Bakgrund: Internetrevolutionen håller i det Tysta på att växa. De redan etablerade företagen står i öppningen för en ?ny ekonomi?, vilket inbegriper allt från skräddarsydda företagsportaler för den anställde till lösningar för effektivare och bättre kundrelationer. Denna nya ekonomi handlar om att rådande företag integrerar elektronikens fördelar i sin verksamhet, vilket vi valt att kalla e-Transformation. En total omstrukturering helt enkelt.

Bakgrund:Balanserat styrkort är ett av de mest populära prestationsmätnings-verktygen för att förbättra och styra organisationer. Förutom de ekonomiska strategimålen finns ett värde att identifiera sina ogripbara,Tysta värden ? humankapital, kundrelationer, varumärken, inno-vationskapital och företagskultur.Utbudet av mjukvara för IT-stöd för balanserat styrkort är idag stort men vilka faktorer bör finnas med i ett IT-stött balanserat styrkort för att ge organisationer den helhetssyn och flexibilitet som krävs?Syfte:Att identifiera de faktorer som bör finnas med i ett användbart IT-stöd för balanserat styrkort efter de förutsättningar och önskemål som finns i vårdbolag.Metod:Utifrån systemsynsättets tankesätt att helheter alltid avviker från summan av dess delar har en explorativ fallstudie genomförts ge-nom att studera befintligt system och genom intervjuer med användare.Slutsats:De viktigaste funktionerna i ett IT-stöd för balanserat styrkort bör fokusera på att tydliggöra strategier och samband i organisationen, det bör innehålla verktyg för kommunikation, dokumentation av gemensamma synsätt och mål och mätningar och det bör stödja ut-veckling av styrkort. För att kunna genomföra ett framgångsrikt styrkortsarbete är IT-stödet bara en faktor av många. Andra faktorer är minst lika viktiga för att skapa ett verkningsfullt styrkort..

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt Tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna.

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och Tysta miljöer har för människors upplevda hälsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.

I uppsaten analyseras skrävlets narrativa och ideologiska implikationer i enlighet med det Jameson kallar social symbolhandling i Dan Anderssons Amerika-skildring Chi-mo-ka-ma från 1920. Här noteras textens antitetiska relation till den billiga läsning som den vanligtvis vänsterradikale Andersson beskrev boken som i brev till Bonniers, liksom till populära eller reifierade genremarkörer och den ideologi som denna konsumtionskultur är ett uttryck för. Den paradoxala narration som därmed uppstår, främst i bilden av indianerna, kan även tolkas som de textuella följderna av en reell subtext, som, tillsammans med underklassens villkor, kan betraktas som en politiskt undermedveten nivå av realism. Då skrävlets ideologem glider mellan att förvränga verkligheten till sin motsats och mimetisk upplösning i ren verklighetsflykt kan vår förståelse hur detta fungerar inte användas som en säker tolkningskod för att avtäcka den subversiva nivån i en allegorisk läsning. Boken blir därmed ambivalent mellan anti-mimetisk modernism, populism och en indirekt antydd subversiv realism.

Cancer upplevs ofta som en hotfull och farlig sjukdom. Många människor som har haft cancer drabbas även senare i livet av ett återinsjuknande. Vårdpersonals kunskap om upplevelser av att drabbas av ett återinsjuknande är otillräckliga, vilket leder till att människor i dessa situationer inte får adekvat stöd och hjälp. Syftet med examensarbetet var att belysa människors upplevelser av att återinsjukna i cancer. Fyra stycken självbiografier analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ?må bra? och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt.

Anestesisjuksköterskans arbetsområden förutsätter kunskaper i både det omvårdnadsvetenskapliga och det medicinska området. En operation innebär att patienten ?lägger sitt liv? i någon annans händer och ger sitt förtroende till sjukvårdspersonalen och deras yrkeskunskaper. Sömn är ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och oresponsiv för stimuli. Vad finns det för hjälpmedel för att kunna ge en god sömn? Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn till patienter.

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3.I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt.

Hur påverkar de många olika valmöjligheter och förväntningar som finns på ungdomar idag deras uppfattningar om sig själva? Detta är en av grundfrågorna som denna antologi bygger på. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvärldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv.I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klädesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att kläder i allmänhet är en viktig komponent i den Tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsätter med att åskådliggöra hur ?komma ut?-processen kan förstås som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvärld.

I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev. Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, Tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?Tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad affärsresenärer anser vara viktigt vid en hotellvistelse. En enkätundersökning utfördes på ett hotell i mellersta Sverige för att ta reda på detta. Undersökningens resultat visade att affärsresenärerna anser följande vara väldigt viktigt; att faktureringen blir korrekt utförd, att hotellet är välstädat vid ankomst, säkerhet på hotellet och att de känner sig trygga, att hotellrummet är tyst, samt att hotellpersonalen är tillmötesgående i de möten som de har med dem. Den slutsats som kan dras är att affärsresenärer precis som vilken annan gäst som helst, värderar högt att de grundläggande saker som alla hotell borde leverera till sina hotellgäster också levereras. Visserligen är det alltid till en viss del subjektivt vad en gäst värderar som grundläggande saker.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?Tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.