Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Denna uppsats Àr ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska anvÀndas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjÀlp av heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. ErhÄllna resultat jÀmfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i tvÄ odlingar och för varje odling genomfördes tvÄ provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfÀllen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

Event marketing har allt sedan begreppet instiftades runt tiden för OS i Los Angeles 1984 varit starkt praktikerdrivet, vilket Àven Äterspeglas i den litteratur som skrivits om fenomenet. Den största delen av denna Àr av normativ karaktÀr och antar skepnaden av handböcker snarare Àn av akademisk litteratur. Bland författarna rÄder dessutom stor oenighet angÄende vad som faktiskt innefattas av begreppet event marketing. För den person som försöker förstÄ vad event marketing handlar om utgör detta ett problem; ett problem som ligger till grund för denna undersökning. UtifrÄn den ovan beskrivna situationen formulerades för undersökningen följande syfte: Genom att ur ett marknadsföringsteoretiskt perspektiv studera olika författares och praktikers definitioner av och uppfattningar om event marketing, precisera de fenomen som bör innefattas av begreppet.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i lÀroplaner samt i SOU-betÀnkande och se hur termen har förÀndrats över tid frÄn 1960-talet och fram till idag. DÀrför har följande frÄgestÀllningar stÀllts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregÄr de tre lÀroplanerna? Hur framtrÀder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förÀndras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i lÀroplanerna samt i olika SOU-betÀnkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pÄgÄtt och pÄgÄr kring ett eventuellt Äterinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har anvÀnts för denna studie Àr textanalys, vilken har utgÄtt frÄn lÀroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebÀr att uppgiften blir att kartlÀgga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltsÄ att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsÀndarorienterade tolkningsstrategin vilken innebÀr att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

This study is about language learning and language development. The purpose of the survey is to investigate how current learning theory and language research reflect on teaching instructions for the teaching material in spanish, with focus on the studentÂŽs awareness and reflection.The survey is based on a comparative textanalysis of four teaching instructions for the seventh year in the nineyear compulsory school.The result show great variations between the teaching instructions, regarding execercises as well as instructions. A theoretical approach and an explicit connection to research is something that is constantly missing in the instructions to the teachers..

Atomer och molekyler kanske Àr komplext för mÄnga, men i en lÀrarhandledning har jag försökt att lÀra ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. LÀrarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att fÄ en bild av vardagsförestÀllningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat Àr att det gÄr att lÀra ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för nÄgot. Eleverna hade bra koll pÄ olika grundÀmnen, fick intresse för att anvÀnda sig av stereolupp för att se nÀrmare pÄ föremÄl..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga, sociala och kulturella effekter ett tillÀgnande av ett andrasprÄk har pÄ inlÀraren. Med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod ska följande frÄgor besvaras: hur upplever tvÄsprÄkiga sin sprÄkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andrasprÄket och identiteten ut? Uppsatsens material bestÄr av intervjuer med sju informanter som tillÀgnade sig andrasprÄket i vuxen Älder. Första­sprÄken representeras av spanska, tyska, hollÀndska, arabiska och somaliska och andra­sprÄket av svenska. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som förÀnderlig och förhandlingsbar och nÄgot som skapas i en social kontext.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Syftet med denna studie Àr att försöka förstÄ vilka ideal som pÄverkar grundskoleflickors sjÀlvbild.Metoden vi anvÀnt oss av, har bestÄtt av kvalitativa intervjuer, genom vilka vi har intervjuat nio grundskoleflickor enskilt.Resultatet av vÄr undersökning visar att dagens flickor Àr pÄ vÀg att bli mer jÀmlika pojkar, Àn tidigare. De uppfattar sig inte som ett andra kompletterande kön, utan vill sjÀlva bejaka sina egna intressen, och sjÀlva ta ansvar för sina liv. Dessa flickor har som ambition att ta livet och vÀrlden i besittning, sÄsom aldrig tidigare..

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

I den hÀr uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades frÄn 1900-talets början fram till 1932 dÄ Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundlÀggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhÀllet. Debatter kring marxismen har varit Äterkommande i Tiden: bÄde diskussioner om marxismen och diskussioner om samhÀllsutvecklingen utifrÄn marxismens teorier. Det Àr tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier lÀngre in pÄ undersökningsperioden. Detta pÄ grund av dels inflytande frÄn den lÄngtgÄende revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels pÄ grund av observationer av det framvÀxande svenska industrisamhÀllet.

I den hÀr uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades frÄn 1900-talets början fram till 1932 dÄ Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundlÀggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhÀllet. Debatter kring marxismen har varit Äterkommande i Tiden: bÄde diskussioner om marxismen och diskussioner om samhÀllsutvecklingen utifrÄn marxismens teorier. Det Àr tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier lÀngre in pÄ undersökningsperioden. Detta pÄ grund av dels inflytande frÄn den lÄngtgÄende revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels pÄ grund av observationer av det framvÀxande svenska industrisamhÀllet.

SammanfattningDen hÀr studien Àr baserad pÄ intervjuer av sex ungdomar i MÀlardalsomrÄdet. Ungdomarna har lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr nÀr det pedagogiska stödet sÀtts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svÄrigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.Undersökningen bygger pÄ ett bekvÀmlighetsurval dÀr kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna Àr mellan 12 och 21 Är, tre pojkar och tre flickor. Vissa jÀmförelser mellan könen har dÀrför kunnat göras dÀr en slutsats Àr att pojkarna har fÄtt tillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel medan flickorna inte har det.

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet pÄ högstadiet och lyfter fram Àmnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras pÄ tre olika musiklÀrares erfarenheter gÀllandeförmedlande av vÀrden i enlighet med vÀrdegrund, socialisation och demokratiskasÄdana som i enlighet med LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikÀmnets fördelar gÀllande integrationen avvÀrdegrund, socialisationsfrÄgor och demokratiska vÀrden och framhÄller specielltÀmnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av vÀrden..