enkäten kompletterades med intervjuer med fyra elever från en av klasserna.